Mina ormbunkar har en tendes att bre ut sig, ja nästan lägga sig, istället för att växa stramt upprätta. Det kan ju säkert vara vissa arters naturliga växtsätt men jag har sett bilder på strutbräken som är hög och verkligen strutformad. Varför vill inte åtminstonde mina strutbräken bli sådana?
Andra växter blir ju rangliga och lägger sig om det är för mörkt men strutbräken skall väl ändå gilla skuggigt läge eller? Kan det vara för torrt?
Ni som har ormbunkar, växer de upprätt eller lägger de sig? Berätta gärna i vilket läge de växer så kanske jag kan klura ut vad det är för fel på mina.

Jamen snälla, inte kan jag väl vara ensam om att ha ormbunkar?

Jag funderar på om jag skall skrota mina eller om det finns hopp att de kan strama upp sig lite. Skall jag ge dem en chans till måste jag först få lite indikationer från er att det finns ormbunkar som faktiskt "står upp".

Mina ormisar som jag hade i huset, eller ja, på tomten då... växte upprätt, sen framåt juli-augusti började de sloka lite för att i september-oktober lägga sig ner helt för vintern. Vet inte vad det var för sorts bunkar, stora var de i alla fall...

Är det första året du har dom så tycker jag du ska vänta och se hur de ser ut nästa år. Dom vill inte stå för soligt gärna skugga och fuktigt.
Det kanske är lite soligt och torrt där du har dem?

Soligt nej, (jag tycker att det verkar som de lutar sig MOT ljuset men det kanske bara är för att det är en husvägg i vägen åt andra hållet)

Torrt, tja kanske. Det är i alla fall inte speciellt fuktktigt som de väl helst vill ha.

Möjligt att de är upprätta först och börjar lägga sig efter ett tag, har inte tänkt så mycket på när de lägger sig. De har dock flera år på nacken så det har inte med barnslighet att göra.

Funderar på att anlägga en våtbädd till nästa år, där borde de väl trivas. Det blir nog deras sista chans.

Är du säker på att det är strutbräken? Dom vill fö ha det skuggigt och/eller fuktigt.

Jo, strutbräken är det, åtminstonde enl. märkningen från trädgårdshandeln. Dessutom inköpta vid två olika tillfällen på två olika ställen...

Jo jag vet att de vill ha skugga och fukt och som sagt så har jag väl kanske lite i torraset laget men är det verkligen orsaken till att de fläker ut sig?
Som sagt, ni andra som har strutbräken, är de upprätta eller viker de ut bladen mycket åt sidorna?
Finns det kanske andra sorter av ormbunkar som växer upprätt?

Jag tror åtminstone att det är strutbräken jag har, de följde med huset så jag har inte köpt dem själv. Och de växer strutigt. Växtplatsen är halvskugga - skugga under andra buskar och träd. Det blir lite torrt på sommaren, och då kan de bli bruna i kanten men de lägger sig inte.

Jämför med bilderna och beskrivningen på den virtuella floran. Kännetecknande är bl.a sporangliestänglarna. Notera särskilt min bild tagen rakt uppifrån.

Jag har några strutbräken plantor som växer på tok för torrt för att utvecklas väl (skuggsidan av en syrenhäck...) Men de lägger sig INTE ner. Men de blir inte så höga och frodiga som jag hoppats och sprider sig mycket måttligt med utlöpare. De kommer att få ny växtplats nästa år tänkte jag.

Gossen Ruda skrev:

Menar du att det är du som bidragit med den bilden till Den virtuella floran? Kul i så fall.

Jo, jag har bidragit med en del bilder. Snöklockorna är fotade vid min sommarstuga t.ex.

Var just ute och glodde på växterna i min rabatt här i sthlm. Det är INTE strutbräken för sporerna sitter på den övre tredjedelen av alla blad, finns inga speciella sporblad här inte.
Återstår att göra samma koll på ormbunkarna i stugan för att se om inte de heller är strutbräken.
Tack Gossen Ruda för de konkreta arbetstämningstipsen. Bilderna på den virituella floran gav mig verkligen hoppet åter, det är ju så där jag vill att de skall se ut!

Ren nyfikenhet:
Hur kommer det sig att du har bilder med på den Virituella floran? Är du biolog till yrket eller finns det någon annan koppling. Angår ju naturligtvis inte mig/oss men du får gärna berätta om du vill.
(tycker mig ha förstått att du är duktig på småkryp också)

Jag misstänker också att det inte är strutbräken för dom är alltid så styva och upprätta. Uppifrån så är dom omisskännliga.

Beträffande bilderna så fotar jag det mesta i naturen, från småkryp till blommor. Naturfotomani kallas det på finare språk. Jag kollade med Arne Anderberg som står för Den virtuella floran om han var intresserad av växtbilder och det var han. Mina första bidrag var just snöklockorna. Så har man nånting som man tror passar är det bara att kolla med honom. Ingen ersättning utgår dock förutom äran.

Mina strutbräken som jag flyttade till sommarstugan för många år sen börjar nästan bli ett problem nu eftersom dom sprider sig ganska friskt med underjordiska utlöpare. Tyvärr är det inget annat som klarar sig där dom växer eftersom det blir ganska tätt. Fördelen är dock att även kirskålen kvävs.

Ett annat bra tips om man vill sprida sina bilder är att maila och ställa dumma frågor och gärna bifoga så mkt bilder man kan Ibland blir de uppskattade.
min bild!. Gossen Ruda kanske kan fylla på med resterande bilder?

Misstänker att du kanske fått träjon istället för strutbräken. De liknar varandra mycket, men mina träjon - ja, hrrrm, åtminstone tror jag att det är träjon, inte strutbräken i alla fall - lägger sig platta när det blir torrt (och reser sig igen om man vattnar rejält). Fördelen med träjon är att de inte är lika vilda på att sprida sig som strutbräken och så tål de mer torka. Fånigt egentligt det där med namnet strutbräken, kan namnet komma av att tyrckfelsnisse hoppat in någon gång i listorna på korrekta artnamn? För på andra språk syftar namnet oftast på någonting med "struts" - strutsveng (no), strudsvinge (dk), ostrich fern (eng), Straußfarn (ty). Fast finnarna kallar den för örnvinge (kotkansiipi)...

Micke

"Etymologi. Artnamnet struthiopteris kommer av grekiskans strouthos, latinets struthio (struts) och pteris (ormbunke). Namnet betyder strutsormbunke och syftar på de stora vingelika bladen. Det äldre namnet foderbräken av att den förr ansågs vara ett bra vinterfoder för boskapen."

Citat från Den virtuella floran. Hur s-et försvunnit är väl en öppen fråga men faktum är att den uppifrån liknar en strut. Strutar är dessutom vanligare än stutsar här uppe i Norden.

Strutbräken har särskilda sporblad, som kommer upp under sommaren och står upprätta långt fram på hösten. På träjon sitter sporgömmena under de fullt utvuxna bladen.
Några stora ormbunkar.
M.v.h. Bernt

Aha...var det därför vissa blad såg så underliga ut på mina strutar