Hejsan jag är ny på det här forumet, jag och min familj bor några mil sydväst om Göteborg.

Jag odlar diverse grönsaker varje år, och det roligaste jag vet är att prova olika sorters potatis, men fjolåret blev sabboterat pga bladmögel, jag misstänker att det var sorten Rocket som hade smittan med sig i utsädet.

Nu har den slagit till i år igen, den enda sorten som verkar klara sig är Timate. Valor verkar inte vissna ner, men alla blommorna har fallit av. Jag odlar lite valor varje år för att de blommar så vackert.

Finns det någon på det här forumet som vet vad man kan göra åt bladmögel, så jag kan slippa det till nästa år.

Mycket tacksam för svar,
Navåsarn.

Hej
Jag har tyvärr inte något svar utan tänkte hänga på och fråga om de ettåriga sommarmalvorna är släkt med potatis för de ser lika ledsna ut som min potatis nere i Skåne.
Till nästa år ska vi ha riktigt stort radavstånd, såder en meter eller så för en potatisplanta som kommit lite längre från de andra ser piggare ut än resten. Sedan får jag försöka smaka mig fram till en tåligare ersättare för King Edward för den är tydligen mottaglig för sjukdomar har jag fått reda på nu.
Anna

Jag tror inte att det kan komma med så mycket bladmögel med sättpotatisen. Däremot så finns det nog bladmögelsporer i luften ändå, och är bara förhållandena lämpliga för bladmögel (och det var de verkligen förra året) så kan de slå till. Det man själv kan göra är bla:

1. Välja en av de nyrare sorterna som är mera resistent (ingen är helt resistent) mot bladmögel http://www.smak.se/sorter.htm

2. Om man ser bladmögelangrepp på blasten så bör man ta kapa blasten och ta bort den så fort som möjligt, innan mögelsporerna sköljs ner i jorden och drabbar själva potatisarna.

3. Tillämpa växelbruk, så att man inte odlar potatisväxter på samma ställe varje år (man bör ha minst 4-årigt gärna 6-årigt växelbruk).

I kommerciella odlingar sprutas det, men bekämpningsmedel mot svamp bör man nog undvika.

Hej Kurt, tack för ditt snabba svar.

Vet du om bladmögelsporer kan "övervintra" i jorden?

Jag vet väldigt lite om växelbruk, vilka arter man ska växla med och så. Mitt land är så litet att jag växlat mellan potatis ena halvan och morötter/lök + lite annat smått o gott andra halvan, sen växlat året efter. Detta har funkat bra 10-12 år.

Har du, eller någon annan, tips på hur man växelodlar på bästa sätt?

Sommarhälsningar,
Navåsarn.

Har man mycket bladmögel så kan nog sporer övervintra, det är bättre om man kan ha hög biologisk aktivitet i jorden (tex genom att tillsätta kompostmaterial). Men det är ju inte bara bladmögel som kan drabba potatisodlingen, utan också många andra sjukdomar:

http://www.smak.se/sosindex.htm

Nedan är exempel på 4 årigt växelbruk, det viktiga är att fundera på vilken familj resp. växt tillhör (kålväxter, lökväxter, ärtväxter osv) och rotera växtfamiljerna. Förutom att man miskar risken för sjukdomar så unviker man också att jorden "tröttas ut" genom rotationen, d v s det blir mindre risk för att specifika näringsämnen tar slut eftersom olika grönsaker har olika behov.

http://www.odla.nu/metoder/vaxelbru.shtml

Bladmögel ska kunna övervintra i knölar som man lämnar kvar på hösten.
http://zeus.bibul.slu.se/documents/slu/alt...OB53/AOB53B.HTM

Hej Kurt och Åsa, tack för länkarna. Jag sökte på bladmögel på detta utmärkta forum, och hittade recept på motmedel, 1-2 teskedar bikarbonat + en matsked såpa per liter vatten. Inskickat av Helen, (tror jag det var..)
Detta låter ju fantastiskt bra om man kan behandla dem utan gifter, men jag är osäker på när man ska börja bespruta dem. Strax efter midsommar? De brukar blomma runt midsommar.
(Vi bor en bit sydost om Gbg, vet inte vad det är för växzon )

Min semester börjar om cirkus 2,5 tim.

