Har en manchurisk valnöt som jag vill ha uppstammad. Problemet är att den är förgrenad långt ned med förgreningar lika grova som huvudstammen. Därför vill jag inte kapa grenarna intill stammen för att så mycket av barken försvinner då.
Istället tänkte jag kapa grenarna några cm ut från stammen.
JAS anges som beskärningstid för valnöt så om ingen har några synpunkter på mitt tänkta förfarande sätter jag sekatören i den vilken dag som helst

Fina bilder.
Det är bara att knipsa av så nära stammen, att det inte blir några tappar kvar.

Den ser relativt nyplanterad ut. Jag skulle ha väntat med beskärningen en
växtsäsong till, dvs till nästa JAS. Då har den kunnat utveckla ytterligare
rötter och skjutit sidogrenar också på toppskottet.

Till dess skulle jag hållit gräset borta från rotområdet och vidgat det till det
dubbla mot vad stensättningen visar.

Hur man lägger snitten är viktigt. Det är ofta värre att klippa bort grenkragar än att lämna lite för mycket. Här bilder på grenkragar och snitt http://www.juniper.se/tradvard/snitt.htm.

Hehe, misstänkte nog att jag skulle få backning på den gräsfria zonen. Dock måste jag säga att det inte tycks bekomma trädet så mycket; årets tillväxt är ca 1m!
Det är fö planterat ifjol och jag börjar inse att det kommer att bli STORT.
Jag följer ditt råd, Cilla, och tar det nästa år.

Du skulle se hur mycket gräs jag har vid min valnöt. Mer än du... Och liksom din växer min så det knakar. Men nu när jag har lite mer tid ska jag befria den, och säkert ökar det tillväxten än mer.

Manchuriska valnöten är ju mycket härdigare än den äkta som jag har. Så länge som min hade enkel topp frös denna ned och fick börja om på nytt nästa år. Nu ser den ut som din fast större och förgrenad på kanske 10 låga skott, och inget fryser in längre. Jag låter den växa så, men som sagt så är det en zonknäckare också och du har säkert bättre klimat att erbjuda din härdigare variant.

Det är ett mycket vackert exemplar du har!

Det du bör göra för att få toppskottet att växa mer utan att behöva röra sidogrenarna alltför mycket är att staga upp toppskottet.

Sätt en kraftig bambukäpp eller liknande så att du stagar upp toppskottet. Kör dock inte ned pinnen i marken utan bind fast den en bit upp men så att toppskottet har lite käpp att växa på. Bind fast toppskottet vid käppen efterhand som det växer. Nyp samtidigt av meristemet (tillväxtpunkten) i sidogrenarna (bara någon eller några centimeter).

Vad händer? Jo, toppskottet stagas upp, hormonflödet av auxiner genom toppskottet stabiliseras och den har därför möjlighet att växa starkare än sidogrenarna. Höjdtillväxen i sidogrenarna blir inte stor eftersom du dessutom bryter den genom att nypa (pincera) dem. Genom att inte köra ned pinnen i marken tillåter du trädet att röra sig naturligt i vinen och därmed utveckla rötterna naturligt.

...och ta bort gräset. Tillväxten blir betydligt bättre.

Okej, att nypa av grenarna förstår jag ökar tillväxten av huvudstammen. På vilket sätt menar du att stagningen av toppskottet ökar tillväxten? Menar du att detta i sig ger ett ökat flöde av tillväxthormoner?

Hormonflödena får Birger svara på, men helt klart är att de grenar man stagar, särskilt toppskott, på alla träd får dem att växa mer. Man kan jämföra det med att grenar som har vindlä växer mer och att de som är vindutsatta rättar sig efter det och bildar mer kompakt tillväxt.

När man stagar en gren är det som att den inte behöver utveckla så mycket energi till att hålla sig upprätt, och därför kan växa på längden. Ofta ser man detta användas negativt också, när stöd får sitta för länge. Träden blir som rangliga tomatplantor - skjuter i höjden med få eller glesa sidogrenar och alldeles för tunna grenar för sn längd.

Radioeken i Stockholm, den som står mitt i gatan utanför Radiohuset vid Gärdet, visar denna effekt på ett liknande men positivt sätt. Den är mycket stor och ihålig i både stam och grovgrenar. Tillväxten var mycket låg, och man beslöt att göra en kronstabilisering av den. Det gör man med linor i kronan som avlastar grenarna mot varandra. Säsongen efter kronstabiliseringen utvecklade eken mångt fler blad och visade bättre tillväxt och dessutom mörkt gröna, friska blad. Gissningen är att energin som förr gick till att bilda celler och ved som höll trädet samman, nu kunde gå till bladutveckling.

