Jag måste bara berätta...
I slutet av maj månad var jag och grävde upp två stora kokor sparris hos min moster. Deras plantor har säkert funnits i 15-20 år på den platsen men nu spridit sig så jag fick "gärna gräva upp några stycken". Hursomhelst gjorde jag som de sade och delade på de två kokorna, rakt av, så att jag fick fyra mindre klumpar med avhuggna rötter.
Jag satte ned dessa i landet och vattnade och inom en knapp vecka kom det första sparrisskottet upp. Min mosters man talade om för mig att jag gjorde bäst i att låta plantorna växa upp i år, utan att skörda mer av dem (de hade redan skördat några gånger under våren) men jag kunde inte hålla mig. Jag bröt av ett skott, som blivit ca. 15 cm, från en av plantorna och smaskade i mig det. Jag åt sparrisen rå för första gången och det var inte alls tokigt. Jag kan närmast likna smaken vid sockerärtor (som jag älskar), alltså ett hett tips till de som inte provat.
Nu har jag iallafall fyra väldigt fina buskar som blommar fortfarande och som säkert kommer att ge god skörd nästkommande år. Jag har även frösått sex plantor som jag får vänta med att skörda i två år, men då kan jag iallafall "mätta" familjen med sparris!
Hursomhelst... Jag tror inte att de är så känsliga som man kan tro...
Mvh, Jimmy
Frösådd sparris: [attachment=7175:Sparris1.jpg] Uppgrävd planta: [attachment=7176:Sparris2.jpg]
