finns ju i ett flertal länder och jag har ju oxå förstått att många av dom inte har det å bra men min fråga är varför man ska importera dom till oss när det finns så oändligt många hundar som mår dåligt i sverige och behöver omplaceras till nya hem. Det verkar ju inte finnas seriösa hem ens till våra egna.

Sticker kanske ut nosen nu men jag bara undrar varför vi inte ska ta hand om våra egna illamående vovvar först. Hundstallarna är fulla.

en anledning till varför hundstallarna i sverige står fulla är för att det mestadels är stora blandraser som skall omplaceras (eller pitbulls och liknande), det är ju de hundarna som omhändertas här. inte alltid men oftast. utomlands finns det fler storlekar/raser att välja på.
min teori.

Ja det är väl inte konstigare än att sverige hjälper folk från svåra förhållanden fast vi har många hjälp behövande här.

[/size][size="5"]
Håller fullkomligt med Stintan 42, varför adoptera utländska hundar när vi har våra egna hundar som behöver ett nytt hem.
Ska det vara så illa att det har gått status i det hela.

Jag tycker att det är en många gånger grym hantering.
Hundarna tas från sin invanda miljö och sätts i en bur på ett flygplan.
Några timmar senare tas dom emot (oftast livrädda) av främmande människor.
Det har hänt att dom kommit lös och flytt i panik, sen engageras folk att söka efter dom.
Sen kanske dom hittas påkörda.
Stackars hundar säger jag bara .....

Jag personligen tror att det är lite romantiskt ... man köper ju inte en gatuhund, utan man "adopterar" den.

Fick jag bestämma så skulle detta inte vara tillåtet.

Det finns gott om hundar att köpa i Sverige. Beklagar att djur i många länder har det mycket svårt.
Men varje land måste själv klara av sina problem med djurhållningen. Det gäller för övrigt inte bara hundar.
Inte adopterar vi kor och grisar. Dom har det också väldigt svårt i många länder.

*duckar*

Jag håller med dig där. Man bör sopa framför sin egen dörr till att börja med. Självklart vill man hjälpa alla djur som hjälpas kan, men sambon som jobbar på arlanda kan intyga att det inte är en rolig resa dessa hundar gör. Det är en fruktansvärd ljudnivå i det utrymme som djuren fraktas i tillsammans med övrigt bagage.
Jag har en gammal jobbarkompis som jobbat en del som jourfamilj till hundar som kommit hit, men hon har slutat med det då hon sett så många fall där de familjer som sedan "adoperar" hundarna inte klarar av dem. Så måste de placeras om igen eller i värsta fall avlivas. Men självklart finns det solskenshistorier också där allt funkar jättebra.
(kul att se dig förresten Anita! )

Jag tror att det är en hjärtefråga, helt enkelt. Om man nu kan jämföra lidande och säga vem som har det värst av svenska hundar på hundhem och utländska hundar på gatan så tror jag att det är värst för de utländska. Här i Sverige hamnar hundarna inte på gatan när de måste flyttas från ett olämpligt hem. De slipper hundfångarhotet (läs bl.a på Daisy Hopes hemsida om detta, länk finns i min signatur. Kolla också denna sida om irländska hundars situation.). De slipper livnära sej på sopor. De slipper ses som själlösa varelser utan värde. Och det viktigaste av allt är att de slipper buntas ihop levande i väntan på att bli strypta, ihjälslagna eller helt enkelt upphängda i en tass i väntan på att dö. Det som kallas hundstall i andra länder skulle nog vi kalla för dödsstall.

Även hundar som ägs av personer i ex. Rumänien har det ibland för jävligt. De kan sitta fastkedjade på samma plats vinter som sommar, i flera år. Hundslagsmål anordnas för att det är skoj och man kan tjäna pengar på det. Det finns idioter som tränar sina "kamphundar" på värnlöa gathundar som inte har en chans. Jag förnekar inte att svenska hundar behöver hjälp, jag vet att behovet är stort även här. Fast enligt mej så är situationen mer akut i andra länder. Som sagt, det är en hjärtefråga. Jag är som ni kanske förstått/vet sedan tidigare inte objektiv i den här frågan .

