Hej!
Jag har en tomt som har bestått av mycket granskog. Framförallt på baksidan av huset. Granarna drabbades av granbarkborrar och nu har vi varit tvugna att kapa samtliga träd på baksidan. Marken sluttar (inte jättebrant) från tomtgräns i norr ner mot huset och jorden är väl typisk skogsjord. Nu vill vi plantera in kanske ett tiotal träd (vi har nog tagit ner runt 60-70 granar fast de stod ganska tätt) och funderar på hur vi ska gå tillväga och vad vi ska välja. Min tomt ligger precis i gränsen mellan tät granskog och öppnare ytor med mycket ek och asp. Det finns även asp och ek på framsidan.
Skulle nog gärna plantera in lövträd.

Skulle vilja ha lite ideér om vad man skulle kunna välja för träd, vill nog helst att det ska smälta in så gott det går.
Ska man köra samma sort rakt av eller blanda lite?

Alla tankar, åsikter och ideér emottages tacksamt.
Någon som vet var man kan köpa lite större, äldre träd i mälardalen?

Tack på förhand!
Emma

Man skall definitivt blanda, och man behöver ju inte bara välja träd som växer vilt i Sverige, utan man kan även välja träd som man normalt använder i trädgården (magnolia, körsbär, japansk lönn etc).

Det kan också vara bra att välja träd av olika höjd, och även endel buskar . Det skapar variation. Hassel och fläder blir inte så höga och växer fort, de kan t ex fungera bra som skydd åt ek och andra mera känsliga träslag. Har man en stor tom yta, så blir den väldigt exponerad för väder och vind, både på sommaren och vintern. Därför kan det vara bra att använda sig av skyddsträd/buskar.

Åh så fint det kommer att bli -! Du vill ha tillbaka din gröna trädgårdsgardin snabbt -men tänk inte så .. och inte samma sort
Nu har du alla möjligheter att göra ett jättevackert område med träd och småbuskar , sippor och lundväxter

Lönn ,Fläder -finns mörkbladiga nästan svarta ,ek lind , malus sorter -det finns hur mycket som helst

Har snart samma problem själv -och tänker göra ung så

Låter ju toppen att ha blivit av med granarna. Det finns väldigt mycket gran pga att de har planterats eller för att det förr var mycket skogsbete så att de ursprungliga lövträden åts upp av djuren.

Jag läste på din sida att det mest är stenig och sandig jord där. Du nämner att du vill att de nya träden ska smälta in... Jag uppfattar det som om det ska kännas mer som skog/lund än park, eller? Asparna som är kvar kan bli besvärande med rotskott nu när det avverkat, du kan fundera över om du inte ska ringbarka dem till våren, annars blir det nog tätt med asp om några år.

I Mälardalen finns det mycket ek, alm, lind och lönn, det kan vara en vacker grund för en lövskog med buskar som hassel, hagtorn och kanske slån i soligaste läget. Svensk skogslind är svår att få tag på, men´Green Spire´är en namnsort av skogslind som är vacker och som är lätt att få tag på stora exemplar av. Kom också ihåg att ekar behöver mycket utrymme och sol när de blir äldre för att bli vackra...

När det gäller mer exotiska träd så har du en hel vinter på dig att frossa i bilder och beskrivningar av intressanta träd! Och så hinner du lufta planerna många gånger på detta forum!

Ja det låter som om du behöver en så där 20-30 träd och en hel del buskar.
Gå till ditt bibliotek och låna en fin bok som heter träd för trädgården av Roy Lancaster, inte helt färsk, men den ger dig inblick i att det finns så mycket att välja på.

Jag skulle råda dig att se dig om efter höstblommande buskar och träd, något som ofta glöms bort.
Det finns en senblommnde kastanj som blir som en stor buske, och så har du taggaralian, den är sen, samt den rödbruna Katalpan.
Återkom som sagt under hela vintern så skall du se att du hittar nåt kul.

60-70 avverkade granar, det låter som ett ganska stor tomtyta som ska planteras. Jag skulle ha planerat visionärt, och planterat steg för steg. Man kan utveckla visioner under en tid och samtidigt experimentera med planteringar av några träd om året i början av ett nyskogsprojekt.

Det blir ofta mullfattigt i en granmark och det gör att markerna lätt blir snustorra, särskilt när inte granarna skuggar marken. Det innebär i sin tur att varje träd som planteras måste ha ganska mycket stödbevattning de första åren. Kanske måste också marken beredas med nytt jordlager och rätt stora växbäddar och kanske måste till och med lera till för några av de träd du vill ha. Det gäller att orka med. Hellre 5 träd som lyckas och utvecklas väl än 50 som dör eller halvlever med samma storlek år efter år.

