Hur skadliga är klätterväxter egentligen för fasaderna? Eller gör de rent av nytta? Jag har hört både och, och är nyfiken på om det har gjorts några mer vetenskapliga studier rörande detta?

Det är ju många variabler som måste vägas in, fasadmaterial, typ av klätterväxt, etc, etc, och just därför skulle det vara intressant att läsa något med lite kött på benen i frågan.

Så, har ni stött på någon skrift, rapport, avhandling eller annat som har något att tillföra debatten så är jag mycket intresserad.

/Kalle

Vad för nytta skulle klätterväxter göra, menar du?

Rätt byggda väggar i hårda material som sten, betong och tegel skall inte få problem med klätterväxter. Själv skulle jag inte sätta klätterhortensia mot en rappad yta däremot nog mot en stenfot. Via öppna fogar med springor letar sig klätterväxterna in förr eller senare. För högt växande vildvin kan lätt täppa till stuprännor. Mot träväggar rekommenderas en spalje som klätterunderlag med 15-30 luftspalt mot väggen. Jag känner inte till svenska eller för den delen finska undersökningar i ämnet. Däremot finns det på nätet tillgång till danska uppgifter. Se tex http://www.danskbyggeri.dk/C1256C6F0050C67...33;opendocument,

Det finns redan ett antal trådar om ämnet men jag ska försöka sammanfatta mina erfarenheter.

Mig veterligen finns inga studier gjorda på detta, däremot finns det välförankrade myter om klängväxter på fasader. Dessa myter sprids ofta av diverse besiktningsmän som har väldigt liten kunskap om hur klätterväxters rötter eller klängen ser ut.

Erfarenheter från gamla byggnader där t.ex. murgrönor och klättervildvin klängt under många decennier har visat på att det har varit tvärt om. I många fall har murgrönans täta bladverk skyddat väggarna från väder, vind och stark sol som annars hade utsatt väggen för erosion och slitage. Sugrötter och klängen växer endast in i befintliga sprickor och håligheter, men utvidgar dem inte. I de fall där fuktskador och mögel uppkommer på fasader har besiktningsmän gärna varit snabba att skylla på klängväxterna vilket ofta är helt felaktigt eftersom de oftast suger åt sig mer fukt än de avger. Snarare har det varit fel i konstruktionen och dålig isolering i kombination med norrläge som varit problemet snarare än klätterväxten ensam.

De goda exempel på klätterväxter och faseder jag har sett är bl.a. rådhuset i Köpenhamn, slottet i Alnarp, flera äldre byggnader i Ystad. Jag tror det finns gott om bra exempel. På katedralskolan i Lund togs ett väldigt stort klättervildvin ned från en norrfasad i samband med tillbyggnaden av den nya biologiinstitutionen. Om man tittade på väggen där växten varit kunde man tydligt se att ytan var i betydligt bättre skick än där det inte varit några klängväxter.

Man måste naturligtvis ser över vattenavrinning från tak samt att klätterväxter håller sig borta från fönster, men i övrigt ser jag få problem med klätterväxter på fasader.

Problemen som kan uppstå gäller naturligtvis trähus som emellanåt behöver målas om och faktiskt ofta behöver viss luftning och torkning av ytmaterialet. Att då ha en stor klätterväxt direkt mot väggen utan spalje kan man naturligtvis fundera över lämpligheten, framför allt när man ska måla om.

Tack Birger, jo det är ungefär vad jag har hört också men det skulle vara skönt att ha något i ryggen när man står där med en arg besiktningsman eller när man diskuterar om hur fint en grön fasad kan vara.

/Kalle

Det är bara att vänta på argumentet mot den arga besiktningsmannen. Finns det någon vetenskaplig undersökning som visar att klätterväxter i allmänhet faktiskt skadar fasader. Men broschyren som CGB hänvisar innehåller säkert mer matnyttigt. Tror jag ska ta och beställa den....