Hej
Jag funderar på att plantera ett plommonträd i en rabatt, men undrar om det är en bra idé?
Jag bor i zon 3 och hade tänkt mig att plantera ett Lobo i ena ändan av en nyligen grävd rabatt. Platsen där jag avser plantera trädet är en stor grop med ett ljup om cirka 70 cm och en diameter om cirka 140 cm. Som jag nämnde är detta i ena änden av en längre 5 (drygt 4 meter) och på de ändra ställena smalare rabatt. Läget är soligt och väldränerat. I förlängningen av denna rabatt hade jag tänkt plantera lavendel och röda rosor av något slag. Jag kan dock tänka mig att det inte passar att plantera dessa växter under ett plommonträd som skuggar. Finns det några blommande växter som lämpar sig att plantera under ett plommonträd och som går i samma färger som lavendel/röda rosor? Jag vill ju inte att plommonträdet ska hämmas i sin tillväxt, ej heller att blommorna inte klarar sig.

Tacksam för tips.

/Knut

Det kan ju bli svårt att plocka plommonen utan att trampa ner alla andra växter...

//Mollis

Om träden ska få plats även som vuxna kan man ju välja sådana som inte blir så stora. Plommon finns i mindre modeller som blir mellan 1.5-2.5 m. Kolla med en plantskola som har ett brett sortiment av fruktträd. Violetta är en plommonbuske som verkar trevlig.
Äpple finns på svagväxande stammar om man vill få dem att rymmas på liten yta.

Här finns ett plommonträd i en rabatt och det är inget bra.

ingrid

Jag känner bara till Lobo som äppelsort, men det kanske finns plommonsort med det namnet också.

Om man inte djupgräver en rabatt ständigt och inte konstgödslar så är det ur trädens synpunkt ett bra ställe. Där luckras jorden, kanske kogödslas någon gång regelbundet under lång tid, och kanske vattnas det då och då också. Titta på fruktträden på Skansen som står mitt i grönsaksodlingarna - superb tillväxt utan att vara stressade. Till och med kräftsår övervallar pga den höga tillväxten (tillväxt på träd sker både på längden och bredden, dvs årsringsvis).

Ett aber kan vara att man inte är villig att så småningom anpassa växtligheten i rabatten efter att det blir lite skuggigt när trädet växer upp. Så är det delvis på Skansen också, kronorna är hårt inhållna för att släppa in ljus på markodlingarna och det förkortar livslängden på träden.

Ett annat aber kan ju också vara att man inte kan plocka frukten, men det tycker jag man kan läsa ganska enkelt genom att lägga en och annan sten i rabatten som man kan stå på runt om trädet.

Och äppelsorten Lobo är känslig för sjukdomar.

Hej,
och tack för alla synpunkter. När jag satt och skrev drömde jag om äpplen. Jag menar Opal och inte Lobo. Ett annat plommon som jag gillar är Victoria så jag får se vilket det slutligen blir. Däremot verkar det inte helt uppåt väggarna att plantera trädet i en rabatt om man får tro Cilla. Och att anpassa rabatten efter framtida skuggning ser jag inte som ett problem - snarare kan det vara kul att börja med växter för sol och sedan stegvis byta ut mot andra lite mer solskygga växter. Det behöver inte ens vara perenner i närheten av trädet. Det viktiga är att det inte blir så att det förstör för trädet som dels är tänkt att ge frukt , men även är tänkt att ge lite skugga på en i övrigt ännu så länge kal tomt. Plommonträd blir ju inte så jättstora heller, vilket är en anledning till att jag vill ha ett plommonträd just på den platsen.

Gropen jag grävt (70 cm) bottnar med schaktmassor/lera så jag kan tänka mig at det gäller att bottna med en del med grus för att det inte ska stå vatten kring rötterna. Kanske lägger jag först tillbaka lite jord och sedan grus på det och sedan plantan. Det borde fungera fint. Borde väl räcke med cirukus 40-50 cm planteringsjord på 20 cm grusbotten - eller?

