ska berätta om mitt försök till julstämmning för ett antal år sedan.
då var det rätt så nytt på marknaden med yttepytte ljus för utomhusbruk
DET ville jag ha...sagt och gjort....tog ungarna med och inhandlade två ljusslingor att ha på balkongen i mina spaljeer.....

tänkte att det var lagom att sätta upp dom runt lucia...så det inte blev uttjatat innan jul

lucia inträder, med femton minusgrader
ut på balkongen, medans ungarna tittade på björne och började linda in spaljen ...frosten nöp bra, men det skulle gå fort...
in och satte i kontakten

INGET LJUS!!!!
det var då själva f*n tänkte jag och gick ut och plockade ner slingorna igen...la dom i en rad på golvet och satte i kontakten.....ÅÅÅÅ...vad fint det lös om dom
okay....kvällsmörkret gjorde sitt inträdande och termometern sjönk ytterligare någon grad...att använfda vantar, var inte att tänka på...ljusen var små och känsliga
efter en halvtimmas slit, satt dom uppe....
NU då???...och satte i kontakten....icke!!!
där fanns det inte så mycktet som en blinkning....ner med det igen och kollade alla lampor, en och en....lätt irriterad, med två storögda barn som intresserat och mycket tyst följde mina förehavande...
HÄMTA MIN JACKA och tänd i ditt rum...sa jag till sonen..lätt småsur så där

Sätter upp lamporna en tredje gång, och tänker ,nu ska väl skiten fungera ialla fall...den lyser ju inne....

Tror ni det lös????
inte då...då rann det berömda pejorisinnet till...och med ett stadigt tag om spaljen, slet jag loss den från sina fästen, öppnade balkongdörren och KASTADE in den i V-rummet med en komentar, lätt omskriven.."nu skiter jag i den här för****e ljusslingan!!!!!!
knölade ner alltihop i en papperssäck och slängde ner allt i grovsoprummet....
ni får glimmra åt granen sa jag till ungarna....


har fortfarande inga ljusslingor...men funderar skarpt på dom små trädformade sakerna som finns nu...bara att sätta ner och tända

Så lätt ger inte jag upp

Här har vi spaljébelysningen tänd sedan lääänge..
så mysigt på kvällarna

Skulle vara intressant och veta vad som verkligenfelade den ljusslingan Men du har alltså inte provat sen dess? Dags för det nu då

Tack för storyn

Men...? Den funkade ju inomhus?

Du kanske inte hade ström i utomhuskontakten?

Den var ju bara bäst. Tänk om det var så enkelt Va dråpligt

nädå...så enkelt var det inte nä
snarare ett måndagsexemplar, där sladden inte klarade så hög minustemp...
lyset frös fast helt enkelt

Sladden klarade inte av minusgrader....fast den var avsedd för att användas utomhus...?
Ja, det var dåligt.

Synd att du inte var lite snabbare än ditt humör och hann stoppa dig från att kasta den. Då hade du kunnat lämna tillbaka den.

Ljusslingor tillverkas av sadister. Oftast brukar dom fungera något eller några år, sen brukar nånting mankera. För det mesta är det nån lampa som är trasig. Då börjar cirkusen. Först skall man inhandla nya lampor men då visar det sig att det finns sjuttielva olika typer varav ingen ser ut som dom man har. Efter att ha inhandlat några olika typer som liknar mest börjar testandet vilken som är trasig. Dom sitter i olika serier så det är kanske en av 7 som är trasig. Alltså måste man ta ur en åt gången och testa men eftersom dom är så ynkligt ömtåliga går 3 nya sönder under tiden. Jag har gett upp och har en icke fungerande ljusslinga nånstans i en låda på vinden tillsammans med att antal olika reservlampor.

precis...fram för stabila vanliga glödlampor

Numera är det bara en lampa som slocknar, inte hela slingan

Så fort vi köper en ny slinga, väljer vi en med lysdioder
De håller år efter år och om en diod slutar lysa så släcks inga fler.

De vi har kvar nu är alla utom en, parallellkopplade och då lyser
också resten om en går.

