Jag har brukat göra en kombination av medicinalväxter mot oro, men har nu läst att Valeriana, Johannesört, Kamomill och Silverlind ska alla påverka bensodiazepinreceptorer som lugnar ner nervsystemet. Min fråga är om någon vet hur pass lite eller mycket ämnena i dessa växter binder till dessa receptorer och om en kombination av tex Valeriana och någon annan av dessa örter skulle konkurrera om receptorerna och på så sätt göra den ena växtens lugnande ämnen åtsidosatta och till ingen nytta?

Jag har också funderat över det där, men inte just de örter du skriver om. Men generellt sett så arbetar man ju med många gånger med mixade örter för att öka verkan på när det gäller te, tinkturer och homeopati. Jag brukar läsa på om de olika örternas aktiva substanser och försöka undvika att det krockar alltför häftigt.
Bästa hostmedicinen tycker jag att man gör på timjan och eukalyptustinktur som sötas rejält med flytande honung.
Mvh
Fenja

Valeriana och johannesört ingår båda i ett naturläkemedel som heter Lugn och ro. Kamomill tycks inte ha någon känd interaktion med de övriga. Silverlind hittar jag inte i Naturläkemedel, har du något annat namn på örten?

Silverlindens vetenskapliga namn är Tilia tomentosa, men något annat vanligt namn känner jag inte till.
Tydligen ska andra lindar ha liknande verkan mot oro, men jag är osäker på om det rör sig om påverkan på samma receptorer även för dem.


Timjan+eukalyptustinkturen med honung ska jag notera. Kan man kombinera det med anis också?

Det kan man säkert. Och om det är riktigt illa med gubben, smular jag ner lite echinacea i temuggen också. Fast jag byter ut eukalyptustinkturen mot olika myntor istället. Går lika bra tycker jag (som har massor med mynta...)Självklart använder man honung i dessa teer, oavsett vad teet ska vara till. Som rogivande kan jag dessutom rekomendera honung smaksatt med fläder. Fina grejor på kvällskanten.

Flåt Fenja. Ditt var ju tinkturrecept. Tog för givet att det var te, för det gör alltid jag

Jag skulle tro att det går bra att använda anis tillsammans med timjan och eukalyptus, den har ju också slemlösande egenskaper. Låt allt dra i 40% brännvin i mellan 6-8 veckor innan du silar och tillsätter honungen. Tinkturen ska förvaras mörkt och skakas dagligen tills den silas.
Mvh
Fenja

Benzodiazepinerna binder till GABA-receptorn. GABA-receptorn har multipla binding sites. Tyvärr så kan jag inte berätta hur det fungerar med örternas aktiva substanser men jag kan endel om skolmedicinen.
Barbituraterna binder till ett site på receptorn på ett sätt som gör så att receptorna avfyrar med lägre intensitet medan benzodiazepinerna binder till ett site som gör att receptorn avfyrar mindre ofta, eller var det kanske tvärtom...

Personligen hade jag varit försiktig med att laborera med sånt som liknar benzodiazepinerna eftersom dessa läkemedel är väldigt beroendeframkallande.

Johannesörts effekt liknar ju mer antideppressiva läkemedel, där man inte alls har ngn problematik med beroendeframkallande. Jag känner till inte mindre än 4 olika mekanismer som de kan verka via och jag har ingen aning om vilken av de som johannesört verkar via. Dock tror jag att en av dessa mekanismer är att påverka en receptor som dock är en släkting till GABA-receptorn, fast det betyder ju inte att det är samma receptor.

Om Johannesörten står det såhär:

"Has affinity for GABA-A & B, 5-HT(1), central benzodiazepine receptor, MAO A & B"

Vad jag har förstått så ska det finnas två bensodiazepinreceptorer; en med hög och en med låg affinitet,
kopplade till GABA A-receptorn, så vad en "central benzodiazepine receptor" är, det vet jag inte.

Sedan kanske du vet vad detta är för något... det står att bensodiazepiner fäster på subenheten beta,
är det fortfarande GABA-A det är frågan om då?

Valeriana ska påverka GABA-A, men jag har inte kunnat läsa något om vilka underreceptorer den påverkar,
eller om den påverkar allihop?

I många örtböcker står det att Valeriana inte är beroendeframkallande, men i en gammal bok jag har,
så står det att man ska vara försiktig med den, eftersom den faktiskt kan vara beroendeframkallande.
Själv upplever jag inte att den är det, med tanke på att den ger mig en del biverkningar och dessutom går
ur kroppen för fort, men man ska nog ändå inte förbise att vissa kanske fastnar för dess verkningar
och blir beroende.

MAO = monoaminoxidase är ett enzyme som bryter ner seretonin.
5-HT brukar står för seretonin.