Iofs tycker jag nog att tillväxten räcker till som det är nu. Jag börjar redan fundera på att flytta det snart, med tanke på magnolior, vindruvor, nektarin, mullbär mm som nog snart befinner sig i detta träds skugga.

Får jag göra er uppmärksamma på den numera tilltagna gräsfria zonen.

Hallå där

Är du orolig för att valnöten kommer att skugga så har du rätt! Jag planterade ett manschuriskt valnätsträd 1976 i zon IV och det har nu en kronhöjd på ca 10 m och en kronbredd på mer än 12 m. Dessutom sätter det valnötter så gott som varje år som självsår sig och växer upp litet över allt. Ja ger bort ett tiotal plantor i år. Själv är jag inte orolig att klippa av sidogrenar nu. Det här trädet är tåligare än vad man kan tro. Överhuvudtaget så stämmer inte zonangivelser alltid. Om jag tittar i en tidgare upplaga av Min trädgård så anges trädet härdigt till zon II!
Ett annat exempel som jag kan ge är den kaukasiska vingnöten som i en senare upplaga av samma bok uppges vara lånsamväxande. Stämmer definitivt inte hos mig. I år har det här trädet vuxit 120 cm och det i zon IV!
Det skulle inte förvåna mig om den äkta valnöten klarar av zon IV också !

Är det klimatförändring som är på gång?

Ja, man kan ju fundera över det. Sen om det är betingat av växthuseffekt eller en naturlig variation är nog svårt att säga.
Den mest extrema zonavvikelsen är druvan V Schuyler som jag sett anges till zon 2. Den har jag själv sett odlas och ge frukt i zon 7!
Sen tror jag nog att det finns en viss försiktighet med zonangivelser från leverantörer.
Jag vet att Cilla här har Juglans Regia i zon 3 och den trivs tydligen ganska bra, åtminstone som flerstammig.
Man kanske skulle prova.

Oj vilket jobb du gjort Jerker! Nu blir det säkert full fräs på valnöten.
Kul att fotot är i samma vinkel som det förra också.

Hm, det kommer att bli trångt, kanske lite väl trångt.
Valnöt har ju den förmågan att hämma andra växter, inget vill växa under, tänkvärt om några år.

Ja, det har jag hört om svart valnöt, men hur är det med övriga varianter?
Ja vi får väl se hur det blir med tillväxten. Jag har bara jord nån halvmeter ner sen är det mest sand, det kanske stoppar upp tillväxten en del.

Ja, det är lätt att hålla gräsfritt också under en Juglans Regia. Men när jag såg Jerkers foto tänkte jag att det är en ypperlig lösning medan trädet växer upp. När det blir större kommer man gå under kronan som väller över och skyler bågen, torvrabatten kommer att ha sjunkit och ha blivit del av trädets rotområde under kronan. Kanske kommer en del andra låga växter trivas där eftersom jordmånen kommer skilja sig något. De andra buskarna och träden har man säkert flyttat ut en bra bit från valnöten. Valnöten kommer att skapa det rum som nu skapas med båge, cilkelplanteringar, stenar mm.

Det är tur att det går att flytta växter. På så sätt kan man skapa trädgårdsrum också innan plantorna har 20 år på nacken. Och dessutom ger det chans att experimentera. Alla träd och buskar man sätter tar sig ju inte.

Ojdå, ja, jag kanske inte hade riktigt den visionen. Jag hade nog tänkt att torvrabatten skulle bestå. Där står bl a ett par magnolior som ju ogillar flytt.
Fast du har nog rätt om man lämnar det som det är idag.

Det är ju en dynamik i det här med växtlighet som är otroligt spännande och oförutsägbar för en amatör som jag. Jag kan säga att av de ursprungliga växterna i torvrabatten så finns det bara några enstaka kvar, resten har bytts ut, flyttats om osv.

Så här ser det ut från ovan, lite skymt av äppelträdet.

Nu måste jag fråga valnöstexperterna.....

Vi har några valnötsträd i trädgården som vi drivit upp från kärna. De är väl 2,5 år gamla nu och ca 70-80 cm. Detta är från tre olika nötter från tre olika träd. Ett "moderträd" växer i bosnien i en liten valnötsdunge. Där är i princip alpklimat, tänk er Österrike med berg och dalar, varma sommrar och snörika och kalla vintrar. Två träd växer vid havet i kroatien, den ena trädet kommer från en nöt plockad i australien (Sidneytrakten) och den andra från en nöt ifrån Canada (vet ej var). Så jag har ingen aning om vad det är för valnötter, bara ursprunget.

