Har läst mycket i trädgårdsböcker och här på forumet men nu vet jag varken ut eller in! Tycker man får olika råd överallt. Jag planterade ett äppelträd Aroma i början av hösten. Det hade då en toppgren och några väriktade stödgrenar. Plantskolan sa att jag skulle klippa ner 1/3 av grenarna på våren, vilket innebär att jag alltså borde ge mig på det nu (för nu är det väl vårvinter?). Men sedan menar vissa att beskärning ska ske under JAS vilket tyder på att jag hellre borde vänta. Trädets grenar har växt bra sedan planteringen men har bara grenat sig ute i topparna ser det ut som, det ser inte ut som vattenskott utan snarare nya grenar som är på gång där (eller kan det vara fruktanlag? dem vill jag väl inte klippa bort i så fall?). Nu är grenarna minst meterlånga med tvärgående grenar längst ut. Min fråga är, är det bäst om jag klipper grenarna nu med en tredjedel som rekommenderats? Eller kan man bara låta trädet sköta sig själv så grenar det sig naturligt? Det är ju redan luftigt och det är långt till närmsta träd så konkurrens kommer det inte heller att ha om ljus och näring.

Du sätter fingret på en väldigt intressant punkt här. Det är synnerligen inte lätt att svara på eftersom det finns många olika synpunkter i denna fråga.

Man kan väl generellt säga att man aldrig kan kompensera en dåligt utförd beskärning med att utföra den vid rätt tidpunkt. Alltså, beskärningstidpunkten är inte lika viktig som en korrekt beskärning. Åtminstonde inte när det gäller äppelträd.

Precis som du har gjort måste man först och främst fråga sig, varför beskär jag detta äppelträd? Vill jag ha massor av frukt i lagom plockhöjd eller vill jag ha ett välutvecklat träd? I båda fallen kan det vara motiverat att beskära, men olika mycket och på olika sätt. Vad står trädet på för grundstam? Hur mycket är det motiverat att beskära i förhållande till grundstammen? Kan rotbeskärning vara ett alternativ?

Av tradition har fruktträd oftast beskurits på vårvintern eftersom det dels är lättare att komma åt utan en massa blad i vägen och dels för att det finns mindre att göra i trädgården vid denna tidpunkt. Den effekt man får av vårvinterbeskärning är väldigt kraftig tillväxt. Det kan vara önskvärt om man kraftigt vill föryngra ett äppelträd. Nackdelen är att man betydligt lättare får tillväxt av fruktträdskräfta och andra skdaliga svampar i veden.

Att skära träd i JAS-perioden har många fördelar. Framför allt blir tillväxten inte lika stor, du skär normalt inte bort lika mycket fruktved samt att trädet är i tillväxt och kan därför lättare försvara sig mot svampangrepp.

När man har ett så ungt träd som du har skulle jag absolut rekommendera dig att vänta lite med beskärningen för att dels se hur det utvecklas, dels fundera vad du egentligen vill ha det till. Man kan fördärva många träd genom att ogenomtänkt börja skära i dem, men man fördärvar inget genom att vänta.

Jag kna också rekommedera att läsa nr 4 2006 av Trädbladet som tar upp en väldigt intressant diskussion om JAS-beskärning kontra vårvinterbeskärning.

Ur trädets synpunkt är JAS alltid att föredra. Man kan ju under den lövfria perioden märka ut de grenar man vill bli av med för att sedan kapa dem senare under JAS.

Jag brukar vänta minst en växtsäsong innan jag beskär nyplanterade träd. Har man satt ett träd på sensommar eller höst låter man det stå orört hela nästa vår och sommar. Detta för att träd ska utveckla rotsystemet i början och då behöver så mycket blad och grenmassa som möjligt.

Ungt äpple vill jag helst beskära på vårvintern. Detta för att vårvinterbeskärningar stimulerar grentillväxt och för att det är just tillväxt man vill ha i ett ungt träd. För att ett äppelträd ska kunna utveckla mycket frukt behövs helt enkelt god tillväxt på grenverk först. Detta innebär att ett träd satt på sensommaren 2006 beskär jag vårvintern 2008.

Men det finns undantag. Om hela trädgården är full av kräftsjuka träd beskär jag unga träd också på sensommaren i JAS. Då är risken för angrepp i det unga trädet mindre.

