Var blev de av, alla de ljuva syrenbersåerna?

När jag tänker tillbaks på min barndom framstår det nästan som om det måste ha varit lagstadgat att alla tomter där tillräcklig yta fanns måste ha en syrenberså!

Där fick man saft, bullar och kakor.

Och i bersån vid handelsboden, inmundigade man med fördel t.ex. glassen.

Ack ja, ack ja - varför försvannn syrenbersåerna....?

Ja, det är ljuvligt med syrener! Nu har jag förvisso inte en berså men jag har en häck och vid vår uteplats så klippte jag den inte i fjor! LYCKA nu när den blommar och DOFTAR så ljuvligt så man blir helt yr...

Bortre delen av vår tomt där har grannen lite syrener och den delen är heller inte klippt men då det hängde långt in över vår tomt så kunde jag ju inte motstå frestelsen i går att ta in ett stort fång blommor, misshandla stjälkarna och ner i ett höganäskrus. Jo, det är så vackert och det doftar så gott! Ack, tiden är bara alltför kort. Men snart är det dags för schersminen... Har förvisso inte en doftschersmin men den jag har doftar alldeles lagom iallafall...

Kerstin

Som jag minns bersåerna var det inte just för blomningen, utan istället för deras rika och i princip självklara förekomst som gröna "uterum".

Och som vuxen kan jag föreställa mig att de ofta kom att fungera som romantiska mötesplatser.


Man kan fundera över varför bersåerna kom att sluta underhållas och ofta jämnas med marken. Hade människor inte längre tid att sköta och sitta i dem, när de fick mera fritid?