Det har börjat sitta fler och fler tiggare på gatorna och jag kan inte hjälpa att jag mest blir förbannad
Dom sitter där med en skylt framför sig "jag är hungrig", "mina åtta barn svälter" osv. Inte en min, inte ett ord, bara sitter där.

Min uppfattning är att detta bara är bluff. Dom hör till samma kategori som dragspelarna och rosförsäljarna. Dom bara utnyttjar snälla och godtrogna människor.

Jag har lättare för dom som antastar en utanför systemet eller tigger pengar på järnvägsstationen. Dom har ett missbruk som alla pengar går till.

Jag har inte mött några tiggare här, men om jag gjorde det så skulle jag inget ge. Då ger jag i stället till etablerade organisationer som hemlösa och andra kan vända sig till och få hjälp, t ex Frälsningsarmén och liknande. Jag ger inte heller till rosförsäljare eller dragspelare eller andra som tigger på stan.

Hur det än är, så är det ett förbannat låg lön på det arbete de utför.

samma här, men jag gör undanta och köper "faktum"
men endast av legitimerade säljare, och då måste dom vara nyktra för att få sälja dom, men annars bara till hjälporganisationerna

Jag tror att de faktiskt behöver några extra små kronor att själva kunna köpa mat för, för allvarligt, vem sitter och tigger/splar dragspel när det är 15 minusgrader utan anledning? Så de får mina växelpengar om jag inte har akut användning för dem.

Tänk på de gamla grekerna, som trodde att tiggare mycket väl kunde vara förklädda gudar. Hur som helst så är det upp till var och en vad man gör, ville bara säga min åsikt .

dito dito

Håller helt med ger bara till Frälsningsarmén/Faktum inga tiggare

Så gör jag med! Jag betvivlar att man gör det för att det är så lättförtjänta pengar... gamla alkisar och så som står och spelar i ur och skur tycker jag faktiskt försöker att göra något kreativt åt sin situation.
Det enda man kan bli förbannad över är väl varåt vårt samhälle är på väg, vi kommer nog att få se mer och mer sådant här vad det lider.
Mvh
Fenja

Jag har aldrig gett till tiggare vad jag kan komma på, fast det har väl varit nära ett par gånger. Förr, när jag var fattig student, så var jag ju fattigare än de flesta tiggare så då var det lätt, men nu när man tjänar pengar så... Många som tigger gör det för att de måste, de är kanske här i landet utan tillstånd och då är tiggeriet ett alternativ till att stjäla. Men annars behöver ju folk inte stjäla, socialen ger inte mycket men över tiggerigränsen bör man ju hamna åtminstone. Om man inte missbrukar såklart, och då bör man få hjälp för det.

En mycket trött man kom fram till mig när jag satt på en bänk med en tjej och käkade äppelchips, han frågade om vi hade några spänn till en kaffe eller nåt i den stilen. Jag gav honom istället påsen med äppelchips, något han storögt tog emot och åt upp.

En annan gång när jag vandrade genom passagen från centralen till Nordstan här i Göteborg var det ett gäng med tjejer som ville ha hjälp med pengar till ett hundrakort de kunde dela på för att "komma hem". När jag sade nej så frågade de om jag hade till 1 biljett åtminstone. Nåja, jag hade inga pengar, och det verkade halvskumt, så jag gick därifrån med raska steg.
Nästa vecka kom samma tjej och frågade om samma sak. De hade uppenbarligen satt det i system.

I en intervju i en norsk tidning läste jag att många tiggare i Oslo såg det som mer förnedrande att be om socialhjälp än att tigga, dessutom var det mer lönande att tigga, speciellt om hela familjen hjälpte till.

Man hör ofta att städer ska "få bort tiggeriet", men tyvärr verkar det mest handla om att flytta bort folk som inte utgör ett pittoreskt inslag i gatubilden :/

När jag var mycket i stockholm köpte jag Stituation Stockholm. Det hände att det var någon som bad om småpengar. Gav aldrig något, men däremot gav jag alltid bort min ostfralla om jag hade en med mig, vilket jag oftast hade på väg till jobbet på morgonen. De flesta blev glada och tog emot den, men det hände att dom fnös och gick vidare istället. Dessa var nog ute efter annat än mat...

På en buss en gång var det en utländsk kvinna som höll fram en lapp där det stod att hon samlade pengar till en operation som var nödvändig för hennes dotter.

Vad tror ni om det?

En tiggare här i stan som heter Josef, han spelar gamla klassiker på akustisk gittar så han brukar få mitt skrammel om jag har

Jag är kanske godtrogen, men för mig känns det som att om någon går omkring utomhus och tigger småpengar så är det för att de verkligen behöver dem. Det har inte hänt mig så ofta dock. Jag skulle nog gå på magkänslan, om jag såg dem i ögonen så skulle jag veta om jag ville ge pengar eller inte.....jag tycker det är mycket jobbigare med telefontiggeri i så fall.

Om nån kom fram till mig och bad om en liten slant till en fika eller dylikt så skulle jag nog hala fram plånboken utan tvekan. Folk som går omkring med skyltar där det står att de samlar till en operation el. dyl. känns inte riktigt ärliga.