Nu råder det olika idéer om var dessa ska planteras ner. Maken vill låta ett träd stå kvar där det står nu. Det är i en rabatt med vinbär, krusbär och blåbär. Kommer dessa växter hämmas av valnöten när den blir större?

Jag vill ha två träd vid garageuppfarten, som en liten allé. Men maken tror inte de kommer trivas där. Det är sol hel dagen men höst, vinter vår kan det bli lite blåsigt.

Kommer dessa tre träden funka på de ställen vi har utnämt åt dem?

Nu står dessa träd samplanterade i rabatten, men jag tror vi borde separera dem nu. Han vill vänta ett år. Men jag tror de tar näring ifrån varandea? : / De står med kanske 30 cm mellan. Ska vi bara dela på dem och låta dem stå kvar i rabatten och växa till sig inna vi planterar ner dem invid garageuppfarten (kanske om ett eller två år) eller klarar de det redan nu när de är så små. Vi skottar upp rätt mycket snö där om vintrarna.....

Lite råd och tips?

Olika sorter är olika härdiga.
Den äkta valnöten, juglans regia anses härdig till zon 2, men med bra mikroklimat kan man komma långt. Kan ske lite tveksamt ändå om en sådan skulle bli så stor i zon 5.
Min erfarenhet är juglans mandschurica och jag har två. En står i söderläge lite vindskyddad och den stortrivs. Sen har jag en som också står soligt men blåsigt på norrsidan och den växer knappt alls.

Vesna - du har säkert skrivit det tidigare men jag vet inte vilken zon du har träd och annat i. Är visserligen ingen valnötsepert men lite erfarenhet har jag av äkta valnöten Juglans regia i zon 3 och 4.

Jerker - Ditt lcirkelsmycke kan du vara stolt över. Njut varje år och förändra det som verkar behövas och som du vill.

Själv betraktar jag mina numera två trädgårdar mer eller mindre som uppdrivningsställen...
Där jag bor finns några hörnpelare som antagligen inte kommer att förändras under min livstid som t ex marktopografin och flera av de gamla träden. Men resten och det jag planterar är mer eller mindre sådant som passar nu och en tid, men som kommer att flyttas och bytas ut vartefter. Under de 12 år jag bott här är bara några planterade träd på samma ställe som förut, men om 10 år kommer nog flera av dem vara utbytta eller flyttade de med. Annan vegetation har förändrats av sig själv och av mig.
I min andra trädgård, en kolonilott, kommer allt utom en rosgång och en krydspiral att bytas ut mer eller mindre varje år. Nässlorna i en del hoppas jag kommer att finnas kvar under många år, liksom två körsbärsträd...

Jag tycker att trädgård handlar både om att trivas i det man just planterat, och att se framtiden växa fram. Inte att sätta sådant för att det nödvändigtvis måste stå där för evigt eller ens utvecklas fullt ut på platsen.

Hej Cilla!

Bor i zon 5 på småländska höglandet men jag har väl som alla flera växtzoner i trädgården. Men just där jag skulle vilja ha valnötterna. Altså intill grarageuppfarten är det väl en aningens blåsigt + att vi som sagt skottar upp mycket snö där. Vet ej om de sklle trivas där. Då vi drivit upp dem själva ifrån kärnor vi fått vill man ju inte att de ska "dö" Så himla svårt är det väl inte att fixa nya träd. Men dessa har ju lite speciell bakgrund så man är ju rädd att de inte ska klara sig samtidigt som jagär rädd at mina bärbuskar kommer protestera om nu valnöten tar mycket näring om jag låter ett träd stå kvar i rabatten.....

Hej Vesna,
I zon 5 skulle jag inte sätta mina valnötssådder i annat läge än det absolut bästa, och helst skulle det nog bli kruka som jag stånkade in och ut med till vintern och våren... Kanske på hjul!

Detta om det är Juglans regia alltså. Den klarar inte zon 5 i blåsiga lägen. Snö är visserligen bra att isolera med, men om den sammanpackas och isar sig på vårvintern i högar över hela plantan tror jag inte den blir bra för plantorna heller.

Min valnöt är också en frösådd som jag är mycket rädd om. Har i zon 3 fått bästa läget och får varje höst mycket löv över rötterna, rådjursskydd (de älskar blad och grenar) och snö på marken under vintern.