Sommarhälsningar,
Navåsarn,

Jag delar ditt intresse för potatisodling Navåsarn men någor riktigt bra recept mot potatisbladmögel har jag inte. Mina odlingar i södra lappland drabbas också av potisbladmögel i princip varje år med varierande kraft i angreppet. Jag vägrar använda kemiska bekämpningsmedel men skulle kunna tänka mig att använda bikarbonat och såpa om det har någon större effekt. Jag är tveksam till om det hjälper men det skadar ju inte att prova. Hör av dig till forumet efter ditt test, det skulle vara intressant att veta hur det gick.
Jag byter inte utsäde varje år eftersom jag inte anser att det behövs för egen del, men det är klart att utsädet kan vara en smittväg. Vid några tillfällen har fått in annan smitta via nytt plomberat utsäde så jag byter inte utsäde förrän jag har konstaterat en sjukdom som jag måste bli av med.

I mina odlingar är inte kvarglömda potatisar något problem. Dom fryser ihjäl under vintern. Utsädet är inte heller något stort problem utan det är den luftburna smittan som ställer till det. Sporerna finns tydligen alltid i luften och under gynsamma betingelser med tillräckligt långa perioder med hög luftfuktighet och värme så bryter angreppen ut. Jag håller i princip med det som har sagts här tidigare om åtgärder. Jag tror liksom Anna att glest mellan plantorna är viktigt. I själva verket är det troligen effekten av att fuktigheten i luften sänks genom att "genomblåsningen i landet ökar" som är det viktiga. Smittrycket minskar ju också om avståndet mellan en angripen planta och omgivande plantor ökar. Själv har jag ökat avståndet mellan raderna från ca 60 cm till 75-80 cm och 25-30 cm mellan plantorna(varierar beroende på sort). Jag odlar inte gärna mer än fem rader i bredd i landet. Jag tycker mig ha en märkt klart positiv effekt av detta. Vill jag odla mer så anlägger jag ett nytt land på ett annat ställe, om det går. Kurt var inne på att en hög biologisk aktivitet var viktig. Det tror jag också på. Jag gödslar bara med kompost. Det som blev från förra årets lövräfsning och gräsklipp blandat med semesterns köksavfall m.m. Även lite aska blandas i komposten för att ge lite extra kalium. Men bara lite och blanda i komposten (neutraliserar det höga ph-ärdet) och inte direkt i landet så blir det inga problem med skorv även om många säger så. Jag bröt nytt potatisland i en gräsmatta för några år sedan. I början så använde jag jordfräs men efter hand som strukturen i jorden har förbättrats så har jag övergått till att gräva en gång på våren för att luckra, vända ner varm jord och blanda ner kompost.

Timate har försökt få tag på några år men inte lyckats med. Jag har förstått att den har en bra resistens mot bladmögel och brunröta. Själv har jag odlat Matilda i många år. Den har också en bra resistens mot bladmögel och brunröta samtidigt som den är god och avkastar ganska bra. Annars är favoriten röda krokar fast den är ganska känslig mot främst brunröta. Det gäller att fimpa blasten när angreppet har kommit och inte ta upp den på två till tre veckor. Men säga vad man vill om dom gamla sorterna men om dom odlas i en lucker jord näringsrik jord med hög biologisk aktivitet så är min erfarenhet att dom inte är sjukare än nyare sorter.

