I sommar har jag haft den tunga uppgiften att tömma och sälja mina föräldrars hus efter att min far gått bort.

Det har varit jobbigt på många sätt – främst känslomässigt förstås. Efter att plockat bort det lilla jag själv kunnat ta hand (är i den åldern när man själv samlat på sig för mycket) stod jag med ett hus proppfullt från källare till vind. Erbjöd pappas snälla, hjälpsamma grannar att plocka, men det minskade inte mycket.

Att man inte får något i reda pengar för begagnade möbler o dyl visste vi, och det viktigaste för oss var att få huset tömt. Att göra det själva var uteslutet. Vi hade varken tid eller ork. Bor inte heller på samma ort. Att skänka till någon ideell organisation var därför ett bra alternativ – trodde vi. Förutsättningen var att de skulle ta allt – oavsett vad de sedan gjorde med det. Kontaktade Lions, Myrorna m fl men svaret var detsamma: ”Tack, snällt att Du tänkte på oss, men tyvärr har vi inga möjligheter att ta de stora sakerna…”.

Så vi la´ ut jobbet på en firma som auktionerade ut en del för ett par tusenlappar och ombesörjde att resten kördes till sopstationerna till en kostnad av ganska precis 20.000 kronor! Är det inte förskräckligt? Tänk så många människor som saknar så mycket, och vi får betala en halv förmögenhet för att bli av med det. Det var visserligen inga nya fina saker, men ett fullt fungerande hem med allt från kaffebryggare till stora frysboxar! Att annonsera ut på t ex Blocket var heller inte något alternativ då vi inte skulle kunna finnas på plats för att passa köpare.

Deppad caprifol

Beklagar sorgen

och så kan jag inte förstå varför du fick betala för att bli av med grejerna.
Här kan vi måndag - fredag helt gratis få lämna av allt på Återvinningen.
Företagare får betala en viss avgift men för privatpersioner är det helt gratis och inga
restriktioner finns ifråga om kvantitet.

Visst måste det väl finnas människor som är beredda att ta emot möbler, husgeråd mm gratis... gäller nog bara att hitta rätt sökväg till dem.

Ja, naturligtvis finns det människor som vill ha vissa saker gratis - men det var just det som var haken- "vissa". Vi kunde/ville/orkade inte ta jobbet att sortera, frakta bort m m själva utan var beredda att betala för det jobbet. På vissa orter i landet åtar sig t ex Lions att tömma bostaden totalt och slänger sedan själva bort de prylar de inte har användning för. De gör alltså jobbet mot att få ta rubbet. Så gör de tyvärr inte över hela landet.

Givetvis skulle vi ha kunnat fixa det billigare - mycket billigare - men inte gratis. Att ställa ut och hämta containers kostar en hel del, att slänga prylar osorterade kostar också en viss summa per kilo.

OK... vet att inte heller Lions här har möjlighet att ta emot hela hem
eller ens delar.

Kanske beror det på ökat välstånd att inte fler nappar på erbjudanden om gratis möblemang mm

En kompis till mig har haft precis samma problem. Dom ringde runt till olika auktionsfirmor och många vackra gamla möbler fanns det. Ingen ville ta allt, jättefina saker lät dom stå för det var svårt att sälja. Dom fick också köra mängder av saker till återvinningen och betala för det. Här får vi betala 60:- kubikmetern och det var åtskilliga lass som fick gå den vägen.
Anki

Det är säkert som Felix matte säger att det beror på bl a ökat välstånd. Ungdomarna vill inte ha begagnat - de köper nytt och de köper det de vill ha. Men nog är det ett förskräckligt slöseri. Hur möblerar kommunerna upp sina jourlägenheter, lägenheter för flyktingar och andra tillfälligt hjälpbehövande? Tänk om de kunde utnyttja alla dessa dödsbon som avvecklas?! Men då fordras förstås en massa administration, och därigenom mer personal o s v.
(obs! jag menar inte att jourlägenheter o d skulle möbleras med sunkigt skräp utan pratar enbart om begagnade men fräscha möber o husgeråd).
caprifol

Tråkigt att så mycket användbart slängs men som Agneta skriver, hur skall givare och mottagare träffas? En annan aspekt är kommunernas monopol på sopor. Det som en gång slängts får inte återvinnas hur som helst. Organisationer som Återbruket får ofta problem med med att få tag på material. Även om en pryl som en gång slängts är fullt användbar får man inte ta hand om den. Alla ungdomar har inte råd att köpa nytt.

