Vår spralliga kille som är ca 1 år gammal blir så gladgladgladGLAD när han möter en annan hund på promenaden att han inte vet vart han ska ta vägen. Han studsar runt, drar i kopplet och skäller och gnäller och vägrar lyssna på husse och matte. Vår andra äldre hunds lugna inflytande hjälper inte så mycket heller. Han blir verkligen helt okontaktbar . Den senaste veckan ungefär har vi märkt en förbättring, han har inte skällt utan mest studsat lite lätt. Så har han dessutom tittat mer på oss under tiden och spetsat öronen åt vårt håll.

Idag blev det ett litet bakslag när han fick ett riktigt ryck och började skälla ordentligt och åbäka sej . Vet inte alls vad som hände! Det verkar inte spela nån roll vilken hund det är (stor, liten, bekant, obekant...), han blir så till sej ändå. Det är som att han inte alls vet hur han ska bete sej när en annan hund går förbi.

Inomhus lyssnar han riktigt bra och vet vad han får och inte får. Tycker att han har utvecklats mycket sedan han kom hit för 4-5 månader sedan . Det är bara ute på promenaderna när vi möter andra vovvsingar som han blir lite besvärlig. Visst är det okej att han blir glad, men det är tröttsamt för alla när han blir så vild. En del försvinner väl med åldern, men jag tror ändå att det skulle vara bra med träning. Vet bara inte hur jag ska gå till väga . Så tips, tack !

Vad är det för ras på hunden?

Det absolut lättaste är ju om du kan ta hjälp av vänner och bekanta som har hundar, alternativt brukshundsklubben, där du kan träna din hund om och om igen att möta andra hundar tills den tröttnar. Han kommer definitivt inte tycka det är lika roligt den 38:e gången en annan hund passerar som han tyckte det var när den första gick förbi. När han lugnar ner sig och han beter som sig som man önskar, först då kan man börja berömma.

Jag rekommenderar starkt att gå till valpkurs, även om man kanske redan kan allt när det kommer till grunduppfostran av hundar så får man möjlighet att ge hunden den sociala träning som är svårt att åstadkomma på egen hand.

Men visst, han är ung ännu, vissa beteenden växer bort med tiden.

Lycka till med din kille!

Lemonne kom med ett jättebra tips.
En annan sak som kan funka är om ni sätter eller lägger hunden så fort ni ser en annan hund komma, helst innan han har upptäckt den. Sen får han sitta/ligga där tills den andra hunden passerat. Det blir inte heller så himla kul för hunden.

CITAT (AnitaO @ 22-08-2007, 19:09)

Vad är det för ras på hunden?

Rumänsk byracka . En riktig blandras alltså. Han är en väldigt snabb och aktiv hund som nog skulle behöva springa lös oftare. Grejen är att han alltid ska hälsa på människor och hundar (och grodor, fjärilar plus en och annan trädgren ibland ) så det är svårt att släppa honom. Att vi bor i ett hundtätt område gör inte saken bättre! Det är också något som jag hoppas ska komma till följd av träningen, att han faktiskt kan gå lös utan att kuta fram till allt och alla .

En valpkurs låter som något för oss! Det skulle vara bra att verkligen få höra från en instruktör att man gör rätt, och att få höra vad man kan förbättra. Ska kolla runt lite och se vad som finns . Om vi kombinerar en valpkurs med att öva på vänner och bekantas hundar så tror jag att det skulle kunna lösa sej ganska fort. Han lär sej lätt, så länge han kan koncentrera sej. Och det går tydligen inte när en otroligt spännande hund kommer emot honom . Tack för tipsen!

Ja, en valpkurs tror jag är jättebra. Dels får du träna tillsammans med andra hundar och instruktören kan också se.
Anledningarna till att en hund beter sig på ena eller andra sättet kan vara olika.
Därför är det ganska svårt ibland med goda råd när man inte träffat hunden.

