Hej!

Jag är journalist och söker lite information om problem med odlingzoner, växtzoner.
Tycker du att odlingszonerna stämmer? Har du haft problem med de råd som ges om vad som passar var? Brukar då besluta dig för vad du ska köpa genom att titta på vilken odlingszon som den passar för?


Alla åsiker välkomna!

Mvh

Anna

Ursäkta min nyfikenhet... men håller du på med
någon undersökning eller...?

Letade på namnet och hittade en i Umeå..
är det kanske du?

Nej, jag är inte i Umeå.

Inte en undersökning precis. Söker bara efter intressanta saker att göra nyheter om. Konsekvenser av att klimater blir varmare.

:-)

Vilken tidning jobbar du på, eller är du frilansare?

Skulle kännas bra om man som jorurnalist presenterade sig..
tycker alltså jag.

Jag ser odlings-zoner som en "liten vink" om härdigheten hos en växt. De flesta odlare vet att zon-angivelser inte är några absoluta sanningar. Bor man som jag i zon 5 så undviker jag att köpa träd och buskar med zon 1 angivelser i allafall. Eller kanske inte, man kan kanske odla i kruka och förvara frostfritt under vintern om det handlar om någor åtråvärt. Nästa alla odlare har lite av "zon-knäckare" i sig och vill gärna tänja gränserna. Alla växter är heller inte testade i olika zoner, där passar ett sånt här forum jättbra för att få information av andra odlare, hur de lyckats.
Flera växter kan också ha olika angivelser om härdighet på olika ställen. Perenner passar heller inte riktigt in i zon-systemet (som främst avser vedartade växter) eftersom härdighet där oftare beror på andra faktorer som vinterfukt eller barfrost osv snarare än exakta temperaturer.

Om det nu är så att klimatet blivit varmare (och inte kallare) så medför det ju inga problem vad det gäller zon-angivelser annat än att du kanske väljer bort en växt "i onödan".

Sökfunktionen är visst trasig... men sök på odlingszon när det funkar igen så får du upp tidigare trådar där detta diskuterats.
Kerstin z5-6 ägnar sig åt avancerat zonknäckeri och har massor om kunskap och erfarenhet av detta om du kollar vad hon skriver.
Det lär väl finnas minst tre olika zoner i en normalstor trädgård så visst växlar växtmaterialet där.
Mvh
Fenja

Varmare klimat blir det till våren.
Eller menar du klimatförändringar?
I fjol hade vi det kallare och snöigare än på mycket länge.
Gårdagens temperatur var den lägsta på 40 år.
Marken är frusen, i fjol var det mjukt och fint 3e advent.

Det är nog en grej för metereolog forumet.

Jag säger som eva, zonerna är en vink (och växterna kan inte läsa). Mikro- och makroklimat har ju stor betydelse

Jag ska ärligt erkänna att jag vet inte helt vad odlingszoner baseras på men man ska nog ta de med en nypa salt. Själv bor jag på gränsen mellan två zoner så det finns inga riktigt "vattentäta skott" mellan zonerna. Man får väl se det som en fingervisning. Sedan finns det faktorer som spelar in som att mikroklimatet påverkar, och växter kan bli härdigare om de får vänja sig vid ett klimat.

Jag tror personligen inte att ev klimatförändringar kommer påverka trädgårdsnäringen, det verkar väldigt spekulativt. Man behöver nog inte justera växtzonerna efter någon temp ökning. De synliga effekter som man tror kan vara en indikation på kommande klimatförändringar har man främst sett i fjällekosystem, bla har växtgränsen flyttats något uppåt på kalfjällen.

Tycker personligen inte att odlingzonerna stämmer särskilt bra. Det är ju inte bara en zon man har i trädgården.. Är söderläget inte så blåsigt är det ofta en zon bättre där och i norr om det är blåsigt kan det vara sämre. Sen kan det ju bli en riktigt kall lång vinter och kort mild sommar eller tvärtom då är det ju inte säkert att busken fattar att han måste överleva i den zonen eftersom det står det på lappen.

Växtodlingszoner är ett mycket grovt verktyg som framför allt baseras på provodlingar av frukt och bär. Som Eva mycket klokt uttrycker det är zonverktyget något som ska ge en "vink" om vad en växt tål.

