Idag är det ett år sen min älskade livskamrat sen 35 år gick bort. Det har vart ett händelserikt år, med tanke på att jag då trodde att mitt liv va´slut, såg ingen glädje med framtiden.
Jag sa då att jag aldrig skulle kunna älska nån så som jag älskat henne, nu vet jag bättre, mitt liv har vart en fullkomligt vansinnig berg och dalbana mellan himmel och helvete sista halvåret just p.g.a. kärleken.
Den kärleken slog till i våras här på odla, att man kan älska så........en förödande kärlek som sliter sönder en, och emellan varven kan va´det ljuvaste av det ljuva, men i det långa loppet destruktiv och rent ohälsosam.
Men jag har insett att faktiskt även jag kan finna kärleken, bara jag släpper in den i mitt liv igen.
När jag skrev om va´som drabbat min familj för ett år sen så fick jag så enormt mycket tröst i både min tråd här på odla och via pm, dom värmde, tröstade och stärkte mig.
Min psykiska hälsa har fått sig några törnar under året, jag har gått undan och slickat mina sår, ryckt upp mig och kommit tillbaks på banan, om än lite tilltuffsad.
Många av dom som skickade pm har jag fortfarande kvar som mycket goda vänner (som jag visst anser att man kan ha via nätet) vissa av dom har jag på msn och har daglig kontakt med oavsett om jag är här eller inte.
En del har jag så bra kontakt med så funderingarna tydligen gått om man kan bli far via nätet.......det kan jag tala om för alla att det kan man inte, men man kan ställa upp rent mentalt på en mycket god vän som ställt upp för mig i min sorg jag hade då.
Jag trodde jag skulle gå sönder då för ett år sen.....och jag har nästan gått sönder flera gånger under det här året, många gånger p.g.a. min nya kärlek, en kärlek via nätet som visserligen gett mig min glädje tillbaka, men också djupa sorger och sår.
Under alla dessa turer har det funnits en, en enda som funnits jämt, i skratten, i tårarna, i skämten, i vardagen. En som ställt upp när jag bubblat av glädje, delat min glädje och har vart så glad för min skull. Samtidigt som hon även fått dela mina sorger både då efter min älskade och efter min nya kärlek, hon har alltid ställt upp för mig, tröstat, stöttat, peppat och lyssnat.
Denna underbara person har alltid funnits för mig efter min förlust, hon är min alldeles egna skyddsängel, utan henne hade jag nog aldrig orkat leva vidare.
Och nej, min ängel är inte den nya kärleken, min ängel är en gift kvinna med ett enormt varmt hjärta, som alltid finns till hands när jag drabbas av total förtvivlan, för att sen glädjas med mig i mina bättre dagar.


Tack alla ni som delat med er av er värme och omsorg under det här året!

Jag började skriva nåt, men det blir inte bra ....
Tänker på dig idag.
Hoppas att det även stundtals kan bli ljusa minnen som passerar revy.

Sänder dig en varm tanke idag /Helen

Tänker på dig idag.

tänker på dej idag också

Sänder en varm tanke till dig!

Ja, jag försökte också skriva nåt till dig men fick inte ihop nåt bra, du hade skrivit så fint själv. Men visst får man fina vänner på Odla. Tänker på dig idag och är med dig!

Kram

Ciczi

Vackert skrivet, tänker på dig också. Tror också att man kan ha goda vänner via internet, och dem ska man vara lika rädd om som de man har irl.

Vad skönt att du fått såna bra vänner och att ditt liv går framåt!

Kan inte tänka mig hur tomt och meningslöst livet måste kännas när man förlorar nån man älskat i 35 år, känns tryggt att veta att det i alla fall går att finna kärleken och livsglädjen igen. Det gör mig glad

Kram på dig Reserv, vi är många som tycker om dig här och jag är en av dem. Även om du och jag inte haft så mycket kontakt så finns du där i bakhuvet efter några fina PM du skrivit.

Jg tror att det räcker med detta:
Orden räcker inte till, men du vet att jag tänker på dig!
Kramisar!

