CITAT (KURT @ 20-11-2007, 13:15)

Det stora problemet jag har med delar av jägarkåren består nog i överrepresentationen av konservativa personer där. Men det är ju i sig inte så konstigt. Jägarkåren består av ca 300 000 personer, endast 5% är kvinnor och många bor på landsbygden. Man kan säker hitta samma proportioner konservativa bland andra homogena grupper människor, t ex militärer. Jag känner personligen flera av dessa "typexempel" på konservativa jägare på landsbygden. Ordet viltvård i samband med jägare är för mig lika dåligt som t ex ordet föryngringsyta. Några veckor före älgjakten fäller man t ex asp och sälg, för att man med större sannolikhet skall få älgar att skjuta, men denna viltvård brukar inte omfatta mer än just veckorna före jakten, samt ev skjuta rovdjur, rovfåglar och kråkfåglar. Man har ofta inställningen att man "äger" viltet, och det medför att man inte kan acceptera t ex rovdjur.
Fast jag tycker nog inte att resonemanget håller riktigt.
95% män och 5 % kvinnor. Det för står jag inte riktigt. Kvinnor brukar vara försiktigare med att skjuta men annars, är det könet som avgör. Skulle man dra samma paraleller till andra naturintresserade. Är män sämre och har sämre åsikter. Ja, ja jag kastar kanske sten i glashus nu
Och är det en fördel eller nackdel att de flesta bor på landbygden? Själv drar jag slutsatsen att de som har ett generationsstöd tillbaka, är lite ödmjukare i sin inställning till viltet, marken och annat dvs de som kommer från landsbygden är mera till viltets fördel, än de från staden snabbutbildade pang pang-jägarna som tror de är på skjutbana med levande vilt.
Och lek med ord kan man alltid hålla sig till. Man kan tex jämföra orden avskjutning och beskattning. De beskriver egentligen samma sak men med helt olika utgångpunkter. Den ena låter positiv och den andra negativ. Samma ord kan ha olika genklang hos olika människor beroende på vilken bakgrundserfarenhet man själv har.
Att man äger viltet tror jag nog du missuppfattat. Jag känner nog många som inte ens en gång anser att de äger marken utan förvaltar den till nästa generation. Fast det är bara en illusion det också, banken anser i alla fall att personen i fråga äger marken och om man inte tar till sig deras synsätt så äger snart banken marken och det är inte så mycket bättre.
nej jag tror nog ingen förutom de snabbutbildade stadsjägarna tycker att de äger viltet. Snarare förvaltar man och man vill att förvaltningen ska ge avkastning.
Jag kan ge exempel på att jägarkåren inte är homogen.
Jag känner skogsägare som anser att de vill ha större avskjutning av klövvilt, företrädesvis älg för att de gör så stora skador på träden. En del av dessa markägare är inte alls jaktintresserade och skulle inte alls ha något emot varg för de vill inte ha främmande jägare så sin mark.
Andra i samma situation vill inte ha varg för de upplever skogen som tom och död när de inte längre ser vilt när de är ute. De vill hellre ha en avkjutning som gör att skogen klarar sig och klöv-vilt och småvilt frodas.
Det finns skogsbolag som inte vet på vilket ben de ska stå. De vill inte ha skogsskador så de har alltid propagerat för hög avskjutning. Samtidigt så har de höjt jaktarrendenan till höga nivåer för att man räknar med köttvärdet för jägaren. Man har inte heller tagit referenser på tillträdande jaktlag utan auktionerat ut marken till högstbjudande dvs pang-pangjägarna som inte bedriver viltvård. Dessa skjöt sänder stammen totalt och lämnade sedan marken för att det fanns för lite djur. Arrendet överläts sedan till bättre jägare som restaurerat stammen. När det väl var gjort så kom vargen och tog för sig. Jaktlaget upplevde faktiskt det negativt att skogen blev tom. De upplevde inte att det fanns något vilt längre när de var ute i marken och vilka åtgärder de än vidtog så gjorde det ingen skillnad. Innan vargens ankomst så hade de kunnat påverka mycket. Så de lämnade helt enkelt marken och sökte sig söderut. Skogsbolaget kvirrar idag om den uteblivna arrendeintäkten och vill nu ha bort vargen. Ingen arrenderar marken längre.
