Cameraria ohridella, the chest-nut leaf miner (Kastanjemalen) http://www.uppsatser.se/uppsats/77f270286e/
. Majoriteten av Hästkastanjerna i Kristianstad började att se vissna och bruna redan i Juli. Både 2006 och 2007. Trodde att det var någon rostsvamp. I kristianstad har man ersatt varenda alm-alle med Häst-kastanj tyvvär, monokultur är ju aldrig bra. Tydligen är det likadant i stora delar av skåne
Hade i höstas bestämt mig för en rödblommig Hästkastanj som vårdträd men nu törs inte jag satsa på det i alla fall då det är en så stor investering...har ni tänkt om efter alla larmrapporter /LASSE

Den angriper inte äkta kastanj..

jag som bor ca 30-15min ifrån kstad och är där ofta har ju sett detta och det har funnits där även andra år(04-05har jag för mig) . dock tycker jag det va mindre angrepp i år och mer 06 05 . men jag kankse bara misstolkar fel .

och dom tänker ju inte när man planterar träd att enbart plantera en art är ju trögt . då det drar till sig . plus en stor kostnad för ersättning av träden . smartare att ha olika träd ock skulle en grupp dö så behöver man bara ersätta en mindre grupp träd . men nu istället ev om dom skulle dö får man ersätta en hel del . på väg in till kstad hade dom ju en lång almalle som dom ersatte med en samma art . men om dom dör eller ej vet jag inte . men jag har ju även sett grenparti som har dött om det har med detta att göra vet ja inte .

samma sak med ett annat träd här där jag bor inne i samhället får liknade skador och blir ful i juli och eller vid strängtorka och halva sidan av trädet har dött sen 05 . och får vissna löv . under torka är det värre på trädet . dock har jag inte kollat vad det är för träd .

angående vårdträdet vet jag inte hur det är med den röda men jag hade nog hellre satt äkta både snyggare och mer exotisk .

Så vilka träd är det nu som angrips av nya sjukdomar?

Alm -> Almsjuka
Ask -> Askskottsjuka
Ek -> Eksjuka
Hästkastanj -> Kastanjemalen

Förutom monokulturer som i många fall är helt rena monokulturer det vill säga alla är sticklingar av samma träd. Vi släpper ut mängder med skit som stör växternas egna immunförsvar, för mycket näringsämnen som får växerna att växa onormalt samtidigt som vi reser som aldrig förr och tar med oss sjukdommar och parasiter från hela världen även till våra växter. Man kan undra om våra barnbarn i framtiden kommer att kunna se några stora träd alls.


plexi

Nog finns det väl träd hoppas vi, de klarar sig väl förhoppningsvis längre än vi människor gör...

Avenbok kanske jag skaffar istället , det finns ju E- Planta Stenshuvud Avenbok som är sådda från träd vid Stens-Huvud. Jag vill ju ha ett uppstammad träd inte för liten, men kanske är det bäst att hämta ett från skogen i sin närhet så är den kanske friskare. Men det kanske är svårt att få kal hög stam på den då de bryter nya skott så lätt...Vill inte ha den som stor buske...../LASSE

visst kommer det finnas stora träd även i framtiden , många prydnadsträd finns friska och fina sorter .

Förlåt om jag var lite pessimistisk innan...

mvh plexi

Askskottsjuka har jag ännu inte sett. Hur vanlig är den och hur långt har den spridit sig?

http://www-skogsskada.slu.se/SkSkPub/MiPub...DiagnosisID=849

Läste någonstans att hamling kan rädda askarna, men då gäller dett vara snabb innan det sprider sig till stammen

Snart har varenda trädsort sin sjukdom, den ena dödligare än den andra

Tack för länken! Konstigt att det kommer så mkt svampsjukdomar på träd nu? håller de på att mutera snabbare nu eller är det att någon ny insekt som sprider svampen har etablerat sig i landet. Eller är det kanske någon miljöfaktor som försvagar träden mer nu??? ska hålla utkik efter detta till våren.

Ganska stor procent av askarna i skåne har en del döda grenar. Vid Balsby längs Balsbysjön 5 km norr om kristianstad var de flesta askarna väldigt intorkade, vissa till 1/4 i alla fall så där var de tydligt sjuka.
Vandrade i riktiga Almkyrkogårdar i somras, bara skelett kvar.
Men jag läste någonstans att liknande epedimier har härgat förut hos askarna så förhoppningsvis skall det bli så allvarligt som hos Almarna...
Hamling förlänger ju livet på Lind och Ask. Jag har några tunna askar på minst 8 meter, kan man hamla dessa tror ni. Några är glesa och fula så det kanske inte skadar att pröva...