Har du planterat på marken förut och känner var det är djupare jordlager, var det finns mer och mindre vatten och om det finns ett lerstråk någonstans mm så är det en annan fråga. Då är inköp av 20 träd och utläggande av bevattningsslang ett projekt som har större chanser att lyckas.

Vi har haft precis det motsatta problemet mot det du beskriver Cilla. När skogen fälldes för flera år sedan i norrsluttningen ovanför vårt hus höll hela vår tomt och hus på att flyta bort eftersom det inte fanns några träd (granar) kvar som tog hand om vattnet, så vi fick ägna flera år åt att gräva dräneringsdiken över hela tomten.

Lotta, du har en fantastisk tomt med tropisk växtkraft! I öster och Mälardalen är det torrt, på gränsen till stäppklimat...

Det är inte "motsatta problem", utan samma problem! Jorden innehåller inga mullämnen och kan inte hålla fukten, utan allt vatten som kommer rinner bort med en gång.

Jag håller som vanligt med Anders Roslagen i det han skriver, en blandning av de svenska ädellövträden kan inte bli annat än bra. Men personligen skulle jag vilja tillägga ytterligare en gammal svensk art, nämligen boken. Visserligen finns den väll inte naturligt i Mälardalen, men nog borde det gå att plantera om man väljer rätt plats och sköter om dom lite? Här på västkusten sprider dom sig friskt i områden där det finns vuxna träd, och eftersom dom är skuggtåliga så klarar dom sig riktigt bra bland den andra vegetationen trotts att dom växer lite långsamt. Och dom klarar sig på rätt dålig jord, dom gror överallt. Inne i djup granskog, i bergskrevor, i djup mossa, på vattensjuk mark.

Det där med vatten och fälld granskog är ett problem har jag förstått, men ett alternativ kan vara att bara låta marken stå för sig själv några år. Då kommer asparnas rotskott växa upp en bit, fälla löv och lösa problemet. Tråkigt att behöva vänta ytterligare flera år bara...

Är det verkligen sant att det är så mycket torrare på östkusten? Det är väll något mera nederbörd här i väst, men knappast så mycket att det kan vara orsaken? Visserligen har jag det ganska lagom fuktigt året om, men jag aldrig tänkt på det som annat än normalt.

Jasså, du brukar hålla med mig? He-he, det visste jag inte.

Jo, bok brukar växa och föryngra sig bra i Mälardalen men bäst på nordsluttningar eftersom trädet uppskattar väldränerad jord med hyfsat jämn fuktighet.

Och visst är det betydligt torrare österut i landet, de flesta nederbördsområden kommer från sydväst och tunnas av i sin väg över landet.
Genomsnittlig nederbörd 1961-1990 på västkusten, en liten bit in i inlandet, i juni-juli-aug var 70-90-90mm, medan det i Mälardalen var 35-65-60mm för samma månader. Dessutom är det klarare väder med mer solinstrålning, högre temperatur i juni och juli i Mälardalen som får desto mer att dunsta. Klimatförändringen efter 1990 har förstärkt skillnaden. Temperaturen har ökat men inte nederbörden i öster, däremot mer regn i väst.

Kurt du skrev " Det är inte "motsatta problem", utan samma problem! Jorden innehåller inga mullämnen och kan inte hålla fukten, utan allt vatten som kommer rinner bort med en gång."

Eftersom jag varit i min trädgård vill jag nog hävda att problemet är det motsatta. Bara för att det rinner vatten i vår norrsluttning innebär det inte att den på något sätt är torr. Snarare tvärtom. Jorden har inga som helst problem att behålla fukten. Den är så blöt att på flera ställen har vi upphöjda rabatter med plast i botten för att utestänga vätan.
Precis som Anders nämner så är det nog stor skillnad på var i Sverige man bor. Hos oss är det fuktigt, och det har inte blivit torrare för att man fällt skogen, snarare tvärtom:-)

Intressant fenomen och observation Lotta och andra osm skrivit om det. Jag undrar m det var en tät granskog utan markvegetation eller en gles med? Här i zon 3 har jag set åtskilliga minde granområden fällas, markvegetationen dött och därmed ingen avdunstning eller uppsugning på den grunda marken skett och därmed det blivit snabb avrinning under regn och sedan heltorrt igen. Efter tre dygns hällregnande på ett av fällningsområdena kollade jag hur långt regnet gått - knappt ens under barrmassan, medan regnet forsat och runnit från området.

Jag tror att markvegetationen spelar stor roll också i att ta vara på vattnet, men helt klart finns det många variationer på detta.