AnitaO, jag är med på det du skriver om transporten och de olyckor som kan hända med rymningar osv. Men är det inte bättre att ha det kämpigt i några timmar för att sedan komma till ett bra och lyckligt hem, än att råka ut för hemskheter i sitt hemland? De har oftast ingen ljus framtid där. Det stämmer också att de är rädda när de kommer hit, men samtidigt så blir de väldigt väldigt glada när de träffar husse/matte. Som att de känner på sej att de kommer vara en del av deras familj. Den miljön de kommer till är också mer lämplig än den föregående.
Och det finns rymningshistorier som slutat lyckligt .

Sen tror jag som Herkules att många av de hundar som finns på våra hundhem är stora raser, inte lämpliga för nybörjare, som ägaren inte har klarat av. Många kanske tvekar att adoptera/köpa en sådan hund. Nu påstår jag inte att utländska hundar är lämpliga för nybörjare alla gånger!

P.S Man adopterar inte alla hundar från utlandet, de köps precis som svenska hundar . Pengarna täcker vaccination mm, och går alltså tillbaka in i verksamheten. Precis som hos våra svenska uppfödare.

eeh - nu handlar det väl ändå inte om att folk springer runt och fångar in hundar från gatan för att sedan sälja dem vidare till sverige?
det handlar om hundar som blivit utslängda från bilar på motorvägen, hundar som hittats hängande i träd, hundar som blivit så jävla misshandlade så hälften kunde varit nog.
att de hundarna får en andra chans i sverige tycker jag är bra! jag vet också att det gått åt h-vete med några av hundar som kommit hit till sverige och det är tråkigt. men många får ett himmelrike och det är dem väl unt.

men visst - det är bara att börja sopa rent framför egen dörr - vem tar första rottis/pitbullblandisen?

personligen skulle jag lätt kunna tänka mig att ta en omplacering från ett annat land om det är en hund som jag vill ha och som jag tror passar mig. struntar fullständigt i varifrån hunden kommer. och eftersom jag haft dessa tankar något år så har jag också koll på de omplaceringar som erbjuds här i sverige, har hittills inte hittat en hund som jag skulle vilja ha. vill säga att jag inte har koll på privatannonser där hundar kommer från ett gott hem.
vill man göra ngt för de hundstallar som finns här i sverige - utan att för den skull ta med sig ett livsfarligt vapen hem - så kan man ju alltid skänka dem pengar.
vad det gäller resandet med hundar så reser de i en fruktansvärd miljö, det kan jag hålla med om. så då får vi sluta importera fina renrasiga avelsdjur också.

Nej, de fångar inte in precis alla hundar de kan hitta . Det verkar vara de vovvar som inte klarar gatulivet så bra, vovvar som hittas skadade/misshandlade m.fl. Även hundar som har haft det bra kan komma till Sverige om deras ägare dött eller liknande. På de flesta ställen så betalar man bara för flyg och veterinärkostnader, det är väl en sorts livförsäkring för hunden också. Oseriösa människor brukar hålla sej borta när det är pengar med i bilden. Om hundarna skulle skänkas bort kan de hamna var som helst. Det har jag själv sett exempel på.

Bra inlägg Herkules, håller med om det som står .

Men det måste vara fasligt dyrt? Ok, har man pengar och vill göra en god gärning så. Men godkänd transport, rabiesvaccin, andra vacciner, test mot dvärgbandmask, karantän (säkert väldigt kort numera dock då säkerhet är lågprioriterat), eventuell avlivning om hunden är sjuk, etc, måste ju kosta många tusen. Kanske bättre att rädda 2 hundar i Sverige än 1 från utlandet.

priserna ligger ungefär på 3500 pix vare sig du tar hunden från irland eller hundstallet i sthlm.
ett vårddygn på hundstallet kostar 200 kr (om man vill skänka dem pengar)

Självklart är resan lika jobbig för en renrasig hund.
En kompis till mig importerade en hane från Nya Zeland, hade honom hemma en tid och placerade sedan ut honom på foder för hon ville ha in nytt blod i sina linjer. Vi hade många samtal om den importen hon och jag eftersom jag inte tyckte att det var sjysst mot hunden att behöva göra den långa resan med två mellanlandningar med allt vad det innebar. Jag kunde för mitt liv inte förstå varför hon inte importerade sperma istället då hon iallafall inte ville ha hunden hemma som sin, utan det var just sperman hon var ute efter.