Visst fasen är det sadister bakom uppfinningen. Det är inte bara det att slingorna vägrar lysa som de skall, de tillbringar också sommarhalvåret med att trassla in sig så att man garanterat ska frysa fingrarna av sig.
Jag har numera övergått till ljusnät som jag bara slänger över buskarna. Mycket enklare!
Mulle

sån lyx hade nog räddat den spaljen då
nu ska det bli ljusbuskar som är färdigtrasslade från affären

här kommer det gillan...

vill ni skratta lite?
håll i er då.
nu ska ni få ett litet axplock av min underbara dag.
kliver upp i morse när jag vaknade av att den ena katten hade kissat i båda mina sängar.
jag är ingen förespråkare av dödsstraff, men i detta läge är jag det.
efter att ha försökt tvätta av det värsta på två resårbottnar, gick jag och kokade gröt till valparna.
när jag skulle servera den till dom snavade jag över tiken och kastade den stora skålen med mannagrynsgröt rakt i väggen.
skålen gick naturligtvis sönder och tjock gröt rann längst strukturtapeten.
jaja inte mer med det...kokar ny gröt och städar upp medan valparna äter.
kokar en kopp kaffe för att lugna ner mej, men filtret gick sönder, så jag fick sump i munnen blä...
nåja...åker och handlar lite till bäbbarna, samt lite godis till dom stora....grisöron blev det.
hem med dom och när en valp kom lite för nära henne, näppsade hon den....ingen fara skedd, med den skrek som en galning och jag med....
UT UR MITT KÖK!!! och hunden seglar över brädan för dörren.
då fastnar hennes halsband i skivan så hon får panik och sliter loss plankan och far som ett jehu igenom köket och in under bordet med den i släptåg.
hon får då med sej bordet, samt tre av mina orkideer som står på bordet och i fönstret.
jag försöker stoppa henne innan hon råkar skada valparna så jag far in under bordet efter henne.
får tag i hund och lyft av skivan,som jag bär, eller rättare sagt skulle bära ut ur köket, när jag trampar i grötfatet.
gröt är halt, så jag far på öronen med skivan i ett stadigt grepp.
ligger raklång på golvet, med skivan tryckt not bröstet, samt två stora monster som slickar gröt över hela mej, samt åtta valpar som tycker det är kul med matte på golvet.
suck...städade igen och kokade nytt kaffe...bestämde mej för att stanna kvar vid datorn ett par timmar.

Rondellslip
japp...det har jag...men den gäller aldrig för mina stolleprov...

idag har jag slipat fötterna med en rondellslip
gick jättebra, men borrmaskinen var steglös, så när jag tog i för hårt försvann både valkar och skinn
tänkte att det skulle gå fortare än med fotfil, och det gjorde det....
men snart är dom redo för nya utflyckter dom små tossingarna...ska bara läka såren efter slipen först

Här räddade jag en skatunge

har jag berättat när brandkåren fick plocka ner mej ur ett träd?

skulle återbörda en skatunge till sitt bo...
upp kom jag...men inte ner...
det började blåsa under tiden och jag ville inte klämma den lille...
sedan blev grenarna så tunna så jag kunde inte röra mej för risken att både jag och skatboet skulle åka i backen.
stegbilar är bra...

undra på att folk tittar konstigt på mej här...

En liten hundpromenad

vet inte om jag har berättat om när mina hundar fick se en katt??
ibland undrar jag hur jag har överlevt?

till saken hör att mina hundar älskar katter...
MEN vid ett tillfälle för något år sedan, hade jag fyra fullvuxna jyckar.
skulle ut med dom och precis när jag svänger om hörnet, sitter där en katt...
på en tiondels av en sekund, lägger alla fyra av som raketer efter katten. :huh:
JAG hade ännu inte kommit runt hörnet, så jag hade inte en suck...
som gammal häst-mäniska har jag i ryggmärgen.."vad du än gör, släpp aldrig tygeln" det sitter än vill jag lova...
katten far som ett jehu, ut i skogen med mina hundar efter sig....
längst bak i ändan av kopplet, kommer jag...
på mage....
som tur var, var det snö...så jag far som en plog runt ett hörne i 90 graders vinkel och sladdar vidare ner i skogen skrikandes STANNA FÖR F*N!!!!
tror ni dom stannade?
JA vid ett träd... och jag med
tror jag hade snö i trosorna också...