Hur man uppbyggnadsbeskär finns massor av tips om i trädgårdsböckerna. Att skära in 1/3 är ingen bra hållregel. Att hålla vinklar topp och krona 45 grader och att välja välriktade, symmetriskt satta grenar från stammen, inte fler än 4, är bättre regler. Som sagt, detta finns illustrerat så det är enklare att sätta sig in i. Uppbyggnadsbeskärning gör man för att skapa en grundstruktur i trädet som håller när grenarna sedan blir 20-30 cm diameter.

Om man låter frukt utecklas på ett ungt träd eller inte beror på vad man vill. Man får välja - ett snabbt växande träd utan frukt i början, eller ett långsamt växande träd med frukter. Varje frukt tar mycket energi i anspråk av trädet, och syns omedelbart på hur mycket trädet orkar växa.

Stort tack för era kloka och erfarna råd! Nu vet jag att jag definitivt ska avvakta med beskärningen.

När det gäller kräftsjuka - hur långt smittar det? Jag har ju inte själv fler äppelträd men grannarna har flera, närmsta träd ligger ca 15 meter från mitt eget. Om mitt träd inte har kräftsjuka, kan jag utgå ifrån att grannarnas träd också är friska eller måste jag ta en inspektionsrunda genom kvarteret innan jag börjar klippa...?

Jag kommer alltså att satsa på att behålla fyra välriktade, välvinklade grenar. Men hur beskär jag då dessa kvarvarande grenar, de måste väl också tas in? Jag vet att man ska skära över ett utåtriktat skott men hur nära centrum ska snittet läggas, funkar "1/3 av grenen ska bort" här eller?

Undrar också om "max 4 grenar" gäller även för plommon och körsbärsträd. Jag hade annars tänkt låta bli att klippa dessa överhuvudtaget, ev stamma upp dem genom att så småningom kapa de lägsta grenarna allt eftersom.

Kräftsvampsporer flyger långt, men ett träd som står 5 meter ifrån smittar mer än ett som står 50 meter ifrån. 15 meter är en ganska kort sträcka.

Om grannen har kräfta i sina träd eller inte beror mest på hur han/hon beskurit, men också på om det är ett vått ställe eller om grannen grävt eller kört över markerna vid rötterna med maskiner. Om trädet har grova snitt här och var och en massa vattenskott och beskärs på vårvintern varje år kan du utgå ifrån att det har eller snart kommer att få kräfta...

Men kräfta är också sortbenäget. Vad är det för äpplesort du har? Vissa tenderar att få kräfta lätt, andra står emot lite bättre.
Hur du själv lär dig lägga snitten, hur mycket du beskär och hur grova snitt du gör, samt hur du själv håller "trädhygien" spelar också roll. Liksom hur stor du gjort planteringsbädden, om du låter gräs växa över rötterna de första 5 åren och lite annat...
Kolla på min sajt, eller sök på google efter fruktträdkräfta, så får du tips om hur man håller hygien och annat!

Beskärning: Helt rätt att både med körsbär, plommon och äpple i första hand se till att få upp kronan genom att ta bort lågt sittande grenar. De man väljer som 4 välriktade första gången man beskär ett äppelträd är ofta sådana som man måste ta bort ett par år efteråt om man vill kunna sitta eller gå under kronan sedan.

Jag skulle göra som du tänkt med kärsbär och plommon, dvs inrikta dig på uppstamning de första åren. Ofta behövs inget mer göras.

Äpplet behöver lite mer. Uppstamning först. Välriktade grenar sedan, max 4 skulle jag säga (men det går med fler också). Välj 4 välriktade grenar och blad dem du har att välja mellan välj sådana som inte sitter på samma höjd på stammen, och som har hyfsat bra grenvinkel, dvs inte för snäv eller för vid (ca 45 grader riktmärke). Om de sitter lägre n på 2 meters höjd är det inte så noga, de ska ju bort sedan om du ska kunna gå under trädet.

Skär in sidogrenar och topp så att det från toppskottets spets och sidogrenarnas spets är 45 grader. Komplicerat? Se illustration, det finns på min sajt nånstans vid länken "plantera ett träd". Anledningen tilla tt man över huvud taget skär in grenarna är att de ska bli lite tjockare och starkare i förhållande till sin längd, än vad trädet väljer själv. Och detta pga att trädet kan och vill sätta många små frukter som inte väger så mycket som de lite större och mer solbelysta som du (antagligen) vill ha...