(Långa meningar blev det... )

Det beror på vad man jämför med . Priset på en del renrasiga hundar (valpar) med "bra" föräldrar osv kan ligga på 6-8000 kronor. Sammanlagt har våra två utländska hundar kostat 7000 kronor.
Måste fråga också, menar du ifall hunden skulle vara så sjuk att den behöver avlivas när den kommer hit till sin familj ? Tror att det är ganska ovanligt om man har kontaktat en seriös verksamhet. Det är bara hundar som bedöms som friska som "skickas".

Vi har också tagit hem två spanska hundar. Räddade undan en kvalfylld död!! Det går inte att jämföra med det liv de har i de svenska hundstallarna.
Dessutom; vi började med att ringa runt till diverse svenska hundhem får att kolla och då fanns det inte en enda hund att "rädda".

Tico räddades som 7 månaders valp. Hans mamma och syster hade just blivit dödade — inte på något humant sätt — och han stod näst i tur.
Pixie — ungefär lika gammal — satt i en kartong på en parkeringsplats. Barn skulle just till att börja kasta prick med stenar på henne.

Visst, de fick utstå lite obehag på planet trots lugnande medel. Men om de själva fick välja vet jag definitivt att de skulle valt det obehaget för att få komma till paradiset. Nu efter mer än 5 år kan jag också definitivt säga: Underbarare hundar får man leta efter.

Även jag får väl ducka för jag kan inte se idé med att ta hit dessa hundar. Massor av dom blir som så många Svenska problemhundar, vandringspokaler, för att till slut avlivas för ingen klarar dom. Kan egentligen inte förstå hur dom kan få tillstånden som behövs för att ta in alla gatuhundar från mängder av länder runt Europa utan att först ha ägare till dom. Det är ju heller inte så att när tillräckligt många hundar "adopterats" bort kommer problemet med gatuhundar att försvinna. Det kommer ju hela tiden nya.
Anki

riktigt så illa är det inte i alla länder - att det kommer nya gatuhundar hela tiden. det finns ganska många ställen där hundar tas in och kastreras och sedan släpps ut igen, i indien vet jag att detta görs väldigt mycket. det är ju bra, då förökar de sig ju inte i alla fall.

Ofta så står organisationen som ägare till hundarna, när de sedan får en familj i Sverige skriver man över "ägandet " på dem.

Problemet med gathundar kommer alltid att finnas, mer eller mindre. Tror inte att den inställning hos oss människor som har orsakat det hela kommer att försvinna helt. Tack och lov så finns det de som jobbar på att försöka ändra synen på hundar (och andra djur), så att de kan få det liv de förtjänar.

Håller helt med om att problemet kan begränsas om man steriliserar de hundar som redan finns . I senaste numret av "Härliga hund" kan man läsa om hundprojekt i Thailand där man bl.a har gjort så. Jättebra artikel!


Visst kan det gå illa för hundarna som kommer till Sverige, det är inget man kan blunda för. Fast samtidigt så måste man tänka på alla framgångar . Vet inte hur det är hos andra hundorganisationer, men den vi fick våra hundar ifrån var härligt petig med ett långt frågeformulär, intervjuer och besök hos hunden (som fanns i jourhem). Om de hade ansett oss som mindre lämpliga skulle vi aldrig ha fått en hund! De följer också upp hundarna och erbjuder hjälp om man har några problem. I en sådan situation är det svårt att misslyckas .

