Två av mina alrunor verkar helvissna, och saknar mycket klorofyll, är gulvita i blasten.
Betyder det att de är döda då?

Eller ska man låta de stå ute över vintern i hopp om att de kommer upp nästa år igen?

Flyttar upp min fråga i hopp om svar...

Är den nyplanterad? Står torrt? I uttorkande brännande sol? Blött?
Giftig jord?? Övergödslad?
På bladen ser man inte mycket, men om rötterna mår bra,
kan växten se fin ut nästa sommar.

Olika alrunor vill ha olika förutsättningar. En del vill stå i helskugga en del vill ha sol ett par timmar på förmiddagen. Kolla upp exakt vilken sort du har och kolla hur den vill ha det.

Jag planterade en alunrot i våras och den tynade sakta bort. Jag var jätteledsen MEN nu har den tagit sig och ser ut att växa och må bra. Så hoppet är kanske inte helt ute för din alruna.

Ja, den har nog fått för mycket sol. Jag har mandragora officinarum, finns det fler alrunor? Det visste jag inte. Jorden är någorlunda torr, men jag vattnar den varannan dag ungefär. Inget gift i jorden. Men den har fått mycket stark sol, det är det, så nu har jag den i lite skugga. Jag kanske ska spara roten till nästa år trots allt, för roten ser väldigt fin ut och har växt till ett lillfingers storlek och tjocklek med en liten minirot fastkopplad.
Kan man köpa en hel alrunarot någonstans?

Är du säker på att det är en alunrot du har?!

Enligt virtuella floran är det en sorts potatisväxt! Gå in på http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html så kan du läsa lite om din växt.

Eller är jag helt ute och cyklar?

Drog du upp den i månsken med hjälp av en svart hund? ... eller hur det nu var man ska göra för att den inte ska skrika.
Minns inte riktigt hur rutinerna var för häxor och alrunor, men komplicerat var det. Nån som vet?


Gunilla

Senare... hittade en länk till en sida som beskriver proceduren, verkar besvärligt :
http://hem.bredband.net/disavi/distext/ort...er/alruna03.htm

Alruna och alunrot är inte samma sak!

Nä, just det! Jag hade alltså helt fel i mitt tidigaste inlägg.
Ursäkta Christoffer! Tyvärr vet jag inget om din blomma.

Jo, en svart hund skulle tydligen vara kopplad till alrunan och dra upp den. Hunden skulle dö på kuppen. Men jag drog upp mina hur som helst, och jag dog inte! Det är den mest magiska av alla plantor verkar det som. Eller också så är det den mest omskrivna. Jag provade en rot (stor som ett lillfinger med en liten minirot kopplad till den), och den verkar inte alls så giftig som det påstås. Antagligen så måste det vara en stor rot. Man blev piggare och lättare i kroppen, följt av dåsighet, inget mer. Kan gott se att den kan finnas i hälsokostens hyllor!