Hej Uffe, tack så mycket för ditt fina inlägg, och jag ber om ursäkt för min sena reaktion
Jag trodde inte man kunde odla annat än norrlänsk mandel i din del av Sverige, där ser man vad fel vi sörlänningar har ibland
Jag kommer givetvis att prova bikarbotat o såpa, men i år är det för sent. Alla sorter har vissnat ner, Timate klarade sig bäst, och de ger en fantastiskt bra skörd, i genomsnitt 5 knytnävstora samt 5 lite mindre, och några mini per planta.
Jag skulle mycket gärna byta några Timate mot dina röda krokar, det är väl bara transportfrågan som är ett problem, man kan väl inte SMS;a potatis va???

Jag blev väldigt nyfiken efter ditt inlägg, hur kan "vanlig" potatis växa så långt norrut? I min värld trodde jag som sagt att det bara var några special sorter som klarade klimatet.
Här nere brukar jag sätta potatis runt 1; Maj, premiärkoket strax efter midsommar, jag tar upp de sista i mitten av Oktober.
Skulle vara mycket intressant att veta vilka datum som gäller i dina trakter.

Bästa hälsningar,
Navåsarn.

en liten insticksfråga bar; tyder alltså nedvissnad blast på bladmögel? Mina Rocket vissnade ner nästan på en gång efter blomning, men däremot Asterixen som växer precis intill (inga 70 cm där) har klarat sig. Vad kan det bero på?

Jag är en riktig amatör, men det låter precis som bladmögelangeppet jag hade förra året. Rocket vissnade ner innan blomning (Jag svor då på att aldrig någonsin ta in denna sort i mitt land mer) De andra sorterna vissnade ner några veckor senare.

Jag tror på som Kurt o Uffe skriver i sina inlägg, att man måste ta bort smittad blast omgående, men har det börjat smitta en planta, så finns ju sporerna i luften, och nästa angrepp kommer väl rätt omgående. Man får nog tyvärr lära sig leva med bladmöglet

Uffes ide om rejält luftigt land är säkert bra, men man har ju inte hur mycket land som helst, och mycket är det som "måste" komma plats.

Lycka till i kampen, testar du tipset med bikarbonat + såpa, så vore det kul att veta om detta funkar.

Lycka till,
Navåsarn

Hej igen!

Jag skulle ha svarat tidigare på ditt inlägg Navåsaren men semester och annat kommer emellan.

Jag trodde tidigare precis som du att det inte kan växa speciellt mycket i södra Lappland, men det är nog i många fall precis tvärt om. Vissa växter däribland tex potatis, morötter, vissa kålväxter, jordgubbar svarta vinbär m.fl. trivs alldeles utmärkt och ger stor skörd. Varför vet jag inte helt säkert men förmodligen så har dagslängden en stor betydelse för de växter som kan utnyttja den. Smitttrycket är lägre uppe i norr. Den långa vintern gör att många skadegörare inte finns eller aldrig blir ett problem som tex sniglar, nematoder och bladlöss. Tjälen gör att strukturen i jorden blir bättre osv. Jorden är ofta näringsrik. I mitt land är jorden en siltig stenig sandmorän som har sitt ursprung från fjällkjedjan, dvs det är sedimentära bergarter som skiffrar, sandsten m.m. Nä, nu håller jag på att bli för långrandig. Min odlingskalender ser ut ungefär som följer.
Jag förgror potatisen ca 5-6 veckor innan sättningen som sker runt första juni. En del i byn menar att man inte ska sätta innan den 10 juni men det har inte inneburit något problem för mig hittills. Huvudsaken är ju att jorden reder sig och att jordtemperaturen är tillräckligt hög. Sen får potatisen klara sig till mitten av juli. Då brukar jag komma upp och kupa och rensa ogräs. Det händer ju förstås att frosten slår till mitt i sommaren. Förra året blev det några minusgrader natten till den 2 augusti. Hälften av odlingarna i byn slogs ut helt. Mina klarade sig undan med svedda toppar tack vare närheten till en sjö och att jag täckte större delen av landet med fiberduk. Upptagningen brukar bli i slutet av september. Även sena sorter som tex Rosamunda har fungerat bra. I år provade jag en tidig sort som heter Amandine och det var en riktig höjdare. Vi hade stor och fin färskpotatis under under den tid vi var där under semestern från ca 20 juli till tom första veckorna i augusti.
Jag byter gärna till mig några av dina timate Navåsaren mot några av mina röda krokar . Vi kan ju skicka dom i tex en jiffu-påse med bestämd storlek och porto.