Att många vovvar, både svenska och utländska, blir vandringspokaler kan bero på att folk inte är beredda på det jobb som det faktiskt är med en hund. Speciellt med vissa raser behövs det erfarenhet. Jag förväntade mej mycket jobbande med mina hundar och var väl förberedd. Det kan vara en av anledningarna till att det har gått så bra. Tror inte att det är större risk för ex. spanjorer eller rumäner att bli vandringspokaler. Nu vet jag att ingen har skrivit att det BARA är utlänningar som blir runtskickade, försöker bara diskutera lite .

storlekar/blandningar skulle nog passa bättre för inte är väl dessa gatuhundar renrasiga precis utan man vet inte alls i vilka gatukorsningar dom mötts.
Kastrerar man hundarna innan dom adopteras? Tycker det vore bättre om man kunde hjälpa dom på plats på nåt vis.

jag vet ju inte hur alla organisationer gör men många kastrerar innan hundarna säljs vidare till sverige. det är bra! en kastraktion i exvis irland kostar bara en bråkdel jämfört med en här i sverige.

vad det gäller att kastrera hundar (man kastrerar både hane och tik) så tycker jag det kastreras alldeles för lite här i sverige, så mycket dålig avel vi skulle slippa om det var mer vanligt att man kasterarde valpar och sålde dem som sällskapsdjur.

Tänk att det tycker jag med, men det är också ett känsligt ämne har jag märkt.

Nu är tanken att Dino ska gå i avel, men om det visar sig att något inte är ok när jag ögonlyser och höftledsröntgar skulle jag mycket väl kunna tänka mig att kastrera honom.

Problemet är att många i hundens hemland inte vill ha hund, och vill de ha hund så behandlas den ibland på helt fel sätt. Det säger väl ganska mycket om hur det tänks när en hund som inte passar bara slängs ut och får lära sej överleva på egen hand...

Visst försöker man hjälpa till på plats, men förr eller senare så blir hundhemmen överfulla. Det verkar som att de flesta drivs ideellt också så man har inte alltid råd att hålla hur många hundar som helst. Då är väl den enda lösningen att skeppa iväg vovven till välvilliga svenskar. Kan bara upprepa vad jag har sagt tidigare: inget bra, varaktigt beslut kommer att fattas förrän folk i allmänhet i "såna" länder har ändrat sin syn på djur.

Leia, kastrering är precis som du säger ett känsligt ämne... Fast jag begriper inte varför

Ja, tex en hanhund som ändå inte ska gå i avel. Han får gå genom hela livet och vara "sugen", för doft av löptikar finns överallt, men ändå får han aldrig "komma till skott". Det måste vara en otrolig stress i sig.

Finns nog inte många blandrasuppfödare som skulle kosta på kastrering

Och att kastrera en tik har ju sina sidor också.

Det påpekade min veterinär när jag var dit och kastrerade Lucas. Hon tyckte att det kastrerades alldeles för lite hundar och hade en del frågor varför jag tagit beslutet.
Men eftersom han varken skall ställas ut eller avlas på finns det för mig ingen anledning att ha en "het" hund.

Jag menade att jag inte begrep varför det är en het potatis . Tycker också att det är väldigt bra att kastrera sin hanhund om han inte ska få sätta valpar till världen. Det är nästan grymt att låta stackarn sniffa efter löptikar och inte få komma till skott. Tvivlar inte på att vår hanhund skull ha varit annorlunda om han inte varit kastrerad. Grannens hanhund blir alldeles orolig när någon av tikarna i området löper, tycker synd om honom...
Båda våra hundar är kastrerade och det är tack vare hundorganisationen vi fick dem ifrån. Vet inte om vi själva skulle ha kastrerat tiken, men iaf hanhunden.

aktuell artikel

Ojoj... här går det hett till!
Jag gillar inte alls tonen i flera av inläggen här måste jag verkligen säga (inga roliga toner att möta då det är första gången jag läser på forumet...)

.....om nu någon orkar läsa allt detta:

Som Stintan43´s inledande: "Gathundar finns ju i ett flertal länder och jag har ju oxå förstått att många av dom inte har det å bra men min fråga är varför man ska importera dom till oss när det finns så oändligt många hundar som mår dåligt i sverige och behöver omplaceras till nya hem?"

Som jag skriver i mitt inlägg "Främlingsfientlighet är inte bara för människor" på (min blogg):
"Jag har en adopterad hund från Rumänien. Det kan inte ha undgått någon som varit inne på min blogg förr. Jag ser ingen som helst konstighet i att ta hem en hund från ett annat land; likväl som ett annat län eller stad (eller från en annan familj för den delen)."

