Zon-tänkandet börjar ju luckras upp. Istället ser man mer till de individuella förutsättningarna i varje trädgård, eller t o m del av trädgård. Det skulle ändå vara roligt att veta vad som ligger bakom zonindelningen. Vad skiljer t e x zon 3 från zon 4?

Det svenska zonindelningssystemet går tillbaka på de sk krigsvintrarna på 40-talet då stora delar av den svenska yrkesodlingen av äpplen slogs ut.
Svenska pomologiska föreningen/förbundet eller nåt gjorde en omfattnade inventering om vilka äpplesorter som hade frusit resp överlevt på olika orter.
Detta systemtiserades (utan datorhjälp!) och blev grunden till dagens zonindelningar.
Zonerna har nog justerats lite men huvudsakligen har man "bara" fört in alla andra växter i lämpliga grupper.
Växter, nya för svenska marknaden, provodlas på olika orter och sen vet man! Detta var de seriösa sidan. Det finns importörer som bara gissar och sen får vi sköta provodlandet

Detta system bygger alltså på gedigen erfarenhet men givetvist ganska grovmaskigt. Därför kan vi påverka växternas livsmöjlighet i den enskilda trädgården med diverse byggnads- och/eller anläggningstekniska knep.

Angivna zongränser är en utmärkt vägledning vid växtinköp och -plantering men alls ingen lag


Det finns ett annat internationellt (ursprungligen USA tror jag) zonsystem som är en rent teoretisk konstruktion utefter 'normalt lägsta medeltemteratur på vintern' detta är ett ännu grövre system och endast användbart när man läser utlänsk literatur eller webbar med stora världen. Där är zonerna tvärtom mot vårt och zon 1 öken sedan kallare ju högre siffra. Södra sverige (ungefär svensk zon 0-3) är zon 7.

Jag har också hört talas om att zonindelningssystemet kommer av vintrarna på 40-talet. Men jag undrar om det verkligen stämmer för i min äppelodlarbok från 1931 så finns det en zonkarta med 5 växtzoner gjord av pomologiska föreningen. +På RST hemsida står det att zonkartan publicerades första gången 1910. Den nya moderna zonkartan med 8 växtzoner tror jag inte är speciellt gammal jag har böcker från 60-70-talet där zonkartan bara har 5 växtzoner.

http://www.tradgard.org/hemtradgarden/500/zonkarta.htm



Kan tillägga att det är inte många odlare som numera har ekonomisk möjlighet att provodla växterna i många år för att testa härdigheten utan de som provodlar kanske provodlar i ett par år istället vilket kan bli missvisande ifall just de vintrarna blir ovanligt milda.

Men det är ju roligt att kunna vara "testodlare" och kanske även zonknäckare, alltså att man odlar hämninglöst växter som inte skall gå hos en men som tydligen inte vet om det utan överlever ändå och växer så det knakar...

Vi ser på zonkartan när vi väljer buskar och träd som är så stora så vi inte kan skydda dem. Kan man täcka marken omkring växterna, kan man också flytta zonerna. Vi har många växter som går bättre i Norrland än Halland.
Fjällsipporna blir bruna under vårens barfrost. Vi har stora sjok av fjällglim som något år får en ensam blomma på grund av ljusbrist. Tänk vilka kompakta alpiner Ni får i Norrland tack vare starkare UV- ljus.
Bernt