Hej.

Jag har ett äppelträd ca. 3 år gammalt
1 1/2 meter högt
med ca. 80 blommor.

Nu läser jag i boken The Organic Applegrower
att man borde ta bort alla frukter i varje "cluster"
utom en. Som då kan växa sig större och starkare.

Dessutom mindre risk för angrepp när äpplena inte trängs sida mot sida.

Allt dett varkar vettigt om man har ett fullvuxet träd med hundratals frukter.

Tar jag bort alla frukter utom en i varje "cluster"
(om nu alla 80 blommorna går i frukt)
så får jag "bara kvar ca. 13 äpplen.
Verkar inte alls kul till höstskörden.

Hur skulle ni ha gjort?
Kompromissa...eller...
Det är det enda träd jag har (ännu)

mvh /Bengt

Hej, Bengt. Om det finns mycket kart på ett äppelträd lönar det sig att gallra bland dem, speciellt på unga träd. Det gynnar tillväxten bland de kart man lämnar kvar - och framför allt tillväxten i trädet. Ditt träd borde ju ännu befinna sig i uppbyggnadsskedet, så det lönar sig nog att gallra även om det svider i själen. Hur många man ska lämna kvar kan vara svårt att avgöra. Ett tips är att utgå från antalet blad på grenen: minst 20 blad per frukt. Ta gärna bort alla kart som växer på grenarnas undersida där de ändå får för lite ljus. Det kan också vara bra att ta bort "centrumfrukten" i en klase med kart, den har ofta grova celler och därför sämre hållbarhet. Experter rekommenderar i och för sig att man ska ta bort blommorna på ett så ungt träd, men det är ju ditt träd så det kanske blir att kompromissa?

Lycka till!

Micke

Låter hysteriskt överdrivet! För yrkesodlare? Jag läser mycket, men tror inte på allt...

När jag hade mina första egna jordgubbsplantor, hörde jag av gamlingar att man ska blocka bort alla blommor för att få större bär nästa sommar. Vad hände? Nästa sommar hade jag flyttat - och fick aldrig smaka på några jordgubbar!

Mitt råd: Läs andra böcker!

Njae, Hannele, det här var nu inte taget från en bok utan kontentan av en kurs i äppelodling från i våras med en mycket kunnig och i mitt tycke vettig gammal yrkesodlare. Lärde mig massor med saker jag inte lyckats hitta i någon av alla mina böcker. Och jag glömde i och för sig att nämna ytterligare en orsak till varför man enligt honom skulle gallra ett övermått av kart: för att förhindra vissa äppelträds tendens att komma in i en rytm med en skörd vartannat år.

Men oberoende av vad experterna rekommenderar gör ju alla lite som dom vill, också yrkesodlarna på kursen och även jag. Trots det tycker jag ändå att det kan vara bra att känna till vad experterna säger, sedan kan man ju skita i det om man vill. Om mitt enda äppelträd (lika gammalt som Bengts) blommade så våldsamt som Bengts (vilket det inte gör) skulle jag nog låta det blomma ifred för att det är så vackert, men ändå kanske gallra lite bland karten senare (om de är många alltså) - detta främst för att få lite bättre kvalitet på skörden.

För egen del litar jag nog på vad yrkesodlare säger, de har inte tid att peta i onödan på sina växter så deras råd är ofta rationella och väl underbyggda.

Micke

Tack Micke.
Mycket bra svar.

Sammanfatta fler av tipsen du fick på din kurs...så får vi andra lära oss :-)

Det blir nog så som du säger...jag rensar en del kanske ca. hälften i varje klase, och dom på undersidan som du säger.

Detta med att ta bort den största karten var nytt för mig.
Jag fick intrycket av boken...om jag nu minns rätt ...
att lämna den största karten och ta bort resten.

Jag håller med dig också Hannele...man vill ju glädjas den sommar som
är och inte skjuta upp allt till framtiden.

Alltså kompromissa...tack båda två.

Jag kan rekommendera vattningen med urin.
Kanske inte låter som kul...men 80 blommor på ett
så ungt träd talar väl sitt tydliga språk.