Det finns jaktlag jag har kännedom om som bara arrenderar. De har ingen som helst plan och skjuter undatagslöst.
Samtidigt som det finns andra jaktlag som är väldigt strukturerade och gör fina viltvårdsplaner med stor kunskap. Det märks i deras marker också för det finns mycket av allt. Och djuren blir bara bättre och vackrare.
Och som du ser av denna förklaring så är inte jägarkåren homogen på något sätt.
Det är tex inte ornitologerna heller eller någon annan grupp bestående av att stort antal människor.
Om jag skulle generalisera om tex ornitologer utifrån vad jag själv träffat, ungefär som du gör om jägarna så skulle det nog inte var så fina ord.
Jag känner en trevlig ornitolog som det faktiskt är kul att prata med. Men jag har en bekant som pga av en ornitologs hat blev omringad i sin jaktstuga av en insatsstyrka. Ornitologen hade ringt larmnumret och beskrivt att jägarna efter mörkrets inbrott skjöt skarpt på omgivningen inifrån sin jaktstuga och att ornitologen fruktade för sitt liv.
Insatsstyrkan kom, omringade huset, Slänge in chockgranater, jägarna fick krypa ut under vapenhot med händerna över huvudet, lägga sig på marken och blev bryskt visiterade. Det var naturligtvis helt galet alltihop för jägarna hade i flera timmar lagat mat och satt och åt. Ornitologen åkte dit för falsk angivelse.
Jag känner andra som blivit polisanmälda för både det ena och det andra av olika fågelvänner. Hatet mot jägare pyr inte, det flammar öppet. Ingen jag känner har dess bättre blivit fälld men obehagligt är det. För det förekommer många lögner i sammanhanget. Och jag gillar inte lögner varifrån de än kommer.
Jag känner inte de jägare som blivit anklagade för att ha skjutit rovfågel av en ornitolog som stod flera hundra meter bort och tittade med kikare. De har blivit fällda enbart på ornitologens ord. Ingen fågel har hittats, ingen har hört det påstådda skottet annat än ornitologen förstås. Och ingen förstår hur de kan ha blivit dömda på sådana grunder.Ingen bevisning alls finns. Det är faktiskt riktigt ruskigt tycker jag att man inte kan lite på rättssamhället. Man låter hellre mördare frias än fällas för att man inte är säker, men jägara kan man fälla helt utan bevis. Det känns nästan lite som förföljelse.
Men ändå, jag tycker inte att man har fog för att generalisera om en stor grupp människor för det.
Trots att jag har till 90 procent dålig erfarenhet av ornitologer så hatar jag inte ornitologer och vill inte generalisera nedvärderande om alla ornitologer för det.
Jag tycker helt enkelt att det är illa att tala nedvärderande om en grupp människor som jag inte känner personligen, enbart baserat på att jag känner några ur gruppen.
Snarare så skulle det vara roligt att dra nytta av en ornitologs kunskap. Men det är inte roligt att diskutera med personer som är aggresiva, generaliserar och nedvärderat dig som person. Snarare skulle jag vilja ha en diskussion som ger och tar. Dvs jag vill att de lyssnar på mig och tar del av min kunskap också. Värderar den, i stället för att kategoriskt och generaliserande avfärdar den.
Jag tror nog att det är ytterst få människor som äger så mycket kunskap att de alltid har rätt och att de aldrig har någon som helst nytta av att lyssna på andra. Snarare tror jag nog att ju kunnigare en person ä,r desto större insikt har personen om att allt inte är svart eller vitt. Därför lyssnar man gärna på andra för att lära sig mera om gråtonernas nyanser.