Oj då.

Det här har jag missat.

Beklagar din sorg, skönt att du har vänner.

Dom ska man vara rädd om och vårda, kärleken ännu mer.

Snart ljusnar horisonten igen för dej och din familj.

Skickar värmande kramar till dig i dag Reserv och tack för att du orkar
skriva o berätta o dela med dig till oss

Hade också missat att du mist din livskamrat. Skönt att du ser ett ljus i mörkret, trots allt. Många kramar från mej!

Jag är ju ganska ny på Odla och visste därför inget om vad du gått igenom.
Jag blir väldigt tagen av din berättelse men är tacksam över att du delar med dig, att du orkar dela med dig just i dag.
Det kan låta banalt att säga att även i den mörkaste tunnel finns ett ljus.
Jag är glad att du funnit det ljuset och kunnat gå vidare.
Tänker på dig i dag och sänder en varm kram.
Mina tankar går även till din vän som stöttat dig och burit dig genom detta år. Även en kram till denna vän som finns där för dig.

Sänder också en varm tanke till dig idag.
Du är ju också en person som kan stötta, och även om vi inte alltid har samma uppfattning så har jag ju också fått ett och annat fint pm från dig när det av någon anledning varit jobbigt här.

Nu har det gått ett år och du har upplevt alla traditioner ni hade tillsammans ensam, en gång. Det blir fler men dom blir nog inte lika jobbiga nästa gång.
Du kommer aldrig sluta sörja din älskling, men hålen blir grundare och kommer mer sällan.
Önskar för dig och din familjs skull att du hittar en ny kvinna och att du får det bra med henne. Inte för att hon kan ersätta en älskad sambo och mamma, men hon kan vara den bästa ni hittar nu i den här situationen.

En ros till dig idag Reserv, levereras med en bamsekram.

En stor kram till dig, tänker på dig.
Och tack för ditt stöd då det var som allra jobbigast för mig med lille Elliot.

"Att sörja har sin tid, att glädjas har sin" Stämmer inte. Det blir extra tydligt när jag läser ditt inlägg, Reserv. Dessa två snurrar runt varandra och blandar sig in i livets berg och dalbana, inte var för sig utan samtidigt.

Livet har så mycket i beredskap för oss alla. Det man trodde var självklart finns plötsligt inte mer. Att kunna glädjas mitt i sorgen är så viktigt för oss alla.
Att leva vidare är en fantastisk gåva som alla inte har. Du tillhör inte dem. Du har den förmågan, och du tar vara på den. Du vågar leva vidare utan att fastna i sorgen. Att bli vän med sorgen är en gåva. För då kan man hitta livet igen.
Är så innerligt glad över att du funnit en vän som du gjort. Och att hon funnit dig! Var rädda om varandra!

"Men jag har insett att faktiskt även jag kan finna kärleken, bara jag släpper in den i mitt liv igen." Skriver du. Gör det! Våga släppa in kärleken, våga chansa! Det vet jag att du gör.

Att leva har sin tid, att dö har sin.

Kram!

Tänker på dig Reserv. Livet är inte alltid rättvist, men det är det enda vi har och nog verkar det som att du gör det bästa och mesta av det trots sorgen.

Sköt om dig.

Tänker på dig och dina barn idag. Det låter som om du har goda vänner som hjälper dig när det är tufft. Det är guld värt!

Man tror inte att man skall kunna överleva en del förluster men på något sätt går det ju, nu när ni klarat av första året så gör oftast minnena lite mindre ont.

Tänker på dig. Skönt med riktiga vänner som man kan dela både sorg och glädje med. Var rädda om varandra!

Tänker på dig idag och önskar att jag kunde göra nåt mer. Du vet var jag finns....
Kraaaaam!

Tänker på dig och dina barn,skickar en varm kram


Sorgens tårar är som regnet
som vattnar och ger växt.
Smärtans skärpa är som kniven
som klipper och kapar.
Tröstens omsorg är som värmen
som läker och ger liv.
Vänner trohet är som käppen
som stöttar och stadgar.



