
våren gjorde ett jättehopp och jag som så många andra valde min uteplats, första året är speciellt

grävde som en galning, med god assistans från en hjälpsam jycke.
det innebar, att när jag grävt upp trettio kvadratmeter med jord, lagt ner fem pallkragar, lagt tillbaka jorden igen och började plantera penseér och påskliljor grävde hunden upp dom igen

jag gapade och hund viftade på svansen....den tänkte nog att matte är så glad över hjälpen att hon skriker av glädje...MINA PÅSKLILJOR!!!!!
hund förpassades till altan och jag kom på den vansinniga idén att TRÄ två pallkragar över ett träd....det gick men sen skulle en krage in under dom två i omlott....där sket det sig

det var då...jag kom på, varför jag har pension, så efter ett antal dagar i horisontalläge, var det dags att gå ut igen...
började lite försiktigt att gallra i mina epiphyllumar och tog bort lite vissset....hjälpsamma hund var med, och insåg snabbt vad som förväntades av henne, så hon börjar helt enkelt BITA av bladen på kaktusarna som stog på ett bord....
oj vad matte blev glad för hjälpen...hon skrek och apploderade våldsamt, och hund förpassades in i lägenheten av en matte som muttrade nått om veterinär och avlivning samtidigt...
alla blad sattes på rotning i egen kruka, en härlig blandning av färger och sorter.
sen kom då den stora händelsen som gör att mitt liv aldrig mera blir detsamma igen.


hela hösten och vintern har jag suttit och tryckt på min hemlighet och överraskning.
men nu kan jag visa den...mitt livs gåva.

[attachment=1377:20070413.jpg]
mitt första barnbarn kom igår till världen...4080 gram och 50 lång...
och lyssnar till det förtjusande namnet...ELIAS
jag har blivit farmor!!!!!!