Du har inte funderat på att bli författare? Eller det kanske du redan är?

nämen guuuuuuuuuuuuuuuud vad skönt det är att skratta så tårana rinner jo det är sant som Ladyn skrev i den andra tråden....snacka om att man "ser" allt framför sig
måste ju vara hur skojj som helst att ha dig som granne


pejjan kom på en sak!!!!!!!!!! bloggar du?????? skulle ju vara hur skönt som helst att sitta och läsa om dina bravader

Hur man städar en fågelbur



jag har aldrig utgett mig för att vara särskilt smart, men i dag tog jag nog priset
skulle städa för fåglarna
då ställer jag alltid ut dom i duschen, utan att botten sitter på.
hade på den en gång, och då höll undulaterna på att drunkna
men. men...medans dom står där i strilet, städade jag vidare...
skurar botten och alla vatten och matskålar

DÅ kommer en av dom farandes och landar i diskvattnet
in med fågel i buren igen...
släpade in dom på plats och gav dom rent vatten och mat..
nu kan dom torka i lugn och ro, och jag får sitta vid odla en stund...
ICKE!!!!

helt plötsligt satt det nymfparakiter i mitt hoya-träsk och åt för glatta livet
den ljudvolymen min strupe avgav, kunde väck upp de döda
jagade fåglar en bra stund, dom roade sig med att sitta med huvet på sned ock kollade in mej när jag försökte haffa dom...
behöver jag säja att dom lyffte precis när jag kom med stegen
det fattades några, som hade slagit sig ner i mitt hibiskusträd...
gnag, gnag.
när jag fått in alla och satt på vilokaffet tog det inte lång stund, förän dom kom igen...
VA F*N!!!!! hade glömt att sätta dit botten

Nä..jag bloggar inte
nöjer mej med att skriva om mina bravader här på odla och tro mej...dom är måååånga.
Som tur är, kan jag offtast sätta mej ner direkt efteråt och fnissande undra, om jag är rätt avnavlad

mera! Stackars dig, alla skrattar åt dig, men du får faktiskt skylla dig själv när du skriver så bra!

Helt underbart Pejjan! Du är bara sanslös ( de här kan jag läsa hur många ggr som helst )

Tack

Tro mej...Jag bjuder på det...
Ett gott skratt är guld värt.

Det var därför jag vågade skriva att jag skrattade i din andra tråd .......... vi som haft den äran att "känna" dig ett tag vet ju hur du är ..........

får väl lägga in dom här också då.

som säkert en del har märkt, har jag varit lite frånvarande dom sista veckorna, för att den sista veckan inte ens logga in.
våren gjorde ett jättehopp och jag som så många andra valde min uteplats, första året är speciellt
grävde som en galning, med god assistans från en hjälpsam jycke.
det innebar, att när jag grävt upp trettio kvadratmeter med jord, lagt ner fem pallkragar, lagt tillbaka jorden igen och började plantera penseér och påskliljor grävde hunden upp dom igen
jag gapade och hund viftade på svansen....den tänkte nog att matte är så glad över hjälpen att hon skriker av glädje...MINA PÅSKLILJOR!!!!!
hund förpassades till altan och jag kom på den vansinniga idén att TRÄ två pallkragar över ett träd....det gick men sen skulle en krage in under dom två i omlott....där sket det sig
det var då...jag kom på, varför jag har pension, så efter ett antal dagar i horisontalläge, var det dags att gå ut igen...
började lite försiktigt att gallra i mina epiphyllumar och tog bort lite vissset....hjälpsamma hund var med, och insåg snabbt vad som förväntades av henne, så hon börjar helt enkelt BITA av bladen på kaktusarna som stog på ett bord....
oj vad matte blev glad för hjälpen...hon skrek och apploderade våldsamt, och hund förpassades in i lägenheten av en matte som muttrade nått om veterinär och avlivning samtidigt...
alla blad sattes på rotning i egen kruka, en härlig blandning av färger och sorter.


och hur man börjar chatta.

nu ska jag berätta för er om min karriär på chatten
när forumet la ner och det kom upp att det fanns en chatt, så nappade jag på det.
där stog längst ner på min sida ..."sorry this browserr has not JAVA ....nånting" och klicka here ...det gjorde jag. :blushing:
visst...det stog parachatt på sidan så det var väl okay då.
gick in och reggade mej där, sen fick jag regga om mej då man skulle regga användarnamn och lösenord separat. Fungerade jättebra!!!
kollade på vilka som fanns där, men såg ingen från odla...jaja dom kommer väl efter hand som dom ser att det finns en chatt....
däremo´t fanns det medlemmar från peru och mischigan inloggade och hela chatten var på engelska
men..men det ger sig väl och jag väntade...och väntade...och väntade...inte en odlait så långt ögat nådde
efter åtta dagars väntan, kväll efter kväll möttes jag och gillan på MSN... hon berättade om chatten och efter en del förklaringar sa hon.."klicka på bilden"
vilken bild???
"det finns en bild där och sen skriver du bara ditt namn...hade ingen bild, bara länken till "chatten"
behöver jag säga att gillan höll på att dö av skratt?
jag bestämde mej för att ladda ner JAVA och installera det...och se där...det kom en bild på en kaffekopp. nu var det rätt chatt
DÅ...bestämde sig mitt nät för att det åter igen var störningar och att det inte skulle fungera mera den kvällen...nästa dag var igår