Det finns också så oändligt många barn i Sverige som behöver ny familj. Varför i hela friden då adoptera utlänska barn?? Ren rasism är vad det handlar om. Det börjar med människor, och vart ska det sluta? Banderoller med "Sluta köpa utländska tomater - tänk på våra egna!!".

Jag trodde dagens intellektuellt utvecklade människa hade lämnat "vi och dom"-tänkandet bakom sig. Men fortfarande är Sverige ack så viktigare än resten av världen.

@storm: "Ja det är väl inte konstigare än att sverige hjälper folk från svåra förhållanden fast vi har många hjälp behövande här." Mycket bra! Jag håller med fullständigt!

Ni som tycker vi ska "sopa framför vår egen dörr först" som Leia: Varför är det förbehållet svenskarna att bara hjälpa dem i Sverige? Har vi inte ett kollektivt ansvar?? Gäller det din syn på invandring också? jag menar inte att peka ut din som rasist men jag känner mycket väl igen argumentet...

@AnitaO... "Jag tycker att det är en många gånger grym hantering. Hundarna tas från sin invanda miljö och sätts i en bur på ett flygplan." INVANDA MILJÖER!!??!! Har du ens den blekaste aning om hur hundarna i t.ex. Rumänien (där min hund kommer ifrån) kan ha det?? Min hunds "invanda miljö" var att brännas med glödheta järn över hela kroppen, sparkas, slås med pinnar, järnrör och påkar. Att inte få mat eller vatten. Att bli utskälld när han bajsar, så han knappt vågar göra det längre. Han släpades efter en droska i en kedja, totalt utmärglad med infekterade sår över hela kroppen. Usch vilken fruktansvärd människa jag är som sliter upp denna hund från sin invanda miljö!!!!

@Sailor Pluto: "Om man nu kan jämföra lidande och säga vem som har det värst av svenska hundar på hundhem och utländska hundar på gatan så tror jag att det är värst för de utländska. Här i Sverige hamnar hundarna inte på gatan när de måste flyttas från ett olämpligt hem." Precis! Här har man inte statligt finansierade organisationer som har till uppdrag att under alla former avlägsna hundar från gatan. Genom att slänga syra på dem, sätt eld på dem, slå ihjäl dem med järnrör eller hänga upp dem i svansen tills de dör av blodstockning i huvudet!
Visst är det synd om omplaceringshundar i alla länder, men det är inte speciellt vanligt förekommande att de svenska omplaceringshundarna levt på gatan i åratal, där de blivit sparkade på, där barn roat sig med att plåga dem eller där de blivit påkörda av bilar och dumpade vid vägrenen. Men dessa trasiga själar kanske vi bara skulle avliva?! Ska vi göra detsamma med barn som misshandlats? ...då slipper vi ju eventuella emotionella utåtagerande problem i framtiden.
Svenska hundar omplaceras ofta på grund av sk "ändrade familjeförhållanden" - tex allergi hos det nyfödda barnet, ekonomiska problem eller separationer. Hur många hundar på de svenska hundstallarna har brännmärken över hela kroppen, kissar på sig av rädsla så fort du tar fram sopborsten eller har avklippta öron?

@Herkules: "priserna ligger ungefär på 3500 pix vare sig du tar hunden från irland eller hundstallet i sthlm.
ett vårddygn på hundstallet kostar 200 kr (om man vill skänka dem pengar)" Min hund kostade 4.500 kronor, kastrerad, vaccinerad, godkänd för EU-pass osv. Min förra hund från en svensk kennel med fina stamtavlor kostade 8.500 kronor + 3.000 kr för kastrering + 1.200 kro för att vi till slut var tvugna att avliva honom då han fick en tumör i hjärnan, och i samband med det attackerade två av oss tre i familjen. Så, @Pirum: "Men det måste vara fasligt dyrt? Ok, har man pengar och vill göra en god gärning så. Men godkänd transport, rabiesvaccin, andra vacciner, test mot dvärgbandmask, karantän (säkert väldigt kort numera dock då säkerhet är lågprioriterat), eventuell avlivning om hunden är sjuk, etc, måste ju kosta många tusen. Kanske bättre att rädda 2 hundar i Sverige än 1 från utlandet." Först: räknar du alltid in kostnaden för avlivning då du lägger en ekonomisk kalkyl innan hundköpet? Gör du detsamma vid en graviditet?? Räknar ut begravningskostnader om barnet skulle gå bort innan dig? Det tror jag inte du gör. Dessutom: säkerheten är INTE lågprioriterad vid transporter till Sverige, det var det dummaste jag hört! Det vet du väl att den svenska inställningen generellt är att allt utanför våra gränser är direkt eller indirekt livshotande mot "oss svenskar". Bland annat, så har du väl läst denna tråd?