En kanna med vatten och så in på toa
och ut och vattna.
Luktar inget...jag garanterar.
Jag har även lagt gräsklippet runt trädet.
Jorden är hur lucker som helst...fullt med mask.

Tack Göran som ledde oss in på urinspåret....

http://www.odla.nu/artiklar/godsling.shtml

mvh /Bengt
Kyrkslätt utanför Helsingfors

Om trädet är så ungt som tre år i backen låter det fantastiskt med 80 blommor. Grenarna bör bli rejält nedtyngda av så mycket frukt. Är det Lobo det är frågan om?

För ett ungt kronträd i trädgård (alltså inte spindel eller spalje i yrkesodlingen) är det inte endast kvaliteten på frukten man bör tänka på. Varje frukt tar rejäl energi från trädet. Jag har experimenterat med unga kronäppel- och päronträd och skillnaden på de grenar som får växa utan frukt och de som växer med frukt är mycket stor på ett ungt träd. Jag har till och med sett ett gråpäronträd (som normalt är mycket starkväxande) avstanna helt i tillväxten pga mycket fruktsättning.

Vill man att trädet ska fortsätta att bilda starka grenar måste man se till att de fortsätter att växa uppåt. Lutande grenar och starkt nedhängande grenar satsar energin på att bilda blomanlag. Mer uppåtväxande grenar bildar i första hand bladanlag, på fler, längre och kraftigare grenar. Ju mer frukt på grenarna, desto mer fallande blir de, med mer fruktanlag och mindre tillväxt.

Jag brukar rekommendera trädägarna i de trädgårdar och parker jag sköter träden hos att

- om de redan har äpplen från äldre träd - låt de unga träden (yngre än 5-7 år) blomma men ta bort alla kart utom ett par, tre stycken för att få en smakbit.

- om de inte har andra äppelträd - låt blomma och gallra bort jämnt i kronan, mest inne i kronan, underst på grenarna och i kartklustrens mitt. Satsar man på trädet på lång sikt - gallra mycket.

Jag börjar bli lite förvirrat av det här vilket äpple i ett kluster som skall gallras bort. Och då jag har ett Säfstaholm träd som är hos mig fjärde året i år och har blommat fantastiskt, så blir nog gallringen ett måste. Jag hade tänkt lämna ett kart kvar av varje kluster, men vilken då. Jag läste på Görel-Kristina Näslunds web:

http://www.karnhuset.com/skola.htm#Minneslista

"...Men ändå kan det sitta kvar så mycket kart i början av juli att det är befogat att gallra. Låt då gärna mittfrukten i varje klase, eller den frukt som får mest sol, sitta kvar..."

Så frågan är: Skall frukten i mitten bibehållas eller ej ??
Och hur kommer det sig att experterna ger så olika svar på samma fråga ??

---
Sen undrar jag om Amorosa, som är ett modernt äppelsort, är framavlad så att den inte behöver kartgallares så att äppelproduktion blir billigare. Min Amorosa blommar inte närmevis lika häftigt som Säfstaholm. Eller kommer blomningen med åren ?

Micke, jag svarade bdp003, som läst boken 'The Organic Applegrower'.
Jag vet att man ska gallra bland kart... men inte nödvändigt för nybörjar-hobbyodlare...

Lagom med urin - för mycket gödsel gynnar bladväxt på blommornas bekostnad.

Jag böjer mig direkt i frågan om vilket kart man ska spara om någon kan komma med bättre argument än att det som har mest sol ska sparas. Kanske stämmer det som Micke skriver att det i mitten har sämre hållbarhet (också om det förblir ensamt i sin klase). Å andra sidan kanske man inte är så beroende av hållbarheten om man inte lagrar frukten...

Det viktigaste är att bestämma sig om man ska låta det unga trädet bli stort och starkt, eller om det är viktigare att det ger mycket frukt tidigt. Vill man gynna trädet på sikt bör man gallra bort mycket kart de första åren, och låta grenarna få växa uppåt utan frukttyngd (i beskärningen styr man grenarnas riktning sedan).

"växa uppåt utan frukttyngd"

Varför hängde gubbarna tyngder i grenarna för att böja dem neråt?

