Jag har själv inget språköra och glömmer snabbt bort det jag just lärt mig av latinska namnen!

Nyfikna hälsningar!

Google
Mvh
Fenja

jag gör båda, kan några utantill och googlar resten .

De flesta sitter som berget i minnet, en del googlar jag, några slår jag i böcker eller i mina egna listor.

En del kan jag, de flesta kan jag inte, men när jag "märker upp" de jag sår eller köper, så skriver jag det svenska på ena sidan och det latinska på andra .

Jag har mest vetenskapliga namn i huvudet. De svenska namnen däremot måste jag ibland kolla upp.

Jag tyckte det kände lättast att lära mig så från början, särskilt när jag kollade runt på utländska internetsidor. Oavsett vad en planta heter på det inhemska språket så är ju alltid det vetenskapliga namnet detsamma.

Dessutom är det nästan lättare att komma ihåg de latinska namnen än de svenska (i de fall svenska namn finns). Latinska namn är uppbyggda konsekvent och med ett system, en "svensk" växt kan heta precis vad som helst...

Jag kan hålla med om att det latinska systemet är mer logiskt, men jag klarar inte att uttala namnen när jag väl är på plantskolan ändå. Fast även om jag inte minns namnen, så minns jag sambandet ex. att praktlysingen är släkt med penningbladet, blåtry med blåbärstry och kaprifol etc. Så på något bakvänt sätt har jag ändå nytta av det latin jag inte kan. Vad rörigt det blev...bäst att jag slutar här. Ha det gott!

Håller med Jejja och övriga
och om man nu ska vara petig så är vetenskapliga namn bättre än latinska" -eftersom många visserligen härstammar från latin, men flera kommer från andra språk tex grekiska

Läser man kataloger upp o ner vintertid så fastnar de,rätt snabbt

Frsan lärde mej latinska namn på växter!
Förövrigt lärde han mej fågelarter o stjärnhimlen!

Efter vad jag förstått från äldre människor fick alla lära sig vetenskapliga namn på en hel radda växter i skolan förr i tiden, i en gammal naturkunskapsbok för mellanstadiet som jag ärvt efter min morfar som var förskollärare så finns det även ett kapitel om hur man ympar fruktträd så dagens ungdomar missar en hel del nyttig kunskap som man verkar ha strukit till förmånen av annat.


Och jag använder främst vetenskapliga namn och kan ganska många man blir så begränsad om man bara lär sig de svenska namnen (och alla växter har inte svenska namn) det går lättare att söka information om man kan de vetenskapliga namnen då har man så många mer internetsidor, frökataloger, plantkataloger mm. till förfogande.

Både och...jag använder det som fastnar helt enkelt..
Men ibland googlar man ju också..

Ofta om nå´n frågar vad en växt heter, så kan jag latinska namnet,
men; kommer ej på det svenska..........

Jag både googlar och försöker komma ihåg. I mitt fall är det nästan en nödvändighet att ta till vetenskapliga namn eftersom jag måste leta och skriva om växter på både svenska och spanska. Fördelen är att man kan "prata" blommor med folk över hela världen om alla använder samma namn. Ibland kan det ju vara olika namn på samma blomma inom samma land...

samma här,får stå och knäppa med fingrarna enstund innan jag kommer på det svenska namnet.

Jag skulle aldrig kunna prata med någon på grekisk-latinska ändå, för jag kan ju inte uttala orden! Å andra sidan är jag inte särskilt utåtriktad, så det är ju inget problem.

Jag läste latin på gymnasiet för många år sedan och det var väldigt intressant.

Att uttala orden på latin är inte så svårt egentligen, man kan jämföra med finskan där man i stora drag läser orden rakt av efter bokstäverna. Det är inte många krångligheter som ska låta på annat sätt än de ser ut - inte alls som t.ex. franska där man uttalar något helt annat än vad som står i text.

Det var en jättebra jämförelse med finskan tycker jag! Jag kan lite finska och har också läst latin och allmän språkkunskap, mycket intressant. Jag har i mitt efternamn (franskt) ett cirkumflex över ett "ê" och fick lära mig att man i franskan lägger in ett sånt för att klargöra att här är ett ord som är inlånat från anglosaxiska och att man utelämnat ett "s" som ingått i det ursprungliga ordet. T ex "Hôtel" på franska är ursprungligen engelska "Hostel"..jösses vad jag gick igång på det här nu då Knäpp? Ja!

//Mollis

Å andra sidan kan du ,om du träffar en växtintresserad grek, eller vilken nationalitet som helst som kan de vetenskapliga namnen ..-kommunicera med denne om vilka växterna är -utan att ni för övrigt förstår ett dugg av varandras språk

Precis! bara man förstår det väsentliga...kropps-språket fixar resten

Nu blev jag lite förvirrad. Är "det vetenskapliga" något annat än "det latinska" namnet?

Den rätta benämningen på växtnamnen är inte "latinska " namn utan "vetenskapliga " namn .- detta beror alltså på ,att visserligen är många av blommornas/växternas namn från latinet-men inte alla -en del namn är tex grekiska namn .. därav ...
Skud har förklaringen : Vetenskapligt namn (på växt)
Kallas ofta felaktigt "latinskt namn". En dryg tredjedel av alla vetenskapliga namn är latiniserad grekiska. Regler för hur vetenskapliga namn skapas finns i International Code of Botanical Nomenclature (ICBN). I löpande text brukar vetenskapliga växtnamn skrivas i kursivstil. Kursiverade namn i SKUD är emellertid synonyma namn.
Så svaret på din fråga blir nej -det är samma

Betula är björkens vetenskapliga namn tex

Många kan man ju efter ha pluggat växtkännedom men en del får man ju googla och det är precis som en hel del säger här... Det är svårt att spotta ut det svenska namnet...

Ciczi