[attachment=9764:Elliot.jpg]

Älskade lille Elliot

Du kom till oss, en liten skrutt med stora blå ögon
Vi följde din nyfikenhet och upptäckarglädje för allt var ju så nytt och spännande
Våren kom och vi såg fram emot att få visa dig landet till sommaren
Den sommaren skulle aldrig bli sig lik
Du orkade inte lika mycket som en liten kattunge borde
Vi sökte hjälp och fick svar som vi förtvivlat försökte värja oss emot
Elliot, du fick din sommar på landet
Du fick smaka nyfångad, kokt gädda
Du fick se de stora hästarna i hagen
Du fick ligga i det gröna sommargräset, sniffa på den ljumma luften och titta storögt på en humla

Vi fick ha dig till låns en kort, kort tid innan du skulle lämna oss
Du modige lille kisse som till slut gick ensam över regnbågsbron
Kvar lämnade du ett stort tomrum och en stor saknad

Idag skulle du fyllt 3 år och jag vet att du har det bra däruppe i regnbågslandet
Du lärde oss så mycket om villkortslös kärlek och vad det betyder att ha en fyrfota vän

Grattis på Din Dag

Husse & Matte

så hårt...
Linda

, Så vackert skrivet Kathy. Förstår att ni inte glömt honom . Och självklart har han det bra där uppe i Regnbågslandet bland alla andra fyrfota vänner

Oh vad sorgligt!! Så vansinnigt gullig en liten Elliot.

Mvh
Fenja

Oj så sorgligt. Att en fyrfota vän betyder så otroligt mycket vet även jag. Vår Skruttan fick tårar i ögonen när jag läste detta högt för henne. Skruttan är på sitt 17:e år.
mvh, Anja


[attachment=9766:P1090252.JPG]

Han har fint sällskap där "uppe" så många av våra älskade och saknade kompisar är redan där!

Åh Kathy, här sitter jag och lipar!
Så vackert du skrev om lille Elliot!

jag med
förstår att din saknad är stor.
det finns så många på andra sidan, så han har det bra och är inte ensam.
tänker på er och lille elliot

Tack för era ord.
Ja, tårarna strilade då jag skrev texten till Elliot och då undrade jag om jag någonsin kommer sluta sakna honom.

Men så tittar jag på våra älskade busar Hugo och Ikaros.
Och hade ödet inte sett ut som det gjorde, så hade inte vare sig Hugo eller Ikaros bott hos oss nu.
Jag kan säga att jag är så tacksam för varje dag med dem, att se hur välmående och friska de är.
För det är såhär det är att ha ett husdjur som vän, man har dem till låns en tid.
En del längre tid och en del kortare tid.

Jag har min förra katt begraven under hennes favorit-syren där hon ofta låg och myste och busade på somrarna. Hon blev 16 år när hon blev överkörd av min man, hur hemskt som helst för både han och mig, men förstås mest för han
Vi tänder i alla fall alltid ljus under syrenen på hösten, känns fint att göra det