Många gånger handlar det om för lite stimulans. Då blir den gärna lite laddad när man kommer ut på promenad och "stänger av matte".
Hunden behöver kanske helt enkelt sysselsätta hjärnan med olika saker för att känna sig "nöjd".

Hoppas det löser sig

Glada nyheter ! Idag har vår vildbasare träffat en buspojke i sin egen ålder, och gissa om det var roligt! De lekte så mycket att kopplen blev alldeles intrasslade . Hans ägare tyckte att de borde träffas oftare för att leka av sej lite och jag var snabb att hålla med förstås . Under resten av promenaden var han lugnare och inte lika angelägen om att hälsa på ett annat par som var ute med sina hundar. Så det var en mycket lyckad promenad .

Och nog skulle vovven behöva mer stimulans, speciellt fysiskt. Det märks att han vill springa och gärna fort och mycket . Spelar inte så stor roll om han har något att springa efter, det är kul bara att springa. Nackdelen är att varken husse eller matte kan hålla farten... Så det får han göra när vi vet att han kan vara koppelfri utan problem.
Vi har också funderat lite på att slänga ihop nån sorts hemgjord agility-bana på baksidan där han får träna på mer än bara löpning. Lite balans och såna grejer, plus att han får använda hjärnan lite mer .

Det tror jag är en toppenbra idé!

Det låter som en toppenide! Bägge ideerna...
Och valpinkallningar och budföringar är ju aldrig fel, och jätteskoj för hundar som gillar att springa

Vi åker rullskridskor med vår hund. Det älskar hon och husse som flyger med i farten...

Har du nå´t foto på din blandras?
Vore intressant!

Nu ska vi se om jag kommer ihåg hur man gör.... Japp! Här kommer ett foto på min lilla gulleplutt .


På andra bilden är hans allra bästa kompis, Nelly. De gillar varandra skarpt även fast de är som natt och dag till sättet. Den ena vill ha liv och rörelse hela tiden, den andra vill ta det luuugnt hela dagarna . Det ser väldigt roligt ut när Morris vill busa med Nelly och hon bara ligger på sitt täcke och suckar åt honom. "Om jag låtsas att han inte finns så gör han nog nåt annat snart", tror jag hon tänker .

Oj, va´fin han är!
Hon också................

Superfin

De hälsar och tackar !

En liten uppdatering om någon är intresserad !
Morris har nu nästan helt slutat med sin pinsamma gladhet och gått över till att "bara" vara jätteglad när en annan hund kommer nära. Inte ett skall har han gett ifrån sej . Det ser dock roligt ut när han står på två ben för att komma liiite närmare hunden . Idag kom en skällande pudel springande emot honom, och förut skulle han ha börjat skälla och studsa omkring. Men nej, han stod fint och viftade mycket på svansen! Är så stolt över min lilla gubbe .

Åååh vad duktig!
Vad har ni kört för metod?

Jaa, han har fått lite mer aktivering inomhus och utomhus för det första . På promenaderna har vi alltid fickorna fulla med smaskiga torrfoderbitar som vi gömmer eller kastar åt honom och Nelly. Ropar speciellt på Morris när det kommer någon spännande hund, innan han hinner bli så där överdrivet glad, och då lyssnar han. Det gick in efter väldigt få gånger att man får godis när man tittar på matte/husse när det kommer en potentiell kompis .

Har också kommit på att han är väldigt intresserad av kottar och småpinnar! Han bär dem bara korta stunder men då är han å andra sidan väldigt koncentrerad på det. Det är inte alls så intressant med andra hundar när matte och husse har godis och kottar att bjuda på hela tiden . Han är ju fortfarande intresserad av hundar, fast på ett bättre sätt. Och tack och lov så är han inte pinsam längre...

Vad skönt!
Ofta räcker det med ganska enkla medel för att leda bort uppmärksamheten lite, å bara de kommer på att de inte behöver va skogstokiga så brukar det ge med sig