Jag har sett en man många gånger i t-banan. Han hasar omkring på två kryckor med ena benet släpande efter sig och tigger med en lapp. En dag när jag klev av t-banan gjorde han det också, han skulle vända tillbaka in mot stan. När jag stod i rulltrappan på väg upp vände jag mig om och då såg jag honom gå med raska steg med kryckorna under armen. Så mycket fel var det på honom.....

Jag ger till organisationer som ligger mig varmt om hjärtat med 90-konto t.ex. cancerfonden, hjärtebarnsföreningen m.fl. sen köper jag tidningen "Situation Stockholm" i Sthlm om jag stöter på nån försäljare.
Såg en dokumentär om hemlösa där dom bl.a. visade hur dom gjorde denna tidning. I samma program var det också en kvinna som berättade att dom ofta fick överblivna smörgåsar från caféer till sin lokal, och att man blev rätt trött på dom till slut.
Tänk er själva om ni är hemlösa och fattiga och inte ätit ett lagat mål på flera dar utan bara smörgåsar, då kanske ni oxå skulle bli led på det, och avstå fast magen kurrar.
Bättre då att köpa denna tidning så försäljaren kan få sin förtjänst och köpa sig ett varmt mål mat.

Vi har en tant här ute som går omkring med sin rollator och skriker "en slant? en slant?" Med näven framme. Hon har det bra som jag hört från flera håll, så hon får ingenting.

Det är väl klart att man försöker att selektera och ge till dem man verkligen tror behöver det. Jag har inte så gott om pengar att jag kan ge till alla...
Mvh
Fenja

Jag har köpt aluma 1 gång. de hemlösas tidning

jag ger 400 kr i månaden (det ingår i min budget) och då köper jag 4 st situation sthlm (ger bort 3 till mina syskon)
ger blanska 17 i om de pengar jag skänker går till vin för att värma sig eller annat. nu har jag gått ur a-kassan också och tänker ge de 340 kr också till hemlösa i sthlm.

Mja. Det här en knepig sak. För en tid sedan kunde vi läsa i både Göteborgsposten och Metro om ett gäng gubbs som kommit till Göteborg från Central/östeuropa med det enda syftet att tigga ihop så mycket dom kunde under en tid. Dom så att säga konkurrerade med våra vanliga inhemska fattiga. Dom åker på turne runt om i Europa för att tigga och tydligen klarar dom sig rätt bra på sitt udda sätt att få in pengar.
Jag har sett dom där "nya" i centrala Göteborg och jag ger absolut inte pengar till dom!

Däremot är det självklart att jag köper Faktum! Fast det är ju en heeelt annan sak och har ingenting med tiggeri att göra. Att köpa Faktum är exakt samma sak som att köpa en tidning på Pressbyrån. Med den skillnaden att försäljaren av Faktum inte har något hem att gå till när arbetsdagen är slut.

Ruffel och båg

Jag brukar ibland ge pengar till gatumusikanter om dom är bra. Det kommer hit ganska många från exempelvis det forna östblocket, en del är dessutom utbildade, fantastiska musiker och dom kan ju tjäna ganska hyfsat (jämfört med lönerna i hemländerna) när dom är här under sommarmånaderna. Jag ger aldrig nåt till dom som tigger i tunnelbanan eller är påverkade av narkotika eller alkohol. Dom har min medkänsla men jag vill inte bidra till att någon knarkar ihjäl sig

Ger inte ett öre till tiggare.

Har också sett honom, det är inga fel på honom. Han och de andra 'lapp-tiggarna' (går runt och visar i stort sett identiska lappar om hur synd det är om dem och deras 8 barn) är bluffmakare, tänk er själva: varför skulle familjefadern lämna sitt land och sin familj för att försörja sig på det de kan skrapa ihop genom tiggeri? Det måste ju finnas enklare lösingar närmare till hands kan man tycka.

Jag har sällan kontanter på mig, men om jag hade skulle jag inte ge dem till tiggare.

Det där är ligor från rumänien eller liknande länder, de går runt o delar ut lappar med div sjukdomar som deras (oftast barn) lider av och de behöver pengar till det, på tunnelbanan i stockholm träffar man på flera stycken olika om dagen, med samma lappar

beträffande killen med kryckorna har jag sett en annan variant, en man har väääldigt svårt att gå stödjer sig på 1 krycka,
och när han tar sig genom tunnelbanevagnen ojjar han och har väldigt ont,
jag såg honom häromdagen stå o prata med sina kompisar och tunnelbanan kom, och eftersom han var långt bak var han tvungen att springa på perrongen, då var det inget fel på benet
samma sak när han bytte vagn, då hade han kryckan i handen o sprang utan problem

Samma sak med Polacker som ringer på dörren, har lapp där det står att de är fattiga studenter.
Jag frågade hur sjutton han då har råd att åka till nordligaste Sverige om han var så fattig.

Då stack han. Förstod tydligen Svenska också

du är elak du

Näää.. jag är snäll... men blev less då de kom flera i veckan och tiggde.