Inom en växtzon kan klimatet varriera väldigt mycket beroende på många olika faktorer. Låt oss säga att vi planterar en växt i zon 3. Genom att plantera växten intill en värmeackumulerande husvägg förbättrar vi "zonen" avsevärt, men om växten planteras i ett blåsigt och dåligt dränerat läge försämras "zonen". Man kan här prata om en stark eller svag zon inom zon 3. Kanske är den starka tillräckligt för att likställas med en zon 1 eller zon 2. Den svaga kanske kan likställas med zon 4 eller 5. Här är det bättre att inte prata om zoner utan istället om mikro- eller makroklimat.

Vad som är viktigt att komma ihåg är att en växtzon i grund och botten handlar om vilken temperatursumma den platsen eller det området klarar att samla på sig under en växtsäsong. En låg växtzon samlar således på sig en högre temperatursumma än en högre växtzon.

Ett bättre verktyg för att ange en växts härdighet vore således att redovisa ett spann av den naturliga växtmiljöns temperatursumma. Men fortfarande är detta ett väldigt grovt verktyg eftersom det inte säger något om andra faktorer som växten klarar eller inte klarar, t.ex. ljus-skugga, fukt-torka, jordmån o.s.v. Därför är ståndortsbegreppet mycket bättre. Med ståndort menas vissa generella eller arketypiska växtmiljöer.

Zonerna är bara framtagna för ganska vanliga buskar och träd typ äppelträd, har för mig att de egentligen är framtagna för exempelvis fruktodlare. För perenner stämmer de inte alls många perenner som inte klarar barfrosten i skåne så bra funkar bra i norra sverige tack vare snötäcket.

det ädna man behöver tänka på perenner är höst och sensommar blommande perenner inte hinenr blomma .
annars soms agt funkar perenner bättre längre upp . det är ju oftast dte man har längre upp perenenr å sommarblommor

Prata med skogshögskolan i Umeå. De har koll på hur ädellövskogen flyttar allt längre norrut i Sverige pga klimatförändringen. Förr i tiden sa man att det varken fanns ek eller adel i Norrland, vilket inte längre stämmer eftersom den självföryngrar sig i zon 4 och 5 längs Norrlandskusten. Det är inte helt säkert att ett varmare klimat ger bättre odlingsbetingelser vintertid eftersom det även kan innebära ett lynnigare klimat. De senaste årens vintrar med skiftningar mellan +10 till -20 här i inre Götaland gör att många växter från jämna klimat inte vet hur de ska bete sig. De börjar knoppas/skjuta i januari/februari för att sedan ta stor skada när det blir knallkallt. Då hjälper det inte mycket att det var en totalt sett varm vinter. Sedan hjälper de senare årens somrar varav många är de varmaste sedan mätningarna började att ge tåligare växter. För zonknäckare tror jag inte de klimatförändringen spelat någon större roll ännu i Sverige. Att i zon 3+ odla växter som inte anses härdiga alls i Sverige gör att det ska till rätt mycket klimatförändring för att man ska sova helt lungt om nätterna vintertid.

Så nu föryngrar sig adeln även i Norrland? Har de blåblodiga härdats tro? Eller är det avancerad zonknäckning?
Ursäkta Ludvig, kunde inte låta bli

Ludvig
Ursäkta att jag avviker från ämnet.
Hadde du intre exprementerat med dimma och sticklingar?
Det skulle vara kul att höra lite hur du gjort.

Jo du Jegi, den meningsbyggnaden hade jag inte fått nobelpriset för.

Thomas, dimdysorna gick varma i somras och jag tycker det har funkat bra även om jag skötte anläggningen lite slarvigt på slutet så att några sticklingar blev väl fuktiga. En svårighet är att man bör anpassa bevattningsfrekvensen efter dagstemperatur och solmängd. Om man som jag inte har ett system som känner av temperaturen (kan dock koppla in en sensor för det) så får man ändra frekvensen för vattendimma själv. Hursomhelst rotade jag rätt mycket olika sticklingar och det mesta tog sig. De flesta skulle nog rotat sig på konventionellt sätt, men kanske inte lika fort eller med så hög frekvens. Mitt vatten är ganska hårt, vilket påverkat rotningen av vissa växter. De magnolia sticklingar jag tog från M.stellata, M. sieboldii, M.virginiana hade efter 2 månader inga rötter men sticklingarna såg fortfarande fräscha ut. Jag tror att de behöver undervärme för att det ska funka. Vinrankor rotade sig samtliga (100%). Tiden från stickning till rotbildning var ca 2-3 veckor. Några av de växter jag rotade på detta sätt i somras (kommer inte ihåg alla):
Ricin, änglatrumpet (x Candida), klematis 'Artic Queen', aukuba, Passiflora, Actinidia deliciosa, Prunus lauraserasus 'Macrophylla', Catalpa erubescens, Rosa 'flammantz', Campsis radicans, Viburnum, Hedera, Ilex 'Meserve', Prunus armanica, Prunus 'St Julien',och ca 80 vinrankor (Rondo, Sukribe, Reichensteiner, Riparia, Madelene Angevine, Zilga, Regent, Leon Millot, jag fick ett gäng noname kvistar att min far).