Tyngder eller nedbindning används för att få raka grenvinklar (och nedhängande grenar) som gynnar fruktsättning istället för stark vegetativ tillväxt (se Cillas inlägg: "Lutande grenar och starkt nedhängande grenar satsar energin på att bilda blomanlag."). Det är en teknik som främst används i yrkesmässig odling med svagväxande stammar och träd av typen spindelträd. För egen del håller jag på att bygga upp mitt enda äppelträd till ett spindelträd (närmast på grund av utrymmesbrist) och det funkar jättebra - kommer massor av fruktspjut och -sporrar. Blommar nu första gången, men bara 11 blommor på en gren. Får väl se om det blir några kart över huvud taget, här har inte varit så trevligt väder för pollinerarna under blomningen...

Micke

Svar till Jan af Lisö: det är förstås irriterande med olika och ibland motstridiga svar från experterna, men det är väl lite som med pedagogik - det finns många skolor/ideologier och alla tror de att just deras är det (enda) rätta. På kursen var svaret på frågan om kartgallringen att det mittersta och mest gynnade kartet har grövsta cellerna, vilket försämrar hållbarheten. Det låter logiskt, men är ju främst en fråga som berör yrkesodlarna som ska lagra sin skörd för försäljning senare.

Micke

Jag böjer också ned grenar på träd i syfte att stimulera produktion av fruktanlag, så det är inte bara gubbar som gör det! Men i och för sig har jag för länge sedan övergivit de idiotiska dinglande tyngderna som ofta skadar, och använder istället tältpinnar att spänna ned grenar med. Dem kan man också sträcka lite varsamt varje vecka.

Det handlar om ett val Hannele: Antingen frukt eller grentillväxt. Och på ett ungt kronträd är ju de spensliga grenarna de man oftast tänker sig ska bli grova grenar, som så småningom kan bilda massor av yngre sidogrenar som i sin tur bär mängder av frukt. Bilder man ned en ung gren på ett ungt träd hejdas det i växten, förblir kort och bildar blom där det annars skulle bli nya grenar.

De träd jag böjer ned grenar på är de som är OK för mig att de inte växer till, oftast ung ved på äldre träd och på träd som bildat vattenskott - men också på spaljé etc. Sällan på unga kronträd, om inte ägaren vill ha dem små och relativt kortlivade.

Man kan göra vad man vill, men det är bra att veta att man inte kan välja både tilllväxt och frukt samtidigt med ett barnträd.

Hej Micke,
Jag hade inte heller något vidare väder under blomningen, men som tur är har vi humlor som skötte jobbet hyfsat ändå.

Har du ympat ditt spindelträd själv? Har du beskurit det från kronuppbyggnad till spindel? Står den på A2 eller svagväxande grundstam?

Just spindelform är den jag inte sysslat med alls, och det vara bara några år sedan jag började experimentera med olika svagväxande grundstammar. Försöker föröka dem och testar deras olika härdighet. Det går - som det sig bör med svagväxande - långsamt...
Spindelformen förstår jag mig inte på för trädgårdsbruk - varför väljer man den och inte de ännu mindre utrymmeskrävande fristående spaljéerna, kordongerna, lepagehäckarna etc?

Vore roligt att veta vilken kurs du gick och med vilken odlare!

Nä, jag har inte ympat trädet själv, inser mina begränsningar ...

Om trädet vet jag inte särskilt mycket, annat än att sorten heter Sandra (finsk sort, framtagen av MTT). Vi fick den nämligen som present av kompisarna när vi flyttade in i vårt radhus. Skulle jag själv ha fått välja skulle jag nog ha satsat på spalje eller kordong, men till det krävs det att man börjar med ett spö - det här trädet hade nog tre år på nacken redan vid överlämnandet. Själv hade jag funderat på att satsa på päronträd (underbart vackert bladverk), men nu fick man ju bita i det sura äpplet och göra det bästa av eländet.

