Tänkte bara att det skulle vara kul att veta hur långt era vinnrankor har kommit?
Jag bor i zon 3 och på min har knopparna börjat att spricka, underbart!

Jag har nyss fått hem fröer/kärnor av rysk staketdruva,så
mina har inte kommit så långt.hi,hi

Det ska bli spännande att se hur jag lyckas i zon7/8,det vore
ju kul att kunna skörda en egen druva.

Ja det låter kul, jag hoppas verkligen det funkar bra, staketdruvorna är ju väldigt härdiga..
Lycka till!!

Tack!Lyckliga du som redan har en med knoppar.

Om jag nu klarar av att odla fram en planta så
återkommer jag nog med massor av frågor här
på forumet.

Jag vet ju INTE någonting om dessa!!oj,oj.....

Här hos mig har det inte hänt något. Det gäller utomhus förstås. Har Zilga, Sukribe, Nordica, Schuyler och en okänd sort. Sen har jag ett par i garaget som satt fart.
Apropå odling i hög zon så går det att få frukt på Schuyler i zon 7.

Min Zilga sover ännu . Här är det ännu bara vårvinter, ca 1 dm snö i stora delar av trädgården...

Jag har också en Schuyler, tog en ört artad stickling av den i somras som rotade sig fint, den har också fått en liten knopp..

Sqrulan: Jag hoppas verkligen du lyckas med staketdruvorna, smakade på en blå sort förra sommaren, jättegod! Givetvis är du välkommen med frågor..
Om du vill läsa lite mer om vinodling kolla dom här länkarna:Barrdahls vinodling
Svensk vinodling
GuteVin

Som sagt, LYCKA TILL!!

Konstigt nog har ännu inget hänt med mina Nordica och Himrod utmed västerväggen på vår innergård i zon 1, trots solsken i flera veckor. Men sticklingarna av div. sorter börjar grönska friskt inomhus, flera har 4-5 blad och börjar kräva omplantering i egen kruka. I söndags fick jag en bunt överblivet klipp (Léon Millot) från en odlare i Lund, och på sticklingarna har i dag de första knopparna redan slagit ut.
Som vanligt är Rondo svårast att rota; tidigare år har jag experimenterat med ”överkyla” genom att tejpa en stor plaststrut över krukan mot det kalla norrfönstret. I år försöker jag i stället ympa en bit lättrotad Nordica i botten på dem. Tanken är att de ska hjälpa Rondo-sticklingarna att överleva tills de hunnit bilda egna rötter längre upp. Än går det inget vidare – små, ynkliga blad som sett likadana ut i ett par veckor.

Ja det låter ju lite konstigt att inte dom kommit igång, speciellt nordica är väl en av dom härdigaste..
Har du provat att odla "ädlare" viner nån gång, typ merlot eller riesling?? Men men dom är väl kanske helt omöjliga här..
Hur gör man när man ympar vin??

Nordica är oerhört härdig, men det är inte nödvändigtvis samma sak som att den kommer igång tidigt på våren. (Fast nu är det verkligen på tiden…)
Jag vet att det finns Riesling i Sydsverige, men även om den överlever milda vintrar ska den också hinna mogna. Det ”ädlaste” jag själv odlat är Frankenthaler, men den frös ihjäl på balkongen häromåret. Sen är naturligtvis Rondo och Léon Millot i någon mening ”ädla” vinsorter även om båda är hybrider av V. vinifera och V. amurensis (Rondo), resp. V. vinifera, V. riparia och V. rupestris (Léon Millot).
Sen har jag en ädel men okänd röd bordsdruva; när jag passerar butikens fruktdisk spanar jag alltid efter druvklasar där man lämnat kvar en rejäl bit förvedad kvist som duger till stickling. I grannens kalla skafferifönster har jag ställt en sådan övervintrad vinranka från antingen Italien eller Sydafrika. (Den skulle inte klara svenskt klimat.)
Vin kan ympas med samma metoder som äpple, men mina blygsamma försök är s. k. ”nurse grafting”, dvs en vanlig snedskuren skarvymp som tejpas ihop. Viktigt är att det finns minst en knopp under jord på både över- och underdelen, eftersom rötterna bildas där. Några fackböcker föreslår att ympen sätts dit med häftklammer. Den ska ju bara fungera tills den svårrotade överdelen hunnit slå rot.
Jag är alltså ingen auktoritet på ympning (heller) utan gör experimentet för första gången.
Plantskolor som levererar i stor skala till utländska vingårdar passar på att ympa orotade sticklingar. Som rotstock används V. labrusca som tål vinlusen, annars skulle ädelveden snart dö på egna rötter. Metoden är oftast ”Omegaymp”, där man stansar ut en ”pusselbit” som liknar den grekiska bokstaven Omega. Det blir som han- och honhylsor som passar i varandra och täcks med vax. Medan skarven växer samman, bildas rötter nertill.