De som det funkat mindre bra med är Magnolia och Rhododendron, vilket kan bero på vattnet? Hjulträd sticklingarna kan eventuellt börjat få rötter, de skjuter ganska bra, men jag vill inte störa dem för mycket. De kan vara så att de kör på reservenergi. Äkta valnöt ville inte rota sig alls. Bladen trillade av efter några dagar.

Efter mina försök kan jag för mitt liv inte förstå varför änglatrumpeter är så dyra i handeln. De tar strax över en vecka att rota i dimdyskammare och växer sedan snabbt. Några av de sticklingar jag rotade i augusti blommade i september. Otrolig växtkraft. Nästa år ska jag bygga självreglerande undervärme och då tror jag att allt möjligt ska gå att rota på kort tid. Drömmmen är förstås att rota Magnolia grandiflora 'Edith Bogue'.

Principen är ganska enkel: Ett sprinkelsystem som sprutar ut fin vattendimma i några sekunder (jag körde på 8 sek) med visst intervall (5-10 min) över sticklingarna som stuckna i lätt jord står i full sol. De kontinuerliga fukten gör att bladen inte torkar ut trots solskenet, och ljuset gör att fotosyntesen kan jobba för fullt vilket ger en snabbare rotning. Jag har 4 dysor och en galcon bevattningsdator från WaterBoys (i Växjö) som jobbar på 3,5 bars tryck (normalt hemmavatten tryck). Dysorna är monterade på ca 1,5 m höjd i mitt lilla växthus på 8m2. Dörren till växthuset får stå öppen för att öka luftcirkulationen.

Men som sagt var, undervärme är halva grejen.

Detta med klimatförändringar oroar mej rejält!

Ludvig, jag tror att många av oss zonknäckare skule vilja veta lite mer om dina planteringar som du omnämner i din profil.

Kanske kunde du ta lite fler kort och lägga upp ett nytt album

Hur klarar sig ditt fikon t ex? Hur skyddar du det?

Smicker lönar sig alltid!

För att jobba som programmerare med foto som hobby är jag ganska dålig på att lägga ut bilder på trädgården, men i somras la jag upp några bilder på photobucket:
Ludvigs djungelträdgård

Så här års ser det inte riktigt lika frodigt ut, även om några vintergröna växter piggar upp.

Jag är övertygad om att övervintring börjar med ett bra mikroklimat och väldränerande jord (grus) i upphöjda bäddar. Hittills har jag inte skyddat fikon speciellt förutom upphöjd bädd och lite torra kvistar. Eftersom de inte tål speciellt låga temperaturer ca -14C mogen ved så fryser det som är ovan snön bort. Men fikon är ju en överlevnadskonstnär så de skjuter alltid på nytt. Kiwi har jag övervintrat genom att lägga ned och skotta sand över. Stenek verkar förvånansvärt tåliga. De 2 jag har skottar jag snö över. Samma sak gäller korkeken. Yuccor behöver inget skydd. Kejsarträd har jag skyddat med lite ris. Bambu är det bäst om man kan täcka med snö, men annars får man linda in dem med geotextil eller vinterfiberduk. Jättegunneror och jättelilja får lite (lönn)löv. Magnolia virginiana fick förra vintern lite granris runt foten. Kaktusar får inget skydd.

