Visst är det konstigt, att vilda djur söker sig till människor när de är sjuka och vill ha hjälp.
Brorsan såg i helgen en räv under bastubyggnaden vid stugan, den kom fram och såg väldigt sjuk ut, vinglade när den gick och orkade knappt sitta rakt upp.
Räven tittade honom och svägerskan rakt i ögonen, vädjande. Den vinglade sedan ner mot älven och efter några stapplande steg la den sig på sidan och flämtade.
Brorsan såg att den var döende, men kunde inte förmå sig till att förkorta lidandet så han kallade på granne som gav den ett nådaskott.

Förunderligt är det, att djur söker sig till oss efter hjälp.

Jag tror inte att de medvetet söker upp människor utan det beror bara på att när de är friska smyger de iväg direkt de känner lukten av en människa, men när de är sjuka orkar de inte bry sig om att fly. Hur som helst så är det alltid synd när djur behöver att lida och det var bra gjort att se till att förkorta lidandet.

Ja huruvida dom söker upp oss för att få hjälp vet jag inte. Men när vilda djur är sjuka så söker dom sig till ställen där det är lättast att hitta mat. Det är ju oftast bland oss människor som dessa platser finns, i form av sädförråd, komposter och hushållssopor bl.a.