Tänk på hur du lägger snitten. Viktigast är de lite grövre och de som du lägger vid stammen. De ska ligga utanför grenkragen och klippas med en mycket skarp, helt ren sekatör. Se om snitt på min sajt, där finns bilder.
Näst viktigast är de du lägger ovanför knopp, men de är faktiskt inte lika viktiga eftersom grenarna är så tunna där och klarar fortare att försvara sig mot såret. (Trädgårdsbäcker brukar tyvärr lägga mycket stor vikt just vid de här snitten...) När du beskär ovanför en knopp kommer närmaste knopp att bilda gren, om du inte råkar skära sönder knoppanlaget. Om knoppen sitter på ovansidan av grenen riktas kommande grenen lite ditåt, om den sitter på vänster sida riktas grenen lite ditåt. På så sätt kan man sakta men säkert lite grand styra hur kommande grentillväxten ska riktas.

På ett ungt träd med en gren som från stammen är mer 90-gradigt vinklad än 45-gradigt, brukar jag alltid välja en knopp som är riktad uppåt. Då sporrar man trädets fortsatta tillväxt lite uppåt, och det gör att frukten kommer lite senare. Kommer frukten tidigt i trädets liv, kan tillväxten på grenarna avstanna nästan helt och man får nästan bara ett eller ett par äpplen per år i trädet.

Mycket lättare beskrivet med bild! Kolla på google eller på min sajt och se om bilderna beskriver bättre!

Det är med trädgård som med barnuppfostran, alla säger olika, finns inget rätt eller fel.
Du kommer inte få entydiga svar här heller, för exempelvis olika delar av Sverige,
olika länder, alla har sitt eget sätt. Det är spännande med trädgård.

Japp, det är spännande med trädgård men visst finns det inom trädvården liksom inom andra naturvetenskaper teorier och praktiker som fungerar och de som inte gör det.

T ex är våra träd och buskar beroende av någon sorts blad, barr och grenar. Det vet vi ganska mycket om. Och alla har förmåga att under lång eller kort tid lagra energier så att de under en tid kan leva utan. Vi vet ganska mycket om vilka som lever länge och kort tid utan, och vilka som därför kommer igen snabbt efter storm, åska och beskärning och vilka som inte gör det. Och vi känner till rätt många av de svampar som ser till att ved bryts ned till andra beståndsdelar. Vi vet en del om dessa svampar, hur de brukar sprida sig och vilka arter som brukar angripas av vad.

Jag skulle inte säga att kunskaper som dessa är detsamma som allmänna tyckanden om vad som är rätt och fel om barnuppfostran.

Men självklart är vår förståelse av biologin mycket begränsad också. Att försöka förstå en växt är lite som att ge sig ut i rymden och förstå universum. Men bara för att vi inte förstår hela universum så behöver vi inte ringakta de områden där vi har fungerande förståelser, som t ex att vårt liv sker på en rund planet, som är en av flera andra...

Det finns ingen anledning att ge upp bara för att det är lite man förstår, eller för att alla träd och barn är unika!

Att beskära nya träd är inte lätt för amatörer. Det finns böcker, nya och gamla, men "tempora mutantur et nos ...?
I gamla böcker finns råd som man har erfarit och lärt i praktiken, men även i de nya kan ha i mitt tankesätt felande fåd.
Jag antar att många har Nya beskärningsboken LTs Förlag, på sidan 99 man har en original tecking som visar sen spetsig grenvinkel av unga äppelträdet.
Jag har fått mycket kunskap om trädbiologi av Dr Alex Shigo, jag och även Klaus Vollbrecht deltog i hans kurs i Danmark 1992.
I teckningen man har ett streck i mitten, man kan tyda den att där kan vara "igenvuxen bark" mellan grenarna.
Man kan korrigera detta, man beskär tillbaka nära stammen till första utåt pekande lövknoppen. Då kan man få bättre grenvinkel till trädet, om man vill ha en ny gren till stammen på denna höjd. Det finns ju så olika unga plantor, en del har mycket nya årsskott och detta beskärning är inte så viktigt. Men man kan ha en planta som har bara några nya grenar och nu man vinner lite tid, får en ny gren i önskad höjd. Det är viktigt att få en genomgående stam till trädet, vi har alltör mycket gamla träd som har inte fått korrekt beskärning i tid, alla grenar som fanns i unga trädet är kvar, trädet har solfjäderform. Genomgående stamm är bättre.

