Murgrönan är dock en mycket speciell växt, som har en juvenil och en adult fas. Så länge växten kan klättra är den kvar i den juvenila fasen. Om den beskärs regelbundet, kan man hålla kvar växten i den fasen. Murgrönan behåller de karaktärsdrag som varierar mellan de olika sorterna. Från och med det ögonblick då grenarna inte hittar någon yta att klänga sig fast vid har tillväxtgränsen uppnåtts, och då händer något underligt. Växten ändrar utseende, och producerar sidogrenar som blir ganska buskiga. Bladen blir diamantformade och växten förlorar förmågan att producera luftrötter. Från och med nu kommer den att blomma varje höst. De bollformade gröna till gula blommorna utgörs egentligen av en mängd små blommor. Nektarn är mycket populär bland bin och fjärilar. Små gröna frukter utvecklas efter blomningen, och de blir dekorativt svarta under vintern. Om du tar ett skott från en murgröna som nått detta stadium, får du ingen klätterväxt, utan en buske. Arvsegenskaperna har ändrats.