Vi har några ginnalalönnar som vi kapa ned i våras då de blivit för höga och omfångsrika.
Nu har de skjutit en massa meterlånga skott och vi är rädda att dessa bryts av av snön i vinter.
Vi vill också hålla ned höjd och omfång i framtiden.
Kan vi korta in skotten nu och när är den lämpligaste tiden för beskäring i fortsättningen?

Ingen har besvarat detta och jag har bara lite erfarenhet, har beskurit ginnalalönn i en allé ett par gånger och då endast för att rätta till en tidigare beskärning som resulterat i kvastar och döda grenar.

Jag skulle beskära ginnalalönn i JAS; dvs juli, augusti eller september. Endast lätt och i ung ved om det inte rör sig om uppstamning, dvs borttagande av lågt sittande grenar.

En ginnalalönn som "kapades" i våras och som då förlorade mycket bladmassa skulle jag vänta med att beskära minst en eller två växtsäsonger (dvs somrar). Måste de sedan formbeskäras skulle jag göra det i JAS.

Årsskott som växer långt och rakt upp eller ut pga trädets stress (att ha förlorat för mycket blad och gren vid ett enda tillfälle) knäcks mycket sällan av snö. Blad och gren behövs för att trädet ska överleva vintern och kunna behålla något av det rotsystem det hade.

Om trädarten är alldeles för stor eller på annat sätt har fel form för platsen - ta bort dem och välj en annan art som inte behöver stympas för att passa växtplatsen. Inga stympade träd blir bra eller friska.

Har ni funderat på vad ni vill?
Detta skulle vara ett ypperligt tillfälle för lite formklippning.
Cillas "Inga stympade träd blir bra eller friska." behöver inte alltid vara sant.
Bara kapa ner är trist, men man kan göra så mycket annat. Har du någon bild?
Formklippt lönn.

Hej Hannele,
Jag vill gärna se exempel på friska, stympade träd om du har något.

Annat är det med träd som formklipps från början. Lönnens vitalitet på bilden har vi ju diskuterat förut, liksom lämpligheten att formbeskära just lönn. Men här var det ginnalalönn det gällde.

Kan man formklippa ek (och lönn) ska det nog inte vara något större problem med ginnalalönnen.
Fast jag förstår inte, varför man ställer frågor efter beskärningen?

Det finns så mycket snyggt istället för att bara kapa ned...
I städer ser man ofta platta plataner, ett bra alternativ, inte för svårt eller fult...

Det går att formbeskära, hamla och göra allt möjligt med många arters träd och samtidigt hålla dem friska och långlivade - om man börjar beskära när trädet är ungt och sedan håller sig till regelbunden beskärning i yngre ved.

Grovkapar man en ginnalalönn på våren och samma växtsäsong tar bort bladmassa som den orkat utveckla, då gör man en säker åtgärd för att så sakteliga minska livslängden på trädet.

Tackar för alla synpunkter!

Försöker få in bilderna men detta blev resultatet, hur göra annars?

Detta är lönnarna före nedklippning sept-05:
http://www.odla.nu/album/data/lillk/5311_p56892.gif


Efter nedkapningen
http://www.odla.nu/album/data/lillk/5311_p56893.gif

1-årsskott nu i sept-06
http://www.odla.nu/album/data/lillk/5311_p56896.gif

Vi är nog inne på att justera en del före vintern och sedan hålla igen omfången i framtiden men ha dem fylliga nedtill

Hej Cilla
Apropå stympade träd, här är några:

Asken har vuxit upp och skuggar för mycket, istället för att ta bort den så kapade vi bort toppen o alla grenar på vårvintern och detta är resultatet nu på hösten:
http://www.odla.nu/album/data/lillk/5311_p56897.gif

Detta är ett lärkträd som hustrun kapa toppen av för några år sedan:
http://www.odla.nu/album/data/lillk/5311_p56898.gif

Jag tycker det verkar som om ginnalalönnarnas skott är väldigt "sega" och bryts inte så lätt. Här där jag bor finns mycket ginnalalönnar både tillsammans med och utan häggmisplar av olika slag. Här har man både låtit en del gå upp som träd och en del som högre/lägre buskage. Vad jag sett på några mer klippta lönnar är att ju mer som tagit desto mer spret och lite förlorar de sin vackraste gren/växtform. Min personliga upplevelse är att de är allra snyggast om man försöker acceptera dess naturliga form för då blir spretet inte alls lika uppenbart.

Personligen kan jag tycka att ginnalalönnar är en av de vackraste "buskträd" som finns i allmänna oömma planteringar (under förutsättning att de inte utsätts för stress, precis som alla träd/buskar).

jag gillar verkligen mina ginnala , men det skulle inte falla mej in att beskära dem öht

Hej LillK,
Helt rätt att kräva specifikation av vad som är friska träd och inte. Er ask kommer att ge bra liv både åt svampar, mikroorganismer, larver och fåglar och dessutom under flera år ge ett tätt och snabbväxande lövverk som säkert fler fåglar än de som lever i trädens håligheter kommer att gilla. Att spara ett träd i en eller annan form istället för att fälla det och ta bort veden har helt klart ett biologiskt värde. Bara man inte kallar det beskärning, eller tror att det behåller trädet friskt!

Lärken som kapats skulle jag hålla noggrann koll på. Lärkar växer snabbt från kapningsstället, och om det var stort så växer den på ett ställe som blir rötskadat. Det kan hålla i många år men det kan också skapa ett träd som så småningom blir högt och växer som på "en rutten tå". Jag "startar också om" träd ibland, t ex sälg, ask m fl, och nyttjar stubbskotten som kommer upp. Men det gäller att hålla koll på vilka stubbskott man låter växa till sig och att de bidrar till övervallningen från kapstället och att rötangreppen övervallas och inte blir för stora.

Ophelia - jag har samma erfarenhet som du. Ginnalalönnar som stressats av beskärning tar tid på sig att utveckla sidogrenar. Det blir långa spröt och det kan ta flera växtsäsonger innan de utvecklar sidogrenar.

Jag kan inte påstå att jag ser så mycket i de pyttesmå mörka bilderna,
men jag föreslår att ni fortsätter att hålla lite av den här stilen, bollform.
Ni får klippa varje år vid midsommar och kanske justera lite innan hösten.