Förstår Ni mitt tankesätt,jag hoppas det. Gör försök och ta bilder, gärna en serie under många år Detta är säkert det som behövs.

Tack för dina erfarenheter arborator! Jag håller med om att äpple liksom många andra fruktträd blir mycket lättare att hantera med genomgående stam.

Däremot stöter ju alla som beskär sina unga äppelträd på ungefär samma frågeställningar, dvs:

Först anstränger man sig för att hitta 3-4 välriktade krongrenar. Sedan kortar man in dem och topp (jag brukar göra så att toppskottets yttersta spets och desamma på sidogrenarna får en vinkel på 45 grader, så att trädet får formen av ett upp- och nedvänt V alltså).

Sedan upptäcker man ju att de där krongrenarna som man valt och sparat och beskurit ju kommer på alldeles för låg nivå. Om ma ska kunna sitta elelr gå under trädet måste de bort.

Jag brukar därför säga att de första uppbyggnadsbeskäringarna, dvs de första kanske 5 åren, de är till för träning. Man väljer grenar, kortar toppar, söker och finner knoppar som ska få tillväxten att riktas åt rätt håll. Men det mesta man ser av det unga trädets sidogrenar ska bort ändå.

Det viktigaste nästan är att lära sig att man måste ta bort några lågt sittande grenar varje år till dess de lägsa sitter på 2 meters höjd eller mer. Annars kommer man inte kuna gå under trädet, och när man väl upptäcker det är grenarna så grova att det blir stora stamsnitt som förkortar trädens liv betydligt.

Tack, Cilla jag vänter ännu svar från de som inte arbetar med andras träd. Det är sannt att det finns så varierande åsikter som förvillar amatören. Man har goda råd i gamla böcker, men kanske det är så att de nyare böcker betonar inte tillräckligt moderna träbiologins betydelse. Det är orsaken för min fråga om vilseledande bilder. De är sannt att det är inte lätt att ta goda foton om beskärning, därför man har så mycket ritningar.
Jag tar en bild till i Nya beskärningsboken, sidan 31, konkurrensskott. Man har ritat ett streck som visar den rätta? punkten för borttagning av grenen.
Jag anser att amatörer lär sig bäst beskärning i sina egna trädgårdar med hjälp av en erfaren som kan lära trädbiologins grunder. Där är namnet Alex Shígo viktigt, en stor man, han avled i fjol.
Jag har sett grova fel i många böcker och tidningar, som missläder amatörer.
På en annan spalt jag tog fram en annan problem, gamla containerplantor. Dessa kan man inte beskära på samma sätt som med gamla tiders barrotade.

Japp, jag håller med dig. Man kan inte på en kväll eller ens en helg och ännu mindre med hjälp av ett par bilder eller ritningar känna att man kan se hur trädet behöver beskäras...

Däremot kan man på några timmar lära sig se mer av hur träden mår och vad de behöver! Och det kan man läsa om också, t ex hur man ser tillväxt och vad man kan förvänta sig av olika träds tillväxt, skador och andra vitalitetstecken, och man kan på några timmar lära sig grunderna för vad man ska titta efter när man söker orsaker til varför träd växer på ena sättet, eller inte alls.

Shigo är en utmärkt läromästare om detta, Vollbrecht också och Harald Kratschmer (yngre arborist). Plus en hel lång radda till!

Cilla, precis, alla mäste väl kunna jobba i sin trädgård och inte behöva alltid anlita mer eller mindre kunniga fackmän. Även övning ger färdighet. Man tar bort lite av nöjet och glädjen med trädgård, om det inte skulle vara möjligt att lära sej att ta hand om sina egna fruktträd. I speciellt svåra fall är det bra att kunna få kunnigt hjälp, men inte för varje liten nyköpt planta..

Absolut, man måste få sköta sin trädgård som man vill. Jag tillhör också dem som vill lära mig det mesta, men jag lejer också bort en del som jag inte orkar lära mig... Ett par stenmurar lejde jag bort till proffsmurare t ex, men stod också brevid som deras hantlangare och lärde mig på så sätt en del. Den tredje muren gjorde jag själv efter det. Och den höll - nästan!