En gång var jag på återvinningsstationen, vilket namn egentligen, och slängde lite skräp så stannade en bil med släpkärra bredvid och föraren började slänga ett stort lass tegelpannor. Han såg att jag tittade på lasset och förklarade att han skulle byta till en annan färg. Jag undrade om jag kunde få några eftersom det var såna jag hade på mitt tak och några var trasiga. Inga problem, gemensamt valde vi ut 20 st som jag lastade in i min bil. Under tiden råkade jag få se hur föreståndaren för stationen stod och glodde på oss. Det var tydligen inte populärt att göra så men han sa inget.

Många återvinningsstationer har problem med inbrott nattetid. Metall, vitvaror och elektronik går tydligen att sälja i andra länder.

Emmaus tar allt om det är packat i lådor, hämtar även gratis

Du behöver inte åka utomlands för att sälja skrot o metall, det köper skrotfirmorna här hemma oxså.

Men inte vitvaror

Förstår författarens problem och håller med om att det verkar helt sjukt att behöva betala för att bli av med fungerande saker.

ingrid

Beklagar sorgen. Förstår känslan. Och vreden!!

Jag har det framför mig men visst händer det att man funderar på vad man skall göra av allt. Både far och svärfar har fullproppade hem. Problemet är att det har vi också. Så ock barnbarnen.

Uuuhhh, vill egentligen inte tänka på det.

Tycker bara att dessa orden "Vi kunde/ville/orkade" säger allt...
Det finns inget för organisationerna att tjäna på det så därför gör de det inte...de "kunde/ville/orkade" kanske inte heller...
Välgörenheten är ju inte till för de som bara vill slippa bekymren heller..
Blir så förbaskad på sånt där...det är väl för 17 ingen annans skyldighet att se till att dödsbon rensas ut...det är ju bara att bita i det sura äpplet och betala för att nån annan gör jobbet åt en..


Beklaga sorgen..och jag förstår att det är jobbigt, men ändå...

Jag tycker inte att jag någonstans skrivit - eller antytt - att jag velat slippa ansvaret/skyldigheten. Är också alltid beredd att betala för att andra utför arbete åt mig. Att jämföra privatpersoner med Röda Korset och Myrorna förstår jag inte alls. På den aktuella orten kunde/ville/orkade de inte utföra detta. Det är riktigt. På min hemort gör däremot t ex Lions det. Att utnyttja organisationerna, som Du antyder att jag försökte göra - tycker jag inte heller det är frågan om. Mot att de tömde skulle de - med några få undantag - få "innehållet" i en 140 kvm villa. Ett innehåll som förhoppningsvis skulle generera pengar för deras verksamhet. På en del ställen annonserar faktiskt organisationer om att de gärna tar emot dödsbon!
Så vad "sån't där" som Du blir så förbaskad på är - det förstår jag inte heller.
caprifol

Ni lämnade ju bort jobbet...betalade och blev av med grejorna..så långt är ju allt bra då antar jag.
Sen att sakerna inte kom till nytta...som nån sagt...det är ju så idag..alla vill ha nytt..
Jag antar att organisationerna du kontaktat gjort bedömningen att det inte skulle löna sig att ta hand om det...stora saker kräver stora lokaler som kostar i hyra...jag förstår dem..
Jag förstod det dock som att du mest beklagade dig över att det kostade er 20.00 att bli av med det..men jag kanske missförstod dig och då ber jag om ursäkt..
..och jag menade inte direkt att ni skulle utnyttja organisationerna medvetet...men att det skulle bli resultatet av det hela om de gick med förlust genom att ta hand om alltihopa..
Och för att klargöra "sånt där"...att man kanske förväntar sig att det skall gå att lösa saker utan att man skall behöva anstränga sig nåt större..och helst skall det inte kosta heller..
Men som sagt jag kanske missförstod dig och då tar jag absolut tillbaka mitt "sånt där"..