Bästa potatishälsningar
Uffe

Halloj Uffe,

Jag är rätt kass på att svara åxo.. Det går liksom i perioder jag vågar mig på inlägg, jag besöker detta forum nästan dagligen, mycket kul att se att så många tycker om odling, och det känns riktigt kul att få "prata" med en annan potatis fantast. Trodde inte det kunde finns någon mer än jag, familjen skakar på huvudet och ler lite överseende då jag kommer in med en spann nyupptagen potatis, och visar hur vackra de olika sorterna är, avlånga lila blå mandel, runda ljusrosa silla, gula timate, vita valor.

Jag brukar prova olika sorter varje år, men jag har problem med att få den egna sparade potatisen att bli bra som utsäde. Jag lyckas alltid med nytt utsäde köpt i butik. Jag försökte länge hålla liv i en sort jag växt upp med, Blå mandel, men de blev bara mindre med åren, så jag tröttnade på dem..

Årets exklusivaste potatis var Canarisk potatis, min dotter bodde ett tag på Gran Canaria, och jag blev givetvis förtjust i öns lilla fläckiga potatis då vi hälsade på henne. Hon tog med några stycken då hon kom hem, de satte jag i ett land en bit bort och de blommar faktiskt nu Så jag hoppas kunna sätta dessa knölar vidare nästa år.

Jag har försökt med norrländsk mandel, men de verkar inte trivas här, jag antar att den korta och intensiva sommaren i norr, har fördelar för viss växtlighet, och de får troligen fler soltimmar än här nere, jag tycker mig märka att smaken på potatisen blir bättre (starkare) ju soligare sommar vi haft. Jag märker åxo att jorden är bättre om vi haft rejält kallt en vinter, mycket lättare att bearbeta då jag spadvänder mitt land för hand, så jag tror det är en fördel att odla potatis där du är.

Annars blev året som sagt förstört pga. bladmögel, och så här i efterhand inser jag ju att man måste gå igenom plantorna dagligen och ta bort smittad blast, då tror jag man kan hålla undan smitta ganska bra. Men det är underligt att jag inte tidigare drabbats så tidigt på säsongen, förr om åren, och även då jag växte upp, såg jag bladmöglet som en naturlig sak då potatisen var klar att ta upp. Nästa år ska jag prova rådet att spruta med bikarbonat o såpa, men jag är tveksam till om det kan hjälpa.

Jag tycker det skulle vara kul att prova dina röda krokar, men vad är jiffu påse för nåt? Nåja, jag lägger undan några extra timate nu i höst, så får vi se till våren hur vi gör.

Bästa potatishälsningar,
Navåsarn.

Jo, jag känner igen mig. Det är inte utan att man känner sig lite udda som är intresserad av potatisodling. Men det har faktiskt fört med sig att övriga familjen också har blivit lite intresserade och har sina favoriter. Min sambo tycker tex bäst om gammal svensk röd och matilda. Barnas favorit är blå congo förstås. Blått potatismos, ärtor, morötter och fiskpinnar blir ganska häftigt på en vit tallrik. Hur man i affären ofta kan sälja potatis utan att tala om vilken sort det rör sig om är helt obegripligt när det skiljer så mycket i smak och utseende m.m.

När det gäller utsädespotatis så brukar jag passa på när jag skalar potatis och plocka ut och lägga åt sidan dom finaste knölarna till utsäde. Sen lagrar jag dom i äggkartonger fram till i mitten av april då jag brukar börja med förgroningen.

Vi får höras fram på vårkanten och bestämma en vikt eller storlek på påse (en sån där vadderad typ som säljs över disk).

Potatishälsningar!