GABA B receptorn finns i huvudsak i ryggmärgen, vilket ju gör den ganska så ointressant för rogivande och sövande medel. Oro och vakenhet regleras i hjärnan. Då blir ju även GABA A samma som den centrala benzodiazepinreceptorn, baserat på att den finns i CNS (centrala nervsystemet)

Citat ur "Principels of pharmacology" av bland annat Golan, sidan 147
The GABA A receptor contains separate agonist antagonist and modulator binding sites that often interact cooperatively.

I samma bok finns på sidan 148 figur 10-8b som visar och namger inte mindre än 8 olika bindning sites och en schematisk figur över deras placeringar på receptorn. Därbland finns förutom barbituraterna, benzodiazepinerna även penicilin, glukokortikoid, flumazenil, furosemide och picrotoxin.

Benzodiazepinerna har en kort halveringstid, så det spelar ingen roll för huruvida de är beroendeframkallande.

Hur funkar det egentligen nuförtiden med naturläkemedlen, de har ju inte lika höga krav på sig som de "riktiga" läkemedlen har. Finns det till exempel ett system för att rapportera biverkningar??

Intressant att glukortikoider och penicillin också påverkar GABA-A, men jag antar att det då inte rör sig om en lugnande verkan? (Fast iofs brukar man må bättre av dem, men det är kanske andra faktorer som spelar in då)

Hur naturläkemedel kontrolleras vet jag inte. Eftersom man oftast får de utan recept, så kanske det inte är många som rapporterar biverkningar. Det är dumt egentligen, för många växter kan ju interagera med andra läkemedel.

Enligt läkemedelsverket, så ska tydligen växtbaserade läkemedel från och med 1 maj 2006 klassas om till just "växtbaserade läkemedel" eller "traditionella växtbaserade läkemedel" istället för naturläkemedel, något som jag ännu inte har sett i hälsokosten. Kanske är då kraven på dessa medel lägre med dessa namn?

Förstår du nu Christoffer vad jag menar, med att det är så mycket mer komplext än att bara se till vilken receptor läkemedlet binder till.

Vill du veta mer om aktuell forskning om de olika "växtbaserade läkemedlen" så ska jag ge dig en bra länk

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez

Pubmed som länken leder till är en fantastisk databas över all medicinsk forskning och även över en hel del biologisk forskning. Svårigheten är dels att finna och tolka det man söker men också att inte alla articklar är gratis i fulltext precis. Språket är lite speciellt och det är ju inte all forskning som är så välgjord som man önskar.
MESH- termerna, finns en länk i vänsta spalten är ett mycket bra hjälpmedel att hitta. Jag har för mig att där till och med finns bra instruerande filmer för att undervisa i konsten att söka.

Lycka till och fråga gärna om det är ngt ord du inte förstår eller så!

Jag glömde visst att svara på en fråga


GABA A har fem identiska subenheter de kan vara av alfa, beta eller gamma typ beroende på vilken undertyp av GABA A receptorer det är. Då får du isåfall titta på dessa GABA A receptorer som består av beta subenheter och var den förekommer i hjärnan.

Intressant med kunskap

Tack för länken. Roligt nog har jag varit inne på pubmed massor av gånger, men bara letat
rapporter om syntetiska ämnen. Nu blir det till att leta mera om växter!
Sajten är helt klart en av favoriterna, även om jag förstås inte förstår alla termer.

Ja, hjärnan verkar vara en komplex sak. Jag lär nog aldrig förstå den
Är det farmaceut, läkare eller något annat du pluggar till?

Bra, då vet jag vem jag kan fråga när jag fastnar på något i pubmed.

Jo NCBI site som ju pubmed ligger under är en oerhört bra site, som egentligen innehåller allt för mycket. Där ska till och med ligga lärobäcker bara att läsa i. Den enda som jag tycker slår den inom sitt område är swiss prot men där finns det å andra sidan bara proteiner, som ju NCBI är lite svagare på.
Ang. växter så finns en till sökmotor. Jag har för mig att den heter biosis, om det är fel kan jag kolla upp det!

Jag är, eller blir snarare biomedicinare och har inriktat mig mot bioinformatik och satsar på en magisterexamen.

Satsen "Letat rapporter om syntetiska ämnen" väcker onekligen intresse. Det är ju dessutom tufft att ge sig in i den molekylärbiologiska djungeln, av intresse för medicinalväxter. De är säkert heta forskningsobjekt inom läkemedelsbranchen.

Vad är/blir du??

Swiss prot kände jag inte till, det är värt att kolla upp. Om du hittar adressen till det som kanske hette Biosis, så är jag tacksam för det också. Jag varken jobbar eller pluggar inom de här områdena, även om farmaceut var ett hett ämne ett bra tag. Tycker bara att detta är väldigt intressant, och driver en till att veta mer.

Skojit! Jag ska bidra med det jag kan...

