Sådana här steklar (?) fanns det gott om bland Stachys alpina (släkt med praktbetonika) i Botaniska trädgården i Uppsala i lördags.

[attachment=5237:Lurvig_stekel.jpg]
[attachment=5238:Steklar.jpg]

Vet Ruda eller någon annan vad det kan vara?


Olle

Rudan är ganska säker på att det är Ullbin, Anthidium manicatum. Fina bilder, även den på herdestunden.

Tack Ruda!

Olle

Vackra bilder Sen är det alltid kul att få lära sig namnen på krypen med. Nu får man hålla utkik efter ullbin och se om man kan få se ett själv.

Det finns två arter ullbin, förutom Olles exempel så förekommer A. punctatum. Den är lite mindre och med vita teckningar iställer för gula fast den har nog flugit över för året. Det är den definitvt vanligaste här i väster, jag har fångat 1 manicatum mot 23 punctatum. Hanarna mutar in ett litet revir som dom bevakar och där dom kör bort andra hanar. Man kan enligt Björn Cederberg också få dom att gå till attack mot en penna som man håller fram. Åtminstone punctatum föredrar Kärringtand och liknande blommor.

Fina bilder!

Här är min bästa bild tagen här om dagen, och jag har "jagat" dem med kameran i tre somrar, de vill ju inte.



Charmiga trädgårdsinneboende, som har sina egna revir runt någon sådan här blomma med "axlika" blommor: stinksyska, salvia, hjärtstilla, osv.

De inte bara vaktar sina revir mot andra hanar, utan inväntar också ivrigt honor som kommer på matbesök. De försöker para sig med "allt" som i hastigheten ser ut att kunna vara en hona. Ibland blir det rätt, ibland fel, men då inser de snabbt sitt misstag och vänder på klacken. Det är bara riktigt vackra damer (dvs den egna arten ) som duger.

Ullbin heter de inte för att de är "ulliga", utan för att honorna samlar ull/ludd från växter (lammöron t.ex.) och fodrar boet med.

Tack för intressant information!

Att de "inte vill" håller jag med om, jag fick vakta länge innan jag till slut fick de här bilderna.

Olle