Hej jag har lagt kullerstensgång runt ett av uthusen och där växer en 20-25 årig lönn frodigt. Innan var där gräs och det blev kladdigt att gå under en stor dev av året. För att inte störa trädet för mycket grävde jag i närhelen av det bara bort grässvålen la på fiber duk, bärlager och satte kullerstenen i sättsand. Detta utan att packa något lager med padda utan endast med vattenslangen.

Trädet växer i tomtgräns och på andra sidan är det asfalterat. Längs med tomten finns en 1 meter bred remsa med öppen jord där jag planterat en bokhäck. Det är i denna häck som lönnen står. Min fråga är hur jag bäst hjälper lönnen med näring och dylikt nu när jag stenlagt en stor del av dess droppzon?

mvh plexi

Bra beskrivning, men jag får ändå inte en helt tydlig bild framför mig över hur stor del av trädets droppzon som stenbelagts och hur stor del som bokhäcken ger och hur grävande för bokhäck kan ha stört trädets rötter innan. Ja, själva kullerstensbeläggningen är inte det som stör trädet mest, utan sättsanden. Man kan lägga sten i gräs och få hyfsat kladdfritt utan att störa trädets syre- och näringsupptagningsförmåga, det är fiberdukar och sättsand som täpper till det trädet vill ha.

Om den asfalterade ytan fanns innan trädet så växer förmodligen inga rötter där och man kan räkna bort den ytan som rotområde. Om häcken grävdes med största omsorg och med tanke på lönnrötterna, t ex inte på våren och mellan rötterna och med snitt efter ev trasiga rötter, då kan häcken helt klart bli bra närings- och syreområde för trädets rötter. Där finns markskugga, mindre gräs, där tranpas det inte och där får löv ligga kvar och förmultna och jorden blir rik på markorganismer och blir syrerik.

När man bedömer vad som kan göras brukar man tänka i en hel ring runt trädet, dvs från stammen och ut ca 5 meter utanför dropplinjen på ett vuxet träd. Först ser man vad som skett i detta område från trädets början och särskilt de senaste 10 åren. Utifrån det kan man gissa sig till var trädet tar sin näring och har sin rotsyreandning. I detta område gör man det så "mysigt" som möjligt - i en trädgård kan det innebära att man
- anlägger en löv/trädgårdskompost så nära eller i dropplinjen som möjligt - hellre en bit utanför än innanför
- tar upp grässvålen i rundlar och anlägger rabatter där, antingen sådana som man pillar och gödslar med eller sådana som av sig själv ger mägder av löv tillbaka (nävor t ex) eller gröngödslingsväxter som får bilda ängspartier under några år
- breddar en häck om den finns i kronans ytterkant, antingen genom att bara ta bort gräsmatta och gödsla på våren eller genom att i anslutning till hcäken göra en perennrabatt längs med

Tack Cilla för ett kanonsvar (som vanligt!)

Är det tätheten på sättsanden som gör dåligt syreutbyte för trädens rötter?

Bokhäcken är planterad mycket försiktigt och jag försökte att inte gräva sönder mycket. Satte små bokplantor med litet rotsystem för att inte behöva gröva för djupt. Dessa har jag sedan fått ta hand om lite extra med vattning och lite algomingödning utam för mycket kväve.

"Asfalteringen" en busshållplats kom till 2003 en del av denna består av 40x40 plattor.

Jag ska försöka ta en bild på dethela när det inte störtregnar…

mvh plexi

Hej,
Japp, sättsanden läggs ju för att stenar inte ska sjunka eller röra sig, den är bra på det eftersom den är så packad att luft inte kommer emellan sandkornen. Det är just detta som är problemet för träd - där finns inte syre som trädens rötter behöver.

OK, så asfalteringen lades ganska nyligen. Hur stor stamtjocklek har lönnen, och hur är stället den växer på - är marken naturlig och djup eller schaktad elelr grund eller snustorr - kan man förvänta sig stark eller svag tillväxt? Dvs - hur gammalt ungefär kan trädet ha varit när asfalten lades?

Och sedan - om du kollar lönnens tillväxt år för år (fråga om du inte vet hur man gör) - ser man stor skillnad före och efter 2003?