Tack för era svar allihop!
Diskussionen om vatten är ju ganska intressant. Visst är marken torr här men i sluttningen växer det mycket blåbärsris, gräs, mossa mm till skillnad från ett annat område på tomten som ligger lägre. Där har det stått ett 10-tal granar och marken har bara bestått av i princip bar jord. Kan man utifrån det dra slutsatsen att det finns mer fukt i marken längre upp i sluttningen?
Dessutom befinner vi väl oss på en rullstensås så regnvatten borde väl snarade dräneras bort än rinna bort längs sluttningen?

Det kanske är viktigt att plantera relativt snabbt för att skydda den undervegetation som finns?

Ytan vi pratar om att plantera på kan kanske vara ca 800 m2, stort eller litet vet jag inte. Allt är ju relativt. Grejen är den att tomten är en smal spets längst upp i norr och formen på ytan är tårtformad. Tror ni inte att det räcker med ca 10 träd i lite olika storlekar? Det ska ju kännas luftigt och så...

Vi tänkte oss att köpa lite större plantor, de borde väl ha bättre förutsättningar att klara sig än mindre?

Ingen som vet vart man kan köpa större exemplar?

Hej så länge!
/Emma

De flesta plantskolor borde kunna ta hem större träd. Men kolla att det går att gräva tillräckligt stora planteringshål åt stora träd också, så att det inte är alltför stenigt.

800m2 är ju inte enormt mycket, det motsvarar en fyrkant med runt 28m per sida. 10 träd blir nog rätt lagom ändå. Då får dom plats att breda ut kronorna

Hej Emma!
Jag kan nog inte ge några vettiga svar på frågan om var vatten finns, står eller rör sig på ditt område, måste nog se med bild för att ens kunna gissa. Jag tror du kan undersöka detta bra själv genom att nu innan tjälen gå omkring där granarna stod, känna jorddjupet emd en spade, gräva upp lite och se hur våt eller torr marken är och vad jorden består av.

På många ställen där gran vuxit får man lägga till en hel del organiskt material för att nya träd ska trivas. I övrigt är det bästa att gräva, smula jorden mellan fingrarna och se om den består av sand, ler eller annat, och sedan välja trädart därefter. Den jordförbättring man gör vid planteringen räcker bara de första åren, sedan måste trädet klara sig i den mark man har. (Det gäller också om man tar dit ett lass med jord och lägger t ex 20 cm över hela området. Jord som man köper består oftast av mullämnen och sand, och mullämnena håller struktur i ett par år, sedan är det mest sand kvar.)

Jag missade var du bor, men kan tipsa om flera bra inköpsställen. Dock är det ofta bra att beställa via en näraliggande plantbutik, för då kan det fungera rent praktiskt att ett träd som inte kommer igång kan lämnas tillbaka. Det kostar några tusenlappar med ett lite större träd.

Och det är sant att större träd klarar sig bättre än om man startar med ett mindre. I naturen, där urvalet är gigantiskt och bara mycket få fröer eller rotskott klarar sig i längden, är de bästa träden ofta frösådda (av sig själva), dvs mycket små i början... Men vi som planterar, rycker upp och placerar om enstaka träd får bättre resultat om vi satsar på lite större.

Dessutom när det gäller så pass många träd som ska inköpas, planteras och underhållsskötas på en gång kan man variera. Snabbväxande träd kan man köpa unga, mindre exemplar av medan de lite känsligare eller svagväxande kan köpas stora.

Ett tips som du säkert redan fått är att inte i en okänd mark plantera allt på en gång. Ett annat tips som kan vara bra att ha är att lämna en plats för nya träd. När man väl börjat plantera träd håller man spaning på nya sorter under flera år och ens smak varierar...

Utrymme också i en trädlund kan du skapa genom att tidigt, ett år efter plantering, stamma upp träden så att kronorna kommer högt och du kan gå under dem.

Jag har läst hela sommaren om att det regnat och regnat på er andra. Själv har jag inte fått regn mer är ett par dagar under hela sommaren och har varit tvungen att skynda hem från jobbet och vattna varje dag. Som tur är har jag vatten i obegränsad mängd från Mälaren, och tycker att det är en avkopplande sysselsättning, nästan likt meditation faktiskt att stå där med vattenslangen och varva ner.

Senaste dagarna har det varit snökaos i sydöst (vägen mot Nynäshamn bl a), men här hos mig är marken helt bar. Fågelvägen är det inte långt till Södertälje (kanske 1km högst) som visst också fick snö.

Så särskilt vi som bor på Mälaröarna tror jag har haft det torrt hela sommaren. Molnen delar sig av Mälaren när de kommer från väst, och när mina vänner i Södertälje klagade över det ständiga regnandet i sommras, förstod jag inte vad de menade där jag låg i gassande sol och svettades (fast jag såg molnväggen på andra sidan vattnet förstås).

Cryptomeria japonica