Ok det låter intressant.. Inte för att jag är i behov av ympning just nu men man kan ju prova för nyfikenhetens skull..
Kunskap och erfarenheter är ju en lätt börda.

Här hos mig har de inte startat alls inte ens Himroden i växthuset. Att växter vaknar sent är bara bra det är de som brukar överleva i längden, växter som är lättlurade att komma igång tidigt och kanske blir skadade ifall det blir en kallperiod blir ofta inte så värst långlivade.

Ni pratar om olika namn på vin plantorna,typ schuyler m.f.l

Är rysk staketdruva en egen sort???

Om jag inte lyckas kanske man kan tigga till sig ett skott
av schuyler nästa år.hi,hi.
Tack för alla goda tips jag snappade upp här.

Begreppet jag känner till är baltiska staketdruvor och till dem räknas t ex Zilga, Sukribe och Schuyler. Jag är ingen expert, så Ribisrubusvitis, får kanske inflika, eller så får du googla lite.
Jag tror dock inte Schuyler är härdigare än andra staketdruvor utan fler kan kanske också fungera i zon 7, med viss risk för att dom fryser tillbaka en del kalla vintrar/vårar.

Jag ska väl tids nog kolla upp lite mer.

Köpte kärnorna billigt på Tradera och vet
bara att den ska klara -30 o är rysk.

Då kan det ju lika gärna vara zilga eller...........

Jag får ta och på saken.

Jo det skulle kunna vara zilga (blå), men som jegi sa finns det en annan som heter sukribe (grön).
Det finns även en som är rödaktig som heter spulga och säkert många fler sorter. Men vad jag vet är schuyler inte en staketdruva utan en "vanlig" (vitis vinifera).

Jag känner också bara till baltiska ”staketdruvor”, men när dom förädlades fram var ju Baltikum under rysk överhöghet. Sedan är begreppet lite vagt; på många andra håll i Östeuropa har man utvecklat köldhärdiga druvor genom korsning med amerikanska V. labrusca. Vid nåt tillfälle odlades ett parti utmed ett staket – därför kallades dom staketdruvor! De vill i regel ha lite surare jord än gammaldags V. vinifera, och behöver heller inte beskäras lika hårt.
Schuyler är ingen staketdruva, även om den har inslag av V. labrusca. Sorten är en korsning av Zinfandel och Ontario.

Jaså? Jag hade fått för mig att Schuyler hörde till di baltiske också. Hur är det med Nordica då, vad har den för ursprung?
Jag har en Marechal Foch också, fn i garaget men stod ute förra vintern (det planteras om hit och dit och kan bli lite rörigt ibland.). Ska vara bra att göra vin på.

OM,jag lyckas så bra att jag skulle få till en stor
planta med druvor,kanske man då kan avgöra
villken sort man har???
Undrar hur många år det tar?Hoppas att man
har tålamod.
Gillar inte att vänta!!!!

Nä, det där med fröer är nog inget för de otåliga. Kan du inte köpa en ranka då?

Egentligen så borde jag väl ha gjort det,men nu ska
jag testa detta först.
6:-kostade kärnorna,det var ju så himla billigt om
det nu funkar.
Nog kan jag vänta lite,men om det tar många år
kan det bli kämpigt.hi,hi...

Har du sett denna påskkärring??

Du får inte Zilga, spulga, Sukribe, Ivan el dyl. ifall du frösår det är precis som våra äppelträd, de är inte fröäkta för att få sorterna är det vegetativ förökning som gäller. Vid frösådd lär du få något som är mera åt vildvarianten av V. labrusca och det är nog ganska liten chans att få en planta med goda och söta druvor.