Tack. Ja, det är mycket känslor av olika slag inblandade. Att se detta prylslöseri i dagens samhälle är en sak. Ännu värre är att se att "ingen" vill ha mammas fina fåtölj, att skåpet som följt mig hela min uppväxt bara platsar i soporna m m, m m. Att själv- egenhändigt - slänga det klarade jag inte.
caprifol

JAg har också rensat i ett dödsbo i sommar och det är verkligen ingen dans på rosor. Man har så fullt upp med själva dödsfallet och sedan allt som rör själva avvecklingen av livet. (bankaffärer, bilar, glasögonsinköp, bensinkort mm mm) Det är skitjobbigt. Sedan kan man ju inte ta allt själv, det är helt omöjligt samtidigt som man inte vill att det som finns ska bara vara "skit", för det är ju saker som man själv satt värde på under sin barndom.

Vi gav bort en del av pappas möbler och alla hans kläder till olika välgörenhetsföreningar,kläder och mindre saker fick vi köra bort själva men de stora sakerna tog dom, utan extra kostnad.

Jag tror jag förstår hur du känner. Beklagar sorgen efter din far.

Beklagar sorgen!

Lokala idrottsföreningar brukar vilja ta hand om sådant för deras årliga loppmarknad. Visserligen hamnar mycket sedan ändå på tippen, men då har folk i alla fall fått möjlighet att rota runt och hitta sådant som de behöver till en billig penning. Sedan skiljer det sig åt mellan kommunerna om välgörenhetsorganisationerna måste betala för att sedan bli av med skräpet, så det kan ju vara en anledning till att dom inte vill ta emot sådant som dom måste slänga, för det blir en kostnad för dom.

Jag tycker det är skandal att man inte får plocka med sig användbara saker från återvinningscentralerna. Hittade en gång jättefina trasmattor i en kontainer som jag tog hand om. Kom en gubbe och gormade att det fick man inte göra. Säkert ett förbud som personalen hittat på för att kunna sälja och stoppa i egen ficka.

Jag försöker få mina föräldrar att rensa innan dom dör, eftersom risken annars finns att även det bevaransvärda kastas bara för att ingen har tid att sortera. Men ack nej....

.. och jag har lovat mig själv och börja rensa på egen vind med det snaraste...

Tack - och jag får säga det samma: beklagar! Som du skriver förstår jag att vi brottats med samma problem och känslor! Nu är huset sålt - allt är borta - ett liv är kort!
caprifol

Nä, det är inget personalen hittat på för att kunna mygla till sig saker.

Jag retar mig också ibland på att det som slängs på tippen anses som kriminellt att själv 'återvinna', bland annat helt fungerande datordelar, elektronik, etc. Men, jag tror det skulle bli svårhanterbart utan förbud. Dessutom vet man ju inte om den där TVn som ser så fin ut kanske bara väntar på att ta eld, eller om den där kaffebryggaren har som hobby att ge 230V i present åt alla som drar ur kontakten, eller om det där fina svetsverket innehåller 10kg asbest, eller, ja. Extremexempel kanske. Men som medborgare vill jag inte heller att vem som helst ska rota runt bland mina sopor.

Men det finns ju firmor som tar hand om allt man lämnar..och till och med tar hand om städningen...eller är det bara i Småland??
Vi tömde vårt föräldrahem för några år sen....tog med oss det som bar på dom viktigaste minnena...sen tog en auktionsfirma hand om resten..och städningen..vi fick till och med några tusen tillbaka när dom värderat det vi lämnat!!!!

Dagstidning har annonser nästan dagligen. Bra lösning.
Gäller att få tag på ärlig och bra firma, som inte stoppar alla pengarna i egen ficka.