Under de 2 veckor jag varit i stan har kållarverna uppstått (det fanns inte en enda för ett par veckor sen) och de har naturligtvis haft glada ostörda veckor och tuggat i sig minsta fjun av grönkålen, och rädisblasten. Inte kul, jag som för första gången skulle kunna bjuda julens långkål av egen skörd - var tanken. Hur gör ni för att undvika detta, om ni inte är på plats hela tiden - har ni nät över? Och vad gör ni med larverna ni plockat bort, dödar ni dem eller springer ni till skogs med dem?

Och så var det sockerärterna, som varit så fina hela säsongen och nu efter väl förrättat värv har "dragit sig tillbaka" och börjar skrumpna ihop. Jag har odlat ärter förr, men minnes är begränsat: kommer inte ihåg om det brukar vara som i år, att plantorna blir bruna och har lite vita hinnor över somliga blad. Jag hade ju tänkt mylla ner dem efter skörden, men blir plötsligt osäker på om de här kanske är sjuka och bör slängas långtbort till skogs?

erfarenheter någon?
Eklo

Kålfjärilslarver bekämpar man genom att ha tätslutande fiberdukar + man måste inspektera undersidan på bladen när man ser kålfjärilar i närheten av plantorna, man kan lätt se äggsamlingarna på bladen som man kan mosa innan de kläckts. Missar man att mosa ägg kan man mosa larver för hand, hittar man stora larver man inte vill mosa för hand kan man ta en liten sax och klippa dem mitt itu.


Sockerärtor tycker jag alltid ser lite risiga ut framåt hösten det är bara att mylla ner dem. Även om de skulle ha mjöldagg brukar man kunna mylla ner dem. Mjöldagg finns i stort sett alltid i luften så man kan inte skydda sig mot den sjukdomen ändå.

Tackar för svar Åsa, igen! Då är det väl bara att hoppas på nästa år vad gäller kålen - det känns lite bittert men man får ju onekligen skylla sig själv. Sockerärterna myllar jag lugnt ner efter ditt svar, skönt!

mvh eklo