Har än en gång stött på hundägare som av någon anledning trampar mej och mina hundar i hälarna på promenaden. Vad är det för vits med att gå mindre än två meter bakom ett annat hundsällskap? Det är väl nästan självklart att det blir ett möte/en konfrontation när vovvsingarna som går framför stannar för att kissa . Hade situationen varit omvänd skulle jag ha lämnat företräde och valt en annan väg... Försökte iaf gå åt sidan en bra bit för att det inte skulle bli alltför trångt på vägen.

Nu blev det ett väldans skällande ändå för att lillvovven blev så överraskad, och då satte ju den annars så värdiga damen också igång. Tänk dominoeffekt, börjar en så börjar nästa . (Ska kanske nämna att hanhunden är i slyngelåldern, och fortfarande håller på att träna sej i att vara lugn när det kommer andra hundar.)

Till råga på allt så slet sej lillpojken och rusade rätt fram till de andra och skällde ännu mer.... Kändes jäkligt trist eftersom vi hade gjort fina framsteg innan på promenaden. Tanten tittade uppfordrande på mej, och jag tror att hon förväntade sej en ursäkt. Fast den fick hon inte... Eftersom det hela inte hade hänt om de inte hade hade insisterat på att nosa oss i baken på det där viset....

ja det verkar ju onödigt att de ska gå så nära, ungefär som man står i kö till nåt i stan så tror folk att allt går mycket fortare om man knuffas bakifrån... måste ju vara extra jobbigt med hund

Om jag vore du skulle jag gå åt sidan, stanna och låta dem passera, vänta en stund och sedan fortsätta promenaden

Gick ju åt sidan, fast tycker inte att det ska behövas.... Det hade varit enklare för dem att gå "samma" väg fast tio meter bort. Man kommer ut på nästan exakt samma ställe och då har man fördelen att det inte blir ett knökigt möte på stigen .

Kan väl tycka att det är den hundägare som har problem med att ha andra hundar omkring sig som bör gå åt sidan Så är det ju med allting, man kan inte förvänta sig att andra ska veta liksom...

Ja hade jag haft någon som nosade oss i hälarna på promenaden så hade jag absolut gått åt sidan och låtit dom passera för att sedan kunna fortsätta promenaden i vår egen takt. Viss det hade nog blivit lite skällande en stund men hellre det. Jag kan jämföra det med hur jag gör när jag kör bil och någon dåre lägger sig precis bakom. Finns det utrymme så kör jag åt sidan och släpper förbi även om jag hållit tillåten hastighet. På så vis eliminerar jag irritationer hos både mig själv och den som är bakom.

Jo, men jag förstår ändå inte varför man ska gå så nära inpå ? Det måste ju kännas lite bökigt för dem också, efter ett tag blir det nästan som att man tar sällskap.... Det kan säkert vara skoj om man räknar bort allt koppeltrassel som blir när 4 hundar ska hälsa och busa . Vet att min lilla snorunge kommer klara av sånt här så småningom utan att det blir rabalder, fast det tar lite tid att lära in rätt beteende.

jag har en hund som hugger först och hälsar sen, tar alltid det säkra före det osäkra och kliver åt sidan, orkar inte tjafsa med folk och förklara för dem varför jag inte vill ha dem i hälarna.

Kan det kanske vara så enkelt att den som var dig i hasorna ville ha lite social träning till sin hund?? Inte helt otänkbart men kanske jag missförstått ditt inlägg, om så ber jag om ursäkt.

ingrid

Det kan vara så, jag vet faktiskt inte. I så fall kanske man ska vara smickrad över att de tyckte att mina vovvar såg väluppfostrade ut . Det är de ju visserligen, fast inte hela tiden... Jag skulle inte ha något emot att träna med andra hundar, men jag vill gärna att ägaren pratar med mej först. Då är man i alla fall förberedd och vet vad som gäller.

Kan det vara så enkelt att dom bakom har gått fortare och därför kommit ikapp dej o så saktar dom ner för att det är knöligt att komma förbi? Jag vet ju inte men hur som helst är det inget jag skulle reta mig på utan bara låta dom komma förbi o kanske säga "oj då här va det trångt" eller något sånt.

Detta tänkte jag också på. Hunden ska kanske tränas att vara med andra hundar. Men då kunde hon ju ha frågat dig...
Eller så behöver tanten "sosial träning" själv, d v s är i behov av sällskap? Kanske en ensam människa?