tvärtemot vallöftena 2002.
Till o med Vänsterns ledamöter i socialnämden tyckte att det gått för långt
de hoppade av.
Det brutna löftet
Klipp ur artikeln...Vi kan göra en rad effektiviseringar utan att ta bort händer från vården och vuxna från skolan, sade Karl Petersen i samband med att partierna offentliggjorde skattehöjningen på 50 öre i maj 2003.
Några dagar efter det uttalandet hade Luleå kommun 1 847 anställda undersköterskor och vårdbiträden - de som jobbar allra närmast kommunens gamla och svaga.
minus 85 tjänster
Men på samma datum tre år senare, valåret 2006, har antalet krympt till 1 762.
85 tjänster som vårdbiträden och undersköterskor har försvunnit.
Statistiken visar också att den personalgrupp som ökat mesti antal inom äldreomsorgen under mandatperioden är arbetsledarna.
och just nu står GP i fyran och försöker få oss att tro på hans
löften om satsningar på just ovan nämnda grupper
samtidigt som han målar upp ett "skräckscenario" ifall borgarna fick makten.



I grunden är jag Socialdemokrat... så som den var i begynnelsen
och fram till S-politikerna... folkvalda... alltmer började tänka mer på att nå en bra sits för egen del... än att jobba och strida för "folkets" bästa.
Nu har vi ju alla sett hur lite alla löften är värda.
Är det då konstigt att man börjar misstro och förakta politiker...
som utan att visa minsta tendens till skam... ljuger oss rakt i ansiktet.
Jag vill ha maktbyte... jag vill se vad alliansen kan åstadkomma... inte vad de lovar
Löften har jag för länge sedan slutat tro på.