/Knut

Just det, grus i botten, och inget annat under det. 20 cm blir bra, kan vara mer också om du har grus- eller stentillgång. Sedan den jord som fanns på stället och i de översta 30 cm kan du lägga annan, mer organisk planteringsjord eller kogödsel.

Att plantera på kulle blir viktigt i en ler- och scaktmassemark. Kolla min sajt om plantering så får du se vad jag menar. det gäller att överdriva kullen en hel del eftersom jord som man grävt upp packar samman sig mycket med åren.

I framtiden undviker du att gräva med vassa spadar just invid trädet, men om du gräver sönder finrötter som ligger längre bort gör det inte så mycket. Att man luckrar jorden där träden har dessa finrötter innnebär att de får en snabb tillväxt av just de tunna nringsupptagande rötterna, ch det syns i kronorna direkt!

Tack för svar!
Spelar det någon roll om man inte lägger tillbaka ursprungsjorden? Eller blir det för mkt material som inte är helt nedbrutet om man lägger planteringsjord från gruset och uppåt? Jag har nämligen kört iväg för mycket jord och har bara lite av ursprungsjorden kvar.

/Knut

Det beror på vad du har för köpejord, de flesta innehåller mest torv och det är inte bra, torv bryts ner till koldioxid och vatten så efter ett par år sitter trädet i en grop samt torv som förmultnar blir ofta syrefattig. Du kanske kan ta jord från annat ställe ex. potatisland el dyl.?

Ju mer jag platerar träd, desto större betydelse tycker jag att det får - dvs hur man skiktar jorden. Lägger man torv, löv elelr annat organiskt material långt ned så mår träden inte bra elelr mycket sämre n de gör när man lägger tillbaka jorden i rätt ordning, med steninblandning längst ned.

Jag har på senare år tagit upp och flyttat träd som inte mått bra och ser detta allt tydligare. Torv, så kallad planteringsjord och annat som hamnar långt ned blir svarta, stinker, bryts inte ned som det gör när det ligger de översta 2-3 decimetrarna, svamp får fäste och det blir komakt, syrefattigt och äckligt... Undra på att träd inte vill leva med det.

När organiskt maerial bryts ned bildas gaser, och när nedbrytningen sker naturligt, dvs i de översta lagren (löv och vissna växter komemr ju ned från marknivån) släpps gaserna ut finurligt utan att skada trädet. Kanske är de till och med viktiga för mikrolivet där, det skulle inte förvåna mig.

Ju mer man studerar hur jordlager bildas och hur växterna rättar sig efter detta, desto mer förstår man hur svårt man gör för sig när man schaktar ett markområde. Undvik det i framtiden ni som gillar träd!

Planteringjorden som jag köpt är från Hagbytippen i Täby och har en mullhalt på cirka 11% enligt deras egna uppgifter. De skriver: "Planteringsjorden består av en del sand och två delar komposterat park- och trädgårdsavfall. Dessutom ingår stenmjöl. Mullhalten är cirka 11%. Planteringjorden är siktad genom 15 mm såll". Jag har dock ingen aning om 11% är mycket eller lite för jord som ska användas till trädplantering.

/Knut

Hagbytippens jordmassor varierar mycket, ungefär som soporna man slänger där. Visserligen sorteras det, men du vet hur det slinker med ett och annat till brännbart och tvärtom. Likadant när det tilverkas jord.

11% mull säger inte mycket, det är inte organiskt material de menar för det brukar vara mycket flis i det och det organiska materialet nära 100%. Samt ogräsfrön och sand från vägar.

Kan du undvika att lägga detta i botten, gör det. Annars är det en chansning om trädet ska klara sig. Och på toppen behöver du komplettera med en eller ett par säckar kogödsel. Bor du norrut i Stockholm kan du köpa bästa kogödseln på Ulriksdals trädgårdar.