"Med naturläkemedel förstås läkemedel där aktiva
beståndsdelar har ett naturligt ursprung, inte är
alltför bearbetade och utgör en växt- eller djurdel,
bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning.
Naturläkemedel får endast utgöra produkter
lämpliga för egenvård i enlighet med väl beprövad
inhemsk tradition eller tradition i länder som
med avseende på läkemedelsanvändning står
Sverige nära (LVFS 1995:8). Naturläkemedel omfattas
således av läkemedelslagens bestämmelser."

Naturläkemedel går under läkemedelslagen vilket inte naturprodukter och växtbaserade läkemedel gör. Vissa t ex johannesört kan ge interaktioner med bl a P-piller och waran vilket gör att det trots allt är ett problem då läkare som skriver ut medicin sällan har koll på vilka naturläkemedel patienterna käkar. bra att berätta om man går till doktorn alltså!

GABA är den viktigaste hämmande signalsubstansen i hjärnan, medan glycin är viktigare i ryggmärg. GABA binder till två receptorer; GABA-A receptorn är jonotrop, vilket betyder att den fungerar som en jonkanal som, när GABA binder receptorn släpper in kloridjoner i cellen vilket hämmar den elektriska signalen i nervcellen. Receptorn är uppbyggd av fem olika delar som utgörs av tre olika "subunits" alfa beta och gamma. Många olika ämnen och läkemedel (alkohol, benzodiazepiner, steroider, hallucinogena svampar, mm) påverkar GABA-A genom att på olika sätt modulera dess effekter.(ökat jonflöde, ökad öppningstid, hämmad öppning mm) Vissa binder till samma subenhet som GABA medan andra påverkar receptorn genom att binda andra ställen.

"Benzodiazepines produce dependence and this is a major problem. In human subjects and patients stopping benzodiazepine treatment after weeks or months causes an increase in symptoms of anxiety, together with tremor and dizziness" Olika benzodiazepiner med olika duration har tagits fram bl a mer långverkande (diazepam t ex verkar i 24-48 timmar) och vissa som ackumuleras i kroppsfett. Så beroendeproblemet är stort även om det inte är lika stort som det är med barbiturater!

GABA-B är metabotrop vilket betyder att den aktiverar signaler in i cellen vilket ger mer långsamma långverkande hämmande effekter på cellerna.

Generellt kan man väl säga att många signalsubstanser verkar samtidigt i en himla röra i hjärnan där bl a GABA, serotonin, noradrenalin, dopamin och Acetylkolin verkar mer som modulatorer. Dessa förstärker, försvagar och färgar den vanliga signaleringen som mest utgörs av Glutamat som är den viktigaste stimulerande signalsubstansen och sköter den huvudsakliga "trafken" i hjärnan. Genom att påverka dessa substanser (genom t ex antidepressiva, antipsykotika eller lugnande) påverkar man hjärnans aktivitetsnivå och sinnesstämning. Det är vad jag lärt mig!

Anna du skriver;



Menar du då att dessa tre subenheter, alfa beta och gamma, finns i alla GABA A receptorer? Eller menar du som jag att poren består av fem likadana subeheter som antingen är av alfa, beta eller gamma typ? Och om vi inte är överens! Var har du hittat dessa uppgifter!

Varje receptor består av fem byggstenar som sitter ihop och bildar poren. Sen finns 3 olika proteintyper som utgör de olika byggstenarna (alfa beta gamma). Varje por består av olika subenheter. Bland alfa gamma och beta-proteinerna finns i sin tur 3-6 molekylära varianter av varje (6 alfa, 3 gamma och 3 beta). Komplext med andra ord! Googlade fram en bild som visar bättre...

[attachment=8858:GABA_A.jpg]


Det finns bla i "farmakologibibeln" Pharmacology av Rang Dale Ritter och Moore, men jag tror man kan hitta faktan på nätet...det blir ju billigare så

Oj, bilden blev rätt liten....

[attachment=8859:gaba.jpg]

Det var helt klart mera invecklat och mera fascinerande att det är så komplext!!!
Det känns som att mycket kan gå snett i hjärnan, och jag undrar just vad som egentligen händer
med alla hjärnans receptorer och deras byggstenar när personer t ex blir fulla varje helg
Det får mig också att tänka på en man som hade tagit höga doser bensodiazepin (Stesolid, som mest 150mg/dag) i runt ett decennium, och trots att han till slut fick avgiftat sig, så hade han flera år
efter darrningar i händerna. Jag undrar just vilka förändringar i receptorerna det långvariga bensodiazepinintaget kan ha gett honom.

varning för johannes ört. jag skulle vilja varna för johannes ört, jag har testat johannes ört om den induserar cyp 450 enzym komplexet. och det gjorde den starkt. cyp 450 är enzym komplex som kan orsaka cancerogena metaboliter. särskilt om man röker och induserar cyp 450