Hej
Först tack för alla olika slags svar nertill om mina grannar i radhustäppan som genar över min kant på tomten! Kul att få så många olika svar! Visst får man ha radhus fastän man inte vill umgås med grannarna, jag bara menade att de så ofta blir arga och irriterade över saker man liksom får på köpet med en radhustomt.... att jag ibland undrar vad det var med boendeformen radhus som lockade dem. Självklart dock, FÅR de bo här, jag tycker inget annat!
Nog är det så att grannarna irriterat sig lite på de förra ägarna och deras två barn, och då vi också hade två barn i nästan samma ålder, så kanske de tyckte det var jobbigt. Men det var nog aldrig fråga om barn som gick in och åt giftiga bär och drog upp plantor, utan mera plaskade i deras lilla fågelbad vilket var placerat precis mellan tomterna...
Jag avvaktar och planterar tomatbuskar där jag tänkt mig nästa år, så får vi se om ämnet kommer upp spontant i vår då de ser att jag ändrar om på just den hörnan! Tack för alla svar!
Nu till en liten och en helt annan fråga! Min radhusträdgård är som sagt liten, även om den är större än de andras här. Vi har gavelhus så jag har trädgård runtom huset. Långsamt men säkert har gräsmatteytan som fanns vid gaveln förvandlats till en stenlagd uteplats och planteringar utmed staket och häck. Kvar finns en liten gräsmatteplutt på vilken det står ett äppelträd = det är en för liten yta att leka på med andra ord.
På baksidan har vi vår största gräsmatteyta, på vilken det står endast ett träd och så planteringar utmed staket och trädäck. Vår tomt öppnar upp sig mot en stor allmänning som alla som bor runtom hjälps åt att klippa, det är med andra ord kort gräs där hela tiden.
Jag har nu funderat på att omvandla större delen av den öppna gräsmattan till ett slags tättbevuxet område med små träd, buskar, bambu och en del bladperenner. Jag gillar nämligen inte gräsmatta.... Jag har berättat om mina planer för några grannar och vänner och släkt och de är alla förskräckta och tycker synd om mina barn (1½ och 7) som inte "kommer att ha någonstans att leka"... Trädgården är idag redan för liten för att sparka boll på, så jag tycker nog att vår allmänning (tvärs över gatan finns ytterligare en allmänning med fotbollsmål på) och skogen i närheten räcker som lekyta. Vad tycker ni, ÄR det viktigt att ha en större plätt gräsmatta om man har småbarn, är jag en hemsk mamma som tycker att lekar vilka kräver mycket utrymme kan hänvisas till allmänningen på andra sidan "gränsen"? Först var jag tvärsäker på att skippa gräsmattan men nu är jag lite mer osäker.... Finns det småbarnsföräldrar här ute som INTE har gräsmatta i massor åt barnen i den egna trädgården???
Heidi zon 3 - enköping
31-07-2003, 12:21
Hej Mi70,
jag gjorde som du planerar att göra. När barnen va' små bodde vi i ett radhusområde med massor av lekområden, både av grässort och fotbollsplaner samt lekplatser. Det blev naturligt för barnen att leka där eftersom våran gräsmatta (frimärke) ändå var för litet att göra något på.
Lycka till och gör det som känns rätt för dig och inte vad någon annan tycker.
Hälsningar
Heidi
Hasse_h
31-07-2003, 12:23
Jag har småbarn
och planteringar. Men min trädgård delar sig naturligt i åtminstone två delar så den platta delen används mest för lek och spring. I den andra delen har jag planteringar o rabatter, men det är inte förbjudet att leka där heller. Barn tycker om (åtminstone mina) att hjälpa till med lättare trädgårdsarbete, som t.ex. vattna och lite annat som inte är så fysiskt ansträngade...
Fast jag kanske har för stor tomt för att man ska kunna jämföra... hursomhelst tycker jag det är viktigt att man inte förpassar barnen bort från huset när de leker ute. De måste få springa bland rabatter och buskar. Går något sönder så...jaha. Sånt är livet. Sen
måste man ju inte anlägga en fotbollsplan på sin gräsmatta...vill barnen spela fotboll letar de garanterad upp en plats som duger, det är jag övertygad om. Det är väl ingen som tycker det är kul att trampa bland blommor när man spelar boll?
Så tycker jag.