Jo, det borde väl kanske gå att avgöra vilken sort det är. Vet inte riktigt hur lång tid det kan ta
innan man kan avgöra en sån sak, det är nog bara att vänta och se.. Förstår om du är otålig. Håller med jegi,
kan du inte köpa en ranka?? Då får du garanterat druvor fortare plus att du kan välja vilken sort du vill..

Nej du kan inte avgöra vilken sort det är ens när det blir frukt på vilket jag förklarade i mitt inlägg Vitis labrusca sorterna är inte fröäkta så varje gång man sår får man en helt ny V. labruscasort ofta blir de åt vildartshållet med små och sura druvor. (6kr fröet tycker jag låter för högt med tanke på att de inte är fröäkta ungefär som att sälja äppelfrön för 6kr, rena rama lurendrejeriet)

He he, ja den påskkärringen har nog fått lite för mycket av det goda...

Han jag köpte fröerna av skrev att jag först skulle odla fram
en planta av kärnorna,och sedan ta skott av denna.
Rota detta skott i vatten och plantera det i jord.
Själv hadde han gjort så och nu hadde han även gjort
sitt eget vin,med vacker ovanlig färg????!!!!!
Nu lämnar jag detta problemoch ser
vad framtiden bjuder på.

Vet inte så mycket om det, men du har nog rätt.. Menar du att fröna är ungefär som frön från F1-hybrider??
Hur som helst håller jag med, 6 kr fröt låter väldigt dyrt..

Jag tror det är större chans att få något som liknar moderplantan när man tar F1 frö än när man tar fröer från förädlade frukt och bärsorter. Ex. har jag läst att det statistiskt sätt är 1 chans på 10 000 att man får ett gott ätäpple ifall man frösår äpple och samma sak lär gälla när det är vindruvor, plommon, päron etc.

6:- var det,för 6st kärnor.
Kanske dumt,men jag överlever.

Jag tycker i alla fall att du ska prova och se vad som händer... Du får återkomma med rapport (spännande)..

Ta det som ett kul lotteri; det enda du kan vara säker på är att det blir en sort som aldrig funnits förut. Den KAN likna föräldrarna, och få egenskaper som liknar andra staketdruvor, men det finns ingen garanti för att t ex generna för köldhärdighet förverkligas i den nya korsningen. Men alla skott och sticklingar som du sedan tar från denna blir precis likadana.
Betr. Schuyler så är denna framavlad på Cornell-universitetets förädlingsanstalt i Geneva vid ”Fingersjöarna” i staten New York. Rent matematiskt innehåller den en liten procentandel Vitis labrusca som känns i smaken, men det går egentligen inte att räkna procent, eftersom olika gener är olika ”dominanta”, och vissa krävs i dubbel upplaga för att slå igenom etc.
Nordica är en korsning av vinifera och labrusca, där den senare får starkt genomslag också i köldhärdigheten. (Men fördenskull är det inte säkert att den ska kallas ”staketdruva”; mina trivs t ex bra i kalkrik jord.)
Maréchal Foch är en gammal korsning från Alsace av å ena sidan viniferasorten Goldriesling samt å andra sidan en korsning av V. riparia och V. rupestris. Den har exakt samma föräldrar som Léon Millot, ett exempel på att föräldrar aldrig får samma barn två gånger i följd.

Intressant info.. Du är verkligen påläst!!

Med bluff och båg kommer man rätt långt… Jag har fuskböckerna inom räckhåll, liksom källan till all mänsklig kunskap, Google. Sen blev det liksom inget jobb i vingården förra året, eftersom kommunen vill lägga lågprisbutik med parkering där vi har våra odlingslotter. Det var så ledsamt att jag stannade hemma och läste. Men nu i påskveckan har jag faktiskt bytt till en lott utanför riskzonen. Måste ha nånstans att placera alla sticklingar och småplantor som fyller fönstren och grannarnas balkonger.

Helt ok att bli lite småberusad över ett glas vin..
Ska nog ta mig ett glas själv..
Vad menade du med: Tänk om det kunde finnas en............? VADÅ?

Vilket vin är det du dricker?? Gillar du rött??
Prova: Gran feudo reserva nr 2037
Suveränt till vilt eller en mustig gryta
GLAD PÅSK!!!