Ute i Europa nämns den här Austinrosen som gallica, med Tuscany som den ena föräldern. Lars-Åke Gustavsson sätter den bland de moderna buskrosorna. Eftersom jag nu samlar på gallicor så gör jag som europeerna, lägger den i gallicagruppen. Den är som andra gallicor engångsblommande. Blommorna är ljuvligt sammetslika och man kan verkligen förstå hur den fått namnet Chianti och så doftar den härligt. Den får ganska långa årsskott, som hos mig trasslar in sig förföriskt i en Lykkefund. Enda nackdelen är att den hos mig lätt drabbas av sfs.

Anette

Ja, hvilken flott rose, Anette! Det er en må-ha-rose! som jeg håper alle har i sin
trädgård. Jeg tror den går opp til sone 5+ og blir en stor busk når den står på egen rot
Fargene er helt spesiell og den dufter herlig.
Kan forstå at Chianti har gallica-blod i seg.
Dag.

Den är fin.
Är detta inte en av de som de slutade saluföra.
För mycket sjuka.

Åh vilken underbar bild du tagit Anette

WoW vlken snygging! Är sååå glad över att jag satt denna rosen - kanske får jag lika snygga blommor nästa sommar...eller sommaren därpå. Busken var rotäkta och pytteliten - kanske behöver den lite tid på sig. Men man kan knappast vänta för länge om det blir en sån goding som den där.

Hmmm undrar varför jag inte har den snyggingen än? Måste faktiskt åtgärdas!

Den vill jag också ha!! Den skulle passa bra i min planerade lila-vita-rosa rabatt...