@Anki på Öland: "Det är ju heller inte så att när tillräckligt många hundar "adopterats" bort kommer problemet med gatuhundar att försvinna. Det kommer ju hela tiden nya." Hört talas om kastrering?

Titta in på (min blogg) så får ni se den hemska hunden som jag hade mage att ta in till vårt fina Sverige. Hur kunde jag göra så mot honom?? Slita upp honom från hans invanda miljö?! Varför var jag inte istället en av 400 intressenter på renrasiga Golden Nico här i Sverige? Oh herre Gud!!!! Vad ska hända med Nico!?! Bara 400 härliga familjer som slåss om denna trygga och älskade kamrat! Äsch... kanske jag skulle varit en av dem. En jävla statuspryl att ta in en hund vars enda hot var en plågsam död.

Dumma, dumma, egoistiska Anna!!

Det här var det bästa i den här debbatten Anna .
kollat din blogg ,du är en kanon tjej.

Oj då ! Jag tycker inte alls att det har varit något fel på tonen i denna tråden, bara lite olika åsikter, som har varit intressant att ta del av för mej som inte vet något igentligen om import av gatuhundar.

Jodå, men det är ju inte hundarna på gatan som kastreras utan dom relativt få som tas om hand.
Att sen jämföra med barn tycker jag är löjligt. Barn är barn och hundar är hundar.
Sen måste jag nog säga att hundar som gått igenom det du beskriver kanske hade varit betjänta av att få bli avlivade....
Anki

Titta gärna på Hundhjälpens hemsida. Där berättar de mycket av det som är väsentligt att veta, om man är intresserad.

Min hund är nu en trygg och glad hund som älskar sin familj. Hade du hellre tyckt att han skulle avlivas, så må du tycka så.

Jag tycker vi har ett ansvar för alla djur och människor på vår jord. Inte bara de som finns inom vissa landsgränser.

Visst kan det för viss tyckas vara löjligt att jämföra med barn - det får jag ofta höra. Inte löjligt att jämför med tomater då?
Jag tycker att de som behandlats illa förtjänar en andra chans - oavsett om det är torterade hundar eller misshandlade barn.

Ja, hundar är hundar, och barn är barn. Jag har också räknat ut det. Men för den sakens skull sätter inte jag en människas liv före ett djurs. Inte i fråga om rätt till liv.

Visst. Jag kan tycka att vissa hundar mår bättre av avlivning. Är hunden förlamad till stora delar, tvåbent och döv och blind, då kan jag diskutera frågan. Men när det som i min hunds och många, många, många andra hundars fall handlat om fysisk misshandel där de fysiska såren har läkt och allt han vill ha är trygghet, ömhet och kärlek - ja då tycker jag det är rent idiotiskt att tala om avlivning.

Min hund blev misshandlad. Nu är han trygg och glad. Dumt av mig kanske. Men jag tyckte inte han borde dö för någon annans synder.


Glömde...



...det är just hundarna på gatan som tas om hand. Och det är då just hundarna på gatan som kastreras. Många återgår sedan till att bli gathundar.

avlivade varfördå bara för att de är lägrestående varelser,alla har väl en överlevnadsinstinkt,härregud om jag hadde varit hund hadde väl jag varit död för länge sedan,med mina krämpor .vad fan (ursäkta uttrycket)BETJÄNTA att få bli avlivade,vad är det för utväg,gentemot att få en familj som älskar vovven,man har bara ett liv och det ska levas till slutet ,det är en kod som är inpräntad i varje individ.Vadå komma och säga Nej du ska dö bara för att jag tycker det.Folk tycker så mycke.