Jag känner mig priviligierad som har alla dessa fåglar i närheten. Flera ggr/dag är de närmare hundratalet som äter samtidigt.
Ser roligt ut när de skrämmer sig själv och plötsligt "brummar" det till när alla lyfter och flyger till rönnarna vars grenar böjer sig för deras tyngd.

Ibland är de nära att landa på ens huvud... innan de tvärvänder.
Visst är det underligt att det är så lite fåglar på en del håll, kanske har det med miljön att göra..?
Här väcks vi varje morgon före fem
av det intensiva kvittrandet... sedan dröjer det till strax efter fem så sätter skatorna igång med sitt kraxande... då vet vi att en grannes katt är ute...
de bryr sig bara om den katten... jagar henne ända hem och sitter sedan nedanför deras balkong och retas.