ni entusiaster som lever i et parforhold, sköter ni trädgårdslandet gemensamt eller är det "din baby"?

jag har haft det som min domän fram till nu, men min sambo vill at vi skall ha det gemensamt.... jag gillar inte helt den idèen jag vill själv ha koll på vattning, ränsning, vart det är planterat etc..

hur är det med er?

Här är det definitivt MITT trädgårdsland.Min man säger att i trädgården får jag göra vad jag vill bara det blir SNYGGT.
Martina

Det är mitt för han är inte så intresserad, käkar någon ärta och morot ibland bara. Men själva strukturen (som inte finns än) på trädgården vill han vara med och bestämma....på gott och ont

Det är mitt,och han tycker att det är snygt han litar på mig till fullo och är nöjd ,jag har skött trädgården alldeles själv,men nu behöver jag hans muskel kraft eftesom jag har fått reumatism ont som fan,men det går nog över snart då tar jag över musklerna :blink blink.

MITT...eftersom han i princip inte gör ett smack i trädgården så får han inte lägga sig i heller..möjligen kan han få ha ett litet önskemål om nån ärta eller så men där går gränsen så länge inte han hugger i mer..

Intressant diskussion! Tangerar frågan "vems är hemmet". Jag försöker krampaktigt att intressera maken för trädgården med tämligen skralt resultat Hade jag tagit steget fullt ut och sagt att det är MIN trädgård - ja då hade jag inte heller fått grävassistans eller gräsmattan klippt. Så jag fortsätter fråga "vad tycker du, blir det bra så här?" Ett annat sätt att se det är att jag ägnar mig åt "token gesture"

Fast ansning av rosorna ÄR hans område, absolut.

Om han är intresserad av trägårdskötsel ser jag det som en självklarhet att han också skall få njuta av det. För ett nöje är det, det är väl hans gård också, ett gemensamt inresse är väl bara bra. Han måste också få trivas med omgivningen. Det är min åsikt.

Hi!
Dela upp landet i 2 lika dear. Sim sal bim problemet är löst.

Hmm, det är ju vårat gemensamma liv det handlar om. Inte är det mitt hus, mina barn, min bil eller min egen trädgård. Vi arbetar lika mycket gemensamt på det mesta. Sen att vi gör olika saker inom samma område, är en annan sak. Men visst är vår älskade trädgård vår, inte min. Han gräver, gjuter, bär och gör det mesta av grovjobbet, medans jag står för frösådder och plantering.
Planerar, skördar och njuter gör vi tillsammans .

Trädgårdslanden är "mina", för det är mitt initiativ att dom blev till, jag har planerat det mesta i dem och det är jag som har ansvaret för att de sköts om. Ibland hjälper maken till, men även mina föräldrar har hjälpt till med grävande och inte gör det landet till deras på något vis

Hallonen, buskarna och träden är däremot "våra", de stod här när vi kom och vi tar gemensamt hand om dem.

Trädgården är nog min i första hand, men sambon tar hand om gräsmattan och håller även på att bygga staket runt hela tomten (ca 2500kvm). Och som för många andra så är han ju även min muskelkraft, han gräver och bär. Jag försöker låta honom vara med och bestämma lite eftersom jag gärna vill att han ska dela mitt intresse. Sen tyvärr försvinner endel växter när han är i farten med häcksax och gräsklippare men då gäller det att hålla sig lugn annars kanske jag inte får mer hjälp =)

Vi har arbetsfördelning. Min man sköter gräsmattan och potatislandet och jag resten, dvs växthus, rabatter och blomlådor

Samma här! Eftersom det är jag som planerar, planterar, röjer, rensar och sköter om så är allt MITT! Bara mitt! Visst, en ärta kan mannen få om han trugar och ber (man har väl inte ett hjärta av sten? ) men där går också gränsen.

Om mannen visade intresse så skulle det naturligtvis se annorlunda ut. Men eftersom intresset verkar vara noll så är trädgården MIN.

precis så känner jag med, mitt initiativ, planering och skötsel...ergo mina grönsaker.

värkar som om dom flesta har et ägoförhållande till landet.

Den som anlägger, gräver och sköter det "äger" det mest. Vill man ha något alldes speciellt så gräv en rabatt eller ett land till…

mvh plexi

Det är vårt!
Från början var han inte ett smack intresserad men nu är det han som har tusen ideer och gräver och fixar. Han hänger utan minsta lilla knorr med till handelsträdgården. Och tycker "ja men, de där var ju fina" och "ska vi inte köpa några sådana" osv...
Det är SÅ roligt!

Vårt är vårt! Men det är jag som sköter och planerar, där vill han inte lägga sig i. Och både jag och maken som skördar.

Helt klart mitt, eftersom det är jag som planterar och sköter om trädgården. Därmed inte sagt att min bättre hälft inte få ha åsikter (vilket han dock för det mesta inte har mer än att han tycker att det ser snyggt eller fult ut Han kan inte skilja en tulpan från en påsklilja.)