Aluma köper jag alltid, och jag tänker alltid på att säga till den som säljer att jag redan köpt den om de står där och säljer. Jag såg nämligen ett program en gång (eller var det en tidningsartikel) om en Alumaarbetare som sa att det bästa med att sälja Aluma var att "vanliga människor" kunde se honom i ögonen och prata med honom. Detta satte sig så djupt i mig att jag många gånger har köpt Aluma trots att jag redan har den, och att jag ALLTID stannar till och säger, att jag redan har köpt den av någon annan, om jag inte vill ha ännu ett nummer.

Apropå tiggeriet, är väl den stora skandalen att vi har det så i Sverige att det behövs. Många av dem som sitter ute och tigger är väl de som för 25 år sedan hade varit inspärrade på något mentalsjukhus, men nu är utslängda i kylan. Jag tror inte att lösningen med inspärrning på mentalsjukhus heller var optimal, men måste det gå från en ytterlighet till en annan. Ett visst ansvar måste vi ju ta...

Det är en knivig fråga det här men jag har blivit allt mer skeptisk till alla sorters tiggerier. Kan kanske inte utesluta helt och hållet att det finns någon som kanske har det jobbigt på riktigt men jag tycker många verkar vara oseriösa och därför har jag tröttnat på att ge bort mina slantar.

På Korsvägen i Göteborg (knutpunkt för spårvagnar och bussar i den delen av stan) gick det ofta omkring en man när jag stod och väntade på spårvagnen. Han bad alltid om en slant till härbärget i stan, eller till en macka. När han fick pengar av mig en gång för att köpa den där mackan och kaffet så såg jag honom ut från Pressbyrån med bara ett paket cigaretter! Jag tror tyvärr att "mackan" och "härbärget" ofta blir till cigaretter och sprit istället. Känns olustigt att finansieras deras missbruk. Samhället borde försöka fånga upp dessa i stället och hjälpa dem med vård.

På bussterminalen i samma stad mötte jag en kvinna med handskriven lapp som samlade in pengar eftersom hela familjen i Rumänien eller var de bodde hade tuberkulos. Men är man tuberkulossmittad så borde man verkligen inte gå runt bland folk på allmän plats. Förutom att man hostar lungorna ur sig så skulle ju många runt omkring ha blivit smittade och det skulle var epidemi vid detta laget. En såpass allvarlig sjukdom hade man nog fått botad ändå för den faller väl nästan under smittskyddslagen? Kändes inte helt seriöst det heller.

Fast jag har lite dåligt samvete för att jag sällan har råd att köpa faktum, det är ju ett seriöst och bra alternativ.

Jag brukar inte ge till tiggare men har gjort det någon gång ibland ändå. Jag vet att det låter konstigt men jag tycker det är pinsamt. Varför? Jo för jag tänker att hur mycket jag än ger så kommer det alltid vara för lite ändå. Även om han (för jag har aldrig sett nån kvinnlig tiggare) får mat för dagen så är det ju samma dagen efter, någon annan ändring måste till.

Jag tycker också det är pinsamt om nån ser att jag ger honom en slant när jag istället borde göra det och vara stolt över att jag i alla fall gjort något för att hjälpa.

Såna där som går omkring och säger att barnen är sjuka tror jag inte alls på!

Varför ser man så sällan kvinnliga tiggare? Tycker de att det är mer legitimt och mindre pinsamt att sälja sin kropp istället för att tigga? Eller vad tror ni det beror på?

Hemskt är det hur som helst, nästa gång ska jag nog försöka ge en slant ändå, som sagt man sitter ju inte ute i regn och blåst för skojs skull

Nej, jag ger aldrig något till tiggare. Däremot betalar jag en väldig massa pengar i skatt och tycker nog att jag bidrar tillräckligt, dessutom har jag sällan några kontanter.
Gita

Varför ser man så sällan kvinnliga tiggare? Tycker de att det är mer legitimt och mindre pinsamt att sälja sin kropp istället för att tigga? Eller vad tror ni det beror på?

ser en hel del kvinnliga tiggare här i stockholm, visst männen är flest men det finns ett gäng kvinnliga tiggare.

Jag tror att kvinnor varken tycker att det är mer legitimt eller mindre pinsamt att sälja sin kropp, däremot ger det mer pengar. Enligt en som tidigare haft denna "yrke" sa till mig att när man gått så långt ner som hon hade gjort var det inte så svårt att ta steget ut till gatan, då fanns inte pinsamt i medvetandet. Hon tjänade väldigt bra, bättre än många andra där ute för att hon inte var narkoman. Så fort de "förbjudna" tankarna kom trycktes de ner och körde på som vanligt. Idag är denne kvinna gift tvåbarnsmamma med ett alldeles vanligt jobb på ett kontor. Det är inte många som vet något om hennes gamla liv.

jag brukar fundera på hur fattiga de kan vara om de har råd att trycka upp en massa lappar i färg (foto på den sjuke) och text på dålig svenska och sen laminera allihopa... dessutom har de dyrare kläder på sig än vad jag har....