Hej!

Jag köpte 3 st idegranar i somras och planterade, eftersom de är giftiga hoppades jag att i alla fall rådjuren som annars brukar äta upp det mesta skulle lämna dom ifred.

Någon månad efter plantering var en av de 50 cm höga granarna näst intill slaktad, de flesta grenarna var avbitna och barken var avskalad längs hela stammen. Jag klippte ned den och några veckor senare kom det upp nya skott och den hämtade sig riktigt bra.

Fram tills nu har de varit helt orörda och jag har gentligen inte tänkt så mycket på det. Men för några dagar sedan var det en av de andra som drabbats av samma skadegörelse, kvistarna avbitna och stammen delvis avskalad från bark. Nu är var idegranen närmare 1 m och tyvärr är barken borta från halva höjden och ända ned till roten. Det ser mer ut som en tall i minatyr nu eftersom grenarna och stammen på övre delen av granen är intakta.

Vad skall jag göra, gissar att det är harar som varit på besök?

Hej besvikna Taxus-köpare! Jag trodde precis som du att rådjuren skulle lämna de giftiga plantorna ifred. Det tog ungefär 2 veckor i somras så var den yttersta Taxusen avskalad och delvis avbruten. Jag satte upp ett vingligt bambustaket (fult!) och ställde en avlagd skottkärra i vägen. Det ser inte alls ut som jag hade tänkt mig!

Jag har också satt upp pinnar med Rå-Odör, som sett ut att hjälpa. Men det är besvärligt att ha Rå-Odör-pinnar påsmetade överallt. Rå-Väck har inte hjälpt ett dugg. Kastar vi äpplen eller småsten efter rådjuren stannar de och blänger intresserat på en. Vi har 3-4 rådjur som stryker omkring här dagligen, sommar och vinter. (Upp till 8 st. har grannar sett på en gång.) Utom Taxusarna har flera urgamla vinbärsbuskar, 2 fläderbuskar, en schersminbuske och en hasselbuske förvandlats till flisor så fort jag ansat fram dem ur vår tidigare totalt vildvuxna trädgård. Men inget av dethär har verkat uppätet. Det verkar som om de gillade buskar och träd som 1) har rakt uppstående stammar 2) står ytterst i en rad eller lite för sig själva. Ni andra rådjursförföljda trädgårdsägare, har ni iakttagelser om vad det är som lockar råbockarna att märka ut sina revir genom att feja hornen på våra planteringar? Har ni hittat på något som håller dem borta?

Av Fågelvägen

Ett envist ströande med blodmjöl har hållit rådjuren bort här hos mig på landet. Men måste ströa flitigt beroende på väderlek. Sen nätar jag allt som jag är extra rädd om på hösten. På sommaren verkar det finns tillräckligt med mat i omgivingarna för att att de ska hålla sig borta.

Buskar och träd med stammar som doftar och savar mycket föredras av råbockarna när dom fejar sina horn... dom vill väl dofta gott kanske

Kasta inte sten eller frukt efter djuren... till att börja med är det olagligt och det hjälper inte för fem öre. Handla fryst nötblod i halvlitersförpackning på ICA Maxi eller liknande stormarknad... späd med lika mängd vatten och häll ut lite över dom växterna som ni vill ha i fred. Använd strumpor fyllda med hår från människa och hund som även de fylls med blandningen... det ni kan riskera är ju att få besök av hungriga rävar eller andra rovdjur men det är nog bara bra och håller förhoppningsvis rådjuren på annan ort ett tag... glöm inte bort att "vattna" växterna och strumporna lite då och då...

För att få bort djuren som gillar era grödor kan ni ju kontakta jägarna på markerna runtomkring och erbjuda dom hjälp med stödutfodringen under vinter och vår på marken som är en bit ifrån er trädgård för att på så vis locka bort djuren i möjligaste mån.

Glöm inte att djuren var på marken före er...

Om rådjurseländet!
Jag visste inte att det är olagligt att kasta grus och äpplen efter rådjuren. Tur då att jag knappast ens lyckats skrämma dem.
Blodmjöl har inte hjälpt ett dugg, men skadade en del av växternas blad, som skrynklade ihop sig och dog. Skatorna åt snabbt upp både blod och mull. Människohår och starkt luktande fårull har prövats och lär hjälpa bara tillfälligt (om ens det).
I vårt villaområde nära Stockholm är inte alls rådjursfritt på sommaren, men de äter mycket selektivt - en klen tröst! Krokusar och pärlhyacinter äts när de slagit ut ordentligt, idegranarna barkas när de är nyplanterade, vår ynka rugosaros nyps av just när den lyckats smyga fram ett par skott, höstanemonerna försvinner just när knopparna är som finast... Jag tycker det är jättesorgligt.

Familjer med småbarn är också förtvivlade över alla fästingar.

Det stämmer inte helt att rådjuren var här före oss. De grannar som bott här länge anser att rådjuren har blivit problem först under de senaste åren.

Kommunens viltvårdare säger att rådjuren söker sig till villaträdgårdarna för att hundägarna släpper sina hundar lösa i skogen. En av viltvårdarna hade mött 7 lösa hundar på en inspektionsrunda i det närmaste naturskyddsområdet.

Om lösa hundar är en del av rådjursproblemet, har någon kanske några goda råd till?

Om inte människor stödutfodrade rådjuren och om de inte kunde äta växter i trädgårdar så skulle vi inte ha rådjur i större delen av landet. Så de kan knappast anses vara naturligt förekommande, utom i södra delarna av landet.

Spraya delikatesserna med tabasco. Det funkar bra här, men man måste spraya om efter regn.