Jag vissnar – jag förnyas.
Jag felar – jag tuktas.
Jag gråter – jag tröstas.
Jag faller – jag reses.
Jag förändras – jag förädlas.
Jag växer.

Christer Johansson

en varm tanke från mig med....
sorgen visar sig och känns så olika för var och en, jag tycker att du tycks ha klarat av att tänka på ett bra sätt...det viktigaste är nog att tänka att man byter inte ut sin älskade mot någon ny utan att man låter livet gå vidare sakta men säkert,
jag brukar tänka att inte vill min kära att jag ska sitta här och tyna bort.....
själv har jag varit med om många förluster och hittat mitt sätt att se att dom finns kvar..som vi här hemma säger: att dom har blivit en stjärna på himlen
men jag vet också hur lätt det är att hamna i svackor och tror nog att det är viktigt att man låter sig känna sorg....
det farligaste man kan göra är att stänga "dörren"......

och jag tror med att man kan få många fina "nät"vänner...
så många varma kramar till dig/er från lilla mig

Många varma tankar och kramar också från mig !

Vi är många på Odla som tänker på dig idag!

Skönt att läsa att du trots den stora sorgen kan börja blicka framåt.
Livet ljusnar igen nu, ska du se.

En styrke-KRAM och önskan om ett bra framtid för dig och familjen.

Kramar till dig reserv! Vi tänker på dig i dag!

Många, många varma tankar också från mig!
Mulle

tusen kramar från mig med önskar dig all lycka i världen i framtiden

och många tack till dig med .
det är mycket bättre med mitt liv nu inte inte fult ut men bättre å det är av din förtjänts också så tack igen

och kram

Har det redan gått ett år... jag tycker inte det var så länge sedan..
Många kramar till dej

Mina tankar går också till dig Reserv idag på din tunga dag.

Resan är vårt mål, det är själva vägen som är det viktiga…
Det finns två dagar i veckan vi aldrig ska oroa oss för.
Två dagar som ska hållas fria från rädsla och fruktan.

Den ena är gårdagen, med sina misslyckanden och bekymmer,
sin värk och smärta, sina fel och misstag.
Gårdagen har passerat för all tid och är bortom vår kontroll.
Inte ens alla pengar i världen kan få gårdagen tillbaka.
Vi kan inte göra om någonting som vi gjort, inte sudda ut någonting vi sagt.
Gårdagen är borta.

Den andra dagen vi inte ska oroa oss för är morgondagen med sina omöjliga motståndare,
sina bördor men samtidigt med sina hoppfulla löften och okända utgångar.
Morgondagen är också bortom vår kontroll.
Morgondagens sol kommer att stiga antingen mot en klarblå himmel eller dold i ett lager av moln.
Men den kommer att stiga…
Vi vet inget om morgondagen, den är ännu ofödd.
Då återstår bara en dag: IDAG!

Alla kan kämpa mot en dags svårigheter.
Det är bara när vi lägger till gårdagens eller morgondagens bördor som vi får det svårt.
Det är inte vad som händer idag som gör människor galna,
utan bitterheten över det som hände igår eller fruktan för morgondagen.
Gör DENNA DAG så bra du kan och lev bara en dag i taget.
Författare okänd
Kram från Björken

Tack alla för ert underbara stöd, odla måste va´ett unikt forum på att kunna måna om varann som alla gör här, här inne har jag verkligen funnit vänner för livet.

Kramizzz

Det finns inga rätta ord, jag har lyssnat och läst, tänker på dej och din familj.

Inte heller jag är bekant med din historia men jag vet vad sorg är..

Skönt att höra att du har vänner som stöttar..

Sänder dig en tanke nu...

förstår att ni haft ett jobbigt år, och saknaden kommer nog aldrig gå över men blir kanske lite mer hanterbar vartefter tiden går, uppmuntrande att läsa att du hittat kärleken igen, och någon att prata med, det är jätteviktigt.
krister