Enligt en kompis som är yrkesodlare i grannbyn borde det handla om någon form av svagväxande stam, okänt vilken. Dock har man svårt att tro att det är en svagväxande stam nu, jag har den i en upphöjd rabatt (2x2 meter, 40 cm hög, uppbyggd av gammal gatsten) och den växer så det knakar! Den var ju nog inriktad på kronuppbyggnad, men enda stället jag kunde sätta den på är framför köksfönstret och eftersom jag inte ville skymma hela utsikten med ett stort träd gick jag in för att hålla trädet litet genom spindeluppbyggnad. Jag har undvikit att beskära det så mycket som möjligt, bara tagit bort det som växer åt fel håll eller för långt. Här finns ju två skolor (åtminstone) när det gäller spindelträd - en del säger att man ska beskära, andra säger tvärtom. Förvirrande som sagt, så det blir väl en form av kompromiss här i enlighet med mina egna önskemål.

Kursen som hölls av Alf Åkerholm från Åland handlade om uppbyggnad av en slank spindel. Och det är närmast en sådan jag strävar efter även om mitt träd är lite för yvigt nu...

Micke

PS. Samtidigt med trädet fick jag även en staketdruva (Zilga) som jag placerade där jag hade tänkt mig ett spaljerat päronträd, köpte också en till (Supaga) som jag planterade bredvid. Zilgan fick sig en ordentlig kyss i vintras och får börja om från början nerifrån, men Supagan (som ska vara mindre härdig...) klarade sig fint och ser nu ut att producera de första druvorna. Sådant blir man glad av...

Micke

Roligt att höra, tack!

Ja, spindelträdsvärlden verkar ha många varianter. har sett spindelodlingar på Gotland som beskars helt olika. Säkert kan man följa upp och se vilka osm ger mest frukt, men kanske gäller för dig också att kunna få ha trädet kvar i mer än de vanliga 15 åren.

Lycka till med alla dina fruktprojekt!

Nu ska jag ut och böja grenar på mitt unga familjeäppelträd!

Visst kan du göra det, men för nästa års blkom är det för sent. Trädet har redan bestämt var blad och blom ska komma - det sker i allmänhet i juli.

Böjer man ned grenar på ett äppelträd avstannar eller saktar de ned tillväxten och satsar på att bilda fruktanlag. Har man ett litet träd som man vill ska växa och få många fruktgrenar i framtiden är nedböjning inte en bra idé, men annars är det ett mycket effektivt sätt att stimulera fruktsättning!

Själv använder jag tältpinneteknik för detta. Sätter brett band runt grenen, böjer ned med lina och sticker metallpinne i marken. Att hänga saker i träden för att böja grenar jag jag dålig erfarenhet av. De vajar i vinden, skadar bark och går inte att eftersträcka.

Jag har aldrig bråttom... har vattnat rododendron, som fulla av nästa vårs knoppar!

Cilla, vad gillar du denna engelska fruktträdsbeskärning?

Ser ut som en sorts fristående spaljé, antagligen gjord för att passa in i parklandskapet med den strika formen i bassängen mm. Så vidare värst mycket frukt ger inte ett träd som beskärs så här.

För närvarande är jag mer inne på frukthäckar, lepagehäckar i päron och äpple, samt spaljéer som insynsskydd och bersåer. Som dessa i en koloniförening i Ystad!


Fristående päronspaljé ger lä och insynsskyddad sittplats


En äppelspalje (ett träd) ger insynsskyddad entré till huset


Päronhäck

Intressant!
Är det ett kraftigt stöd man byggt i översta bilden?

Nej de här "häckspaljéerna" behöver inget stöd alls. Det är grov stam och långa sidogrenar i tre våningar. Och så korta fruktskott på dem.

Sidogrenarna liksom stammarna på dessa träd är spikraka (hela kolonilotten hade häckavgränsning och små rum i pärpon- och äppelspaljé). I början tar man hjälp av kraftig spalstinklädd ståltråd som spänns på stolpar, och som man binder sidogrenarna i.

Du sa att den engelska beskärningen inte ger så värst mycket frukt...
Vad är skillnaden till dessa spaljéer?

Största skillnaden är att den brittiska beskärningen, som det ser ut på din bild, prioriterat helt uppåtväxande grenar. Spaljén prioriterar horisontella.

Detta har störst betydelse de första 5-10 åren eller så. När grenarna blir grövre och man beskär och sporrar sidoskott kan man få frukt på bägge förstås.