Så heter en artikel i senaste Allt om Trädgård, 4 2006. Mycket intressant. En forskare har titta nogrannare på vad växterna egentligen behöver för att växa och sen jämfört det med alla specialgödselmedel på marknaden. Och min tolkning är att det är typ ren humbug! Enligt artikeln så har företagen som tillverkar gödselsorterna inte ens forskat! De har bara slängt ihop nåt och satt en snygg etikett på och tar bra betalt för det.

En annan intressant utkomst av artikeln är att det inte alls är så bra med "ekologiska" gödselvarianter, då de läcker ut kväve och fosfor. Tex gräsklipp ovan jord läcker kväve, dvs inte alls bra för naturen! Klippet ska grävas ner! Och om man köper hästgödsel eller kogödsel från bonden ersätter han det med handelsgödsel - och hur bra blev det då?

En av slutsatserna i artikeln är att "det enda som skiljer är hur mycket näring de vill ha, eller egentligen hur snabbt näringsflödet bör vara." 1 ml näring per vatten - alltid - till inomhusväxterna är bästa sättet enligt Tom Ericsson, växtnäringsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Ultuna. Principen för växter utomhus är densamma. Näringsämnen bör nå markvätskan i en stilla men jämn ström. Om man gödslar två gånger per säsong kan det vara lagom att fördela en halv deciliter koncentrerad näring löst i tio liter vatten per kvadratmeter odlingsyta vid varje tillfälle.

Artikeln är flera sidor lång med faktaruta och allt. Väldigt intressant läsning.

Jo , han har vi ju läst om förr , frågan är väl bara hur du doserar ....för krukodling är det väl utmärkt
men i trädgården är ju naturgödsel mer än ett gödselmedel , jordförbättring tex


Jag fortsätter med naturgödsel ute Som jag har gratis -att göra eget flytande för min stora trädgård är helt ogörligt -och att köpa konstgödning är för dyrt

jag läste den med . artiklen och där var väl bra saker men som kerstin säger kommer jag bara använda kogödsel o annat då den ger tillbaka till jorden som jag tycker i sluteändan är bättre för växten än att man försämrar jorden med konstgödsel av olika slag det ger ju en snabb effekt på plantan om man tar blåkorn eller nåt annat men samma som kerstin sa där i krukor är dte inte samma sak som i marken . sen så finns där ju växter som vill ha bara *rent vatten ofta* än lite gödatvatten mindre ofta

Kan någon förklara skillnaden mellan kogödsel och konstgödsel för mig? Alltså rent innehållsmässigt? Det måste väl till syvende och sist handla om de kemiska grundämnena växterna behöver. Om de sen kommer från kossor, höns eller från en fabrik måste väl ändå spela kvitta!

Kanske är den stora skillnaden mellan konstgödsel och kogödsel (eller liknande) att konstgödseln innehåller enbart näring för växten men tillför inte jorden och mikrolivet där någonting. En växt behöver inte bara de kemíska ämnena utan också en jord som släpper igenom lagom med vatten tex och är lättgenomtränglig för rötterna osv. En sådan jord behöver ett levande mikroliv som i sin tur behöver humusmatrial av olika slag för att leva. Kanske kan man jämföra det lite med skillnaden mellan att äta riktig mat eller bli matad via dropp. Näringsämnena kan vara tillräckliga i båda fallen men droppmatning under längre tid kommer att förstöra mage och tarm.
Det finns åkermark som enbart konstgödslas under längre tid som sedan blir obrukbara då strukturen på den blivit så kompakt att vatten blir stående ovanpå. Risken för detta är förstås större i en odling där man skördar och tar bort växtmatrialet (som vid grönsaksodling) än i en perennrabatt som inte städas alltför noga utan en växterna får vissna ner i fred.
Men det är en tressant fråga tycker jag. Och jag tror nog att vi inte vet riktigt allt än om växternas liv.

Det mest ekologiska sättet att gödsla marken är kanske att odla kvävefixerande växter? Typ baljväxter som klöver och ärter. På klöverns rötter fäster sej baljväxtbakterier som tar upp kväve ur luften som sedan växterna kan ta sej till godo. Baljväxter kan tillföra 200-300 kg kväve per hektar och blir helt självförsörjande med kväve.
Detta är inte så lätt att använda i rabatter om man inte vill ha vitklöver i hela rabatten men i gräsmattan fukar det bra. Vi har vitklöver med i vår gräsmatta och den är grön och fin fastän vi inte har gödslat gräsmattan på 15 år. I rabatterna täcker jag med gräsklipp och det tycker jag räcker till.

Dessutom är konstgödsel gjord så -tex blåkorn att när du vattnar på det löses alla näringsämnen ut ganska snabbt -de växterna inte tar upp -rinner ut i marken o göder ssm havet medan ko gödsel har en mer långsam utsöndring av kväve -även om ösregn ger högdos av det med

En annan aspekt att tänka på är vår vän daggmasken som trivs bäst i en jord rik på humus och organiska rester och som inte försurats av ammoniumkvävet i konstgödseln. En enda daggmask producerar på ett år 150 gram näringsrik gödsel (därtill luftande och dränerande gångar i jorden samt slemämnen som är bra för jordstrukturen). Har du 10 daggmaskar på en kvadratmeter (ca 100 anses vara max), får den kvadratmetern ta emot 1,5 kg näringsrikt gödsel årligen alldeles "gratis"...

Micke
(som kombinerar återhållsam konstgödsling med relativt näringsfattig humustillförsel och regelbunden kalkning)

jag lämnar kvar alla löv å allt så att små djur å annat kan ta dety å göra näring . min trädgård ser ut som värsta soptippen av alla skräpiga löv å vissna perenner