För första gången har jag i år satt ut en väderkvarnspalm. Den har jag lagt löv och granris runt ikring, och sedan täckt den med först fiberduk och sedan geotextil i dubbla lager. Ingen elvärme. Under samma skydd samsas blå passionsblomma (som övervintrade vintern 2004/2005 med lövtäckning), passiflora edulis, en frösådd Magnolia grandiflora, doftjasmin, och en liten Fatshedera x lizei. Det blir spännande att se vad som överlever?! Min Musa basjoo har jag satt en frigolitlåda över. Ingefäror kommer jag nog täcka med geotextil och isoleringsmaterial. Jag har två eukalyptus på friland, E. negelcta och E. debeuzevillei, de kommer jag trycka ned mot backen och täcka med geotextil och kanske extra fiberduk under som isolering. Känsligare perenner som agapanthus, eucomis, crocosmia, och kanske nån kanna kommer jag täcka med presenning och isolingsmaterial.

Så här på hösten är det mycket att göra. Får se vad jag hinner med. Det ska ju vara kul också. Grävde upp några kannor och min änglatryumpet idag, ca 2 m hög. Den ser frisk ut, men tyvärr lyckades jag nästan ringbarka den när jag skulle gräva upp den. Får se om den överlever. Lägsta hittills är -10C. Lite coolt att passionsblommorna ser helt oberörda ut.

Egentligen borde man ha en färdig plan för hur man på smidigaste sättet ska skydda varje växt, men så planerande är inte jag. Istället satsar jag på att föröka varje växt så att man har en ersättare på vårkanten.

Fina bilder Ludvig. Fast jag är inte så driven att jag känner igen alla.
Musan var dock en. Det kanske man skulle prova.
Apropå fikon så övervintrade jag en planta också. Den står i upphöjd bädd med jord och täcktes av en lövhög och sedan säckväv runt. Nu fanns det inget tak så snön lade sig ovanpå och smälte i omgångar, så lövhögen var mer is än löv. I alla fall så överlevde den vintern helt intakt! Men i min iver så tog jag bort löven redan i slutet på april och då dog några grenar.

Vad gäller kiwi så har jag inte vågat prova över vintern för min späda planta hade av någon anledning problem redan under sommaren.

Mitt enda försök den här vintern är ett nektarinträd och det tänkte jag inte täcka förrän framåt vårvintern. I o f s så har jag satt Ginkgo och lite druvor också men dom räknar jag inte.

När du säger yucca, vad menar du då? Yucca flaccida vet jag ju går här även om min inte blommat ännu.

Har du haft Kejsarträd ute en vinter redan?

Eucalyptus har jag hört gärna fryser tillbaka på vintern men att de växer så snabbt att man har dem mer som perenner på sina håll.

Trevligt att utbyta lite erfarenheter så här.

Du får gärna lämna rapport framöver åtminstone vad gäller väderkvarnspalmen och M grandiflora.

Y filamentosa och Yucca baccata går bra i z5 om man grusodlar dem

Man ser dom ibland här i gästhamnarna i sina fina båtar så nog är det sant....

Okej Kerstin. Undrar dock hur det är med stambildande yuccor. Någon som provat?

Jag har två Yucca floribunda (korsning Y.gloriosa x Y.filamentosa) som övervintrat hos mig oskyddade en vinter. Den ena blev uppäten av en hare, men sköt nytt skott från rotstammen, och den andra stod i ett kallväxthus. Plantan de kommer som rotskott ifrån har ca 30-40 cm stam. I Trelleborg ska det finnas en Y.gloriosa med 1m hög stam. Sedan har jag några Y.filamentosa, Y.flaccida 'Golden Sword', och Y.glauca. Den sistnämnda kan få en lägre krypande stam. Finns ex med det på Uppsala botaniska trädgård vid växthusen.

Kerstin, det var intressant att höra att Y.baccata odlas i zon 5. Är det din planta? Den finns i två former, en stambildande och en utan. Den stambildande formen är mindre härdig har jag för mig, medan den utan stam ska tåla kring -20C. Jag vet att Peter Korn övervintrat ett ex i -32C men då var det nog en del snö som isolerade skulle jag tro.

Y Baccata -Den är frösådd -frö från Alplains (Kiowa US ) ser inte krypande ut men svårt att bedöma efter bara två säsonger ute -den var sådd samma år den planterade ut -inga vinterskador /oskyddade fö-mest stenmjöl i gropen .
Y.flaccida 'Golden Sword', verkar av någon anledning mer tålig än de övriga , såsom jag misshandlat den

Annars brukar ju variegerat eller tvåfärgat vara klenare
Intressant med dysorna L

1m snö här redan så det blev inga vinterskydd i år på något