att det fattades JAVA på min dator förstog jag, men tyckte att datorn fixade det, när jag klickade på länken, jag kom ju till chatten!!!!!
om det var en ren slump eller inte låter jag vara osagt, men det var väääldigt ensamt på chatten...
hoppas det fungerade bättre för er där ute.




nu får ni skylla allt på Pia L...det var hon som kom med idén att klippa ihop eländet

Alltså hallååå! Jag dööör! Den där med chatten, som jag kan utantill vid det här laget, den skrattar jag fortfarande åt så jag tjuter. Jag berättar den vitt och brett för alla som vill höra på .....................vad vi väntade på att du skulle dyka upp, men inte kom du inte

Jodu...gissa om jag kämpade med den chatten...och väntade, väntade, väntade

Tack Pejori dom skratten behövde jag verkligen i en allmänt pissig dag.
Och jag tror inte att någon vill "skylla" på mig för hopklippen, jag tror nog att dom flesta uppskattar dina......misstag

Detta är ju jätteroligt! Härligt att kunna skratta åt sina egna dumheter och dela med sig till andra. Du är toppen!

men pejjan har du gjort fortsatta tester med chatten???? skulle vara skojj om du kikade in

Ja ja...Säg du som det är...
Stolleprov snarare än misstag. Jag fattar inte att min mamma överlevde min barndom
Hur mycket den stackaren fick betala i "skadestånd", vågar jag inte tänka på.

Det är nog bara jag, som kommit på den helt idiotiska idé att putsa fönster (utåtgående) i full storm.
Att stå och försöka hålla kvar ett fönster, med tillhörande karm, (som blåst sönder) på tredje våningen var inte nått jag lyckades med.
Det blev mycket glas för mamma att sopa upp, när hon kom hem och snickaren var inte billig heller.

Tror hon kunde blivit rik på tandpetartillverkning med tanke på lister och karmen

Det här med chat har jag aldrig vågat mig på, vet inte hur det fungerar. Men nu klickade jag på chat och fattar inte ett dugg. Det stog att jag var välkommen, men vad gör jag sen?
Pejori, här har du en kompis! Skillnaden mellan oss är nog bara att jag inte berättar allt tokigt, är nog lite blyg - eller dåligt självförtroende.

Har det med förnamnet att göra tro???
Jag berättar gärna om "mine hyss"
Behöver jag säga att jag bara älskar Emil i Lönneberga
Känner så väl igen mej där
Stackars Allan Edvall, har är exakt en kopia av min mamma

jag går in i chatten så hjälps vi åt

Jag har lagt den här tråden bland favoriter nu - så kan jag ta upp den när som helst när jag behöver ett gott skratt, eller när jag har en urjä-ig dag och behöver veta att det finns de som har det värre!

Tack för en hel hög goda skratt!

Åhh, HerreGud!!!
Här får man minsann skratta så att tårarna sprutar!
Vilka historier Pejjan! Det är nästan helt otroligt att det kan hända så mycket "tok" för en och samma människa... ( )

Du verkar vara en härlig och spontan människa!



P.s. Miljoners Tack till Dig, Pia, för att du "drog igång" de här gamla trådarna...!

Den här har jag ju "glömt" att kopiera över

nu har jag testat
efter en del inspiration från denna tråd, som jag berättade om för en vännina fick jag låna hennes uppblåsbara reservmadrass.
den hade väl inte det perfekta måttet, men jag skulle ju bara testa om den var bekväm att sova på
efter att ha blåst upp eländet i två dygn, (har lånat ut pumpen) var det dags att prova
sagt och gjort.
sängen bäddades och jag skred till verket.
den kändes lite som en hängmatta men jag mitt nöt, trodde det skulle vara så.
hade inte en tanke på att ta bort min bäddmadrass först, så sängen hade platsat för "prinsessan på ärten" ungefär. försökte lägga mej på sidan. DÅ hände det :huh:
med ett brak ramlade jag ur sängen, och landade på hundarna som ligger nedanför.
när dom flyger upp, slår jag huvudet först i sängbordet , sedan i garderoben som står brevid.
dom skräckslagna hundarna försöker hoppa upp på ovan nämnda säng, inklusive madrass vilket leder till en studsmatteeffekt. Den ena hunden studsar ur sängen när den andra landar
behöver jag säga att han ramlade på mej
underlaget gör att den andra hunden får panik och försöker krypa in under sängen,vilket leder till lååånga klösmärken på min bak efter hennes klor
efter att jag kravlat mej upp igen och fått lugnat hundarna packade jag ihop den igen.
den madrassen är inget för mej

Hade du bloggat hade jag helt klart nominerat dig till Grås bloggtävling. Snacka om underhållande läsning!

(Och det bästa är ju att du har överlevt alla dina äventyr så du kan berätta om dem för oss.... )

Jodu...Vänta bara tills jag berättar om hur jag firade midsommar...

Det ser jag fram emot.....

Jag också

Okay då.
Denna har jag inte berättat förut, bara nuddat vid den i någon svammeltråd.

Skulle för ett antal år sedan, fira midsommar hemma hos en vännina. Ungar och hund skulle med.
Hunden var en helt hysterisk jycke (omplacering) som jag haft i ca. fyra månader.
Hon var mycket läraktig och hade då lärt sig plats på stället.

Däremot, visste jag inget om att hunden älskade igelkottar. Och då menar jag älskar!!!!

Sagt och gjort, vi firade med god mat och minst lika god dryck...(vin)
Min kära vännina har som vana att mata igelkottar, så hon står och fixar tallrikar med allehanda godis till dom.

Fram på kvällskröken skulle vi gå hem och jag står utanför staketet (ca 60 cm högt) och som kärringar gör, gick munnen i ett.
Ser i ena ögonvrån en kotte komma längst husväggen, men tänker inte mera på det.
Då ser hunden kotten och med ett svanhopp, drar hon över staketet och rusar fram och sätter sig....och bara luktar på kotte.

Jag däremot, som fortfarande håller längst ut på kopplet, far i en vid båge, med två och en halv skruv, över staketet och blir liggandes på rygg, med handen utsträckt bakom mej, som en omkullvällt frihetsgudinna, där ögonen är på väg att tränga ur sina hålor.

"Skall jag ringa efter en ambulans" frågar min väninna som står och biter sig i underläppen...(troligtvis för att hålla sig för skratt)

"Vet inte"...Ska känna efter först frustar jag och gapskrattar samtidigt.

Då ser hunden att matte ligger ner, fint på marken och då kastar hon sig ner brevid mej och platsar fint.

Mina två storögda barn stirrar på mej och när dom inser att jag inte är skadad, böjer sig pojken ner och plockar upp mina träskor, som står snyggt och prydligt parkerade utanför staketet.

"Mamma, du glömde skorna", säger han och kastar träskorna på mej.
Då brast det för min väninna och hon vrider sig av skratt.
Sätter mej upp och ser hur grannarna i huset mitt emot stirrar med fasa på oss galningar.

Men överlevde gjorde jag och midsommar firar vi fortfarande ihop.

Du gjorde förmodligen ett outplånligt intryck på dem

Jag håller också på att skratta på mig nu när jag läser om det.....

vilken tur att du inte gjorde dig illa

Tack Pejan..den där midsommar historien fick tårarna att forsa....Helt otroligt...

Sanslöst!!! det är ju så man önskar att du hade några webkameror hemma hos dig Pejori

Underbara berättelser!
Mera... -Har det inte hänt någonting det sista året...?

Vet inte om du sett dom andra dårskaperna jag gjort men du får dom här...
http://www.odla.nu/forums/index.php?showtopic=82069&hl=
http://www.odla.nu/forums/index.php?showtopic=79450&hl=

Och jag kan lova dej, att det fortfarande händer saker här...

Jag har läst och skrattat hejdlöst nu.
Ett tips: UNDVIK ATT TÄNDA LEVANDE LJUS!

Är av någon anledning ytterst försiktig med levande ljus...
Som sagt, brandkåren hejar fortfarande på mej...

Jag önskar att jag bodde granne med dig Pejori, men jag skulle nog vilja ha ett säkerhetsavstånd på 100 meter ungefär.