Här stod litet intressant,, skalbaggeinventering på Gotland där man observerade askar som nästan var döda i asksjukan.
http://www.i.lst.se/NR/rdonlyres/77D6C0A1-..._rapport_07.pdf
> Även asken tål beskärning mycket bra och verkar som linden få ett längre liv vid täta (3-10
år) reduceringar av kronverket. Uppgifter om 300-åriga askar förekommer mm <

Sedan skall vi inte glömma bort granbarkborren eller vad den heter, som förstör granskog för ofattbara belopp varje år. En del skogsägare bryr sig inte om att plantera ny granskog längre, det lönar sig inte eftersom den blir förstörd.

Men angående kastanjemalen så är även mina båda hästkastanjer drabbade. I somras var det inte så mycket, men året innan var det värre. Hoppas inte jag blir tvungen att ta bort träden, då blir jag ledsen. Hästkastanjen är det första av mina träd som slår ut på våren, den ger hopp om sommar efter vintern

Men vissa kastanjesorter är ju resistenta enligt uppsatsen. Kanske några av dessa funkar i svenskt klimat?

Alla träd och biologiska varelser har ju sina fiender, och tur är det. Men det är svårt att hänga med för oss människor nu när almsjuka, askskottsjuka och eksjuka tar så många träd på kort tid!

På tall och gran finns ju ett antal, vad jag vet är gremeniella den nyaste upptäckta som fick stor spridning 2001. Törskate, granbarkborre, snytbagge, märgborre, rotröta är andra välkända som man också ser ibland hos våra trädgårdsbarrträd.

Men i stort tror jag att färre träd i våra trädgårdar dör av sjukdomar och fler av torka, mekaniska skador från gräsklippare, byggen, rotskador från byggen, sammanpackad mark som årligen krattas och därmed inte berikas naturligt, samt felaktig beskärning. Visserligen är dessa (förutom torka och ofrivillig ringbarkning) inte primära orsaker, men de leder in svampar (rötsvampar m fl) i våra träd, som gör att de så småningom dukar under.

Man bör vara lite försiktig att klassificera trädsjukdomar också. Döda grenar eller intorkade blad måste inte vara sjukdomar. Ibland beror det på torka och dålig markbyggnad, ibland kombinationer av de två och sjukdomar.

Stora delar av Österleden i Ystad är planterad med hästkastanj. Dess blad har i många år torkat in väldigt tidigt på sommaren, vilket jag direkt kopplar till den dåliga markbyggnaden. Sen är det ofta så att träd som är fysiologiskt försvagade av torka eller mekaniska skador är betydligt mer mottagliga för allehanda sjukdomar; både av kastanjeminerarmal och kastanjebränna.

Jag fällde själv en ask på Norrviken innan jul som jag direkt kunde relatera till askskottsjuka. Detta träd var av sorten Fraxinus excelsior 'Jaspidea'. Angreppet på denna var ganska kraftigt men det lustiga är att inga andra askar (av den vanliga typen Fraxinus excelsior) i närheten visar några uppenbara eller tydliga symptom på att överhuvudtaget ha askskottsjuka. Sen är det inte särskilt ovanligt att förädlade sorter har sämre motståndskraft mot sjukdomar än den vilda arten.

Överlag är det viktigt, som de flesta här säger, med mångfald i trädbeståndet. Därför är det viktigt att vi "upptäcker" nygamla arter och introducerar nya trädsorter som användbara. Träd- och buskuppropet är ett bra initiativ på ett sådant projekt.

Att diskutera beskärning som metod för att undvika sjukdomar är ganska dödfött. Med beskärning drar man på sig en enorm arbetsbelastning för många år framöver som inte kan stå i proportion till vad som troligtvis är ett mycket osäkert resultat. Beskärning diskuterades också som räddningsmetod för almar när sjukdomen "upptäcktes".

Hej
Jag tycker att innan vi gör nånting med sjukväxter att vi ska vita exat
Vilken sjukdom har vi, sen kan vi börja hantera dem, det finns sjukdom som
Beskära hjälper, men finns också andra man måste borta växter, exempel om
Om växter har Virussjukdom då vi måste borta växter, men med andra som
Svamp Bakterie eller larver kan vi bota de genom (medicin, biologi bekämpning
Eller beskära dem ext)
Lycka till ;H:Bassam

Som Bassam säger så måste man veta vad det är för sjukdom för att kunna behandla den rätt. I länken från SLU står det att man kan rapportera in fynd av sjuka askar. Det hjälper forskarna att uppskatta hur stor spridning "sjukdomen" har dessutom kan de samla in växtdelar och undersöka vilken/ vilka orsaker det finns till sjukdomen. Ju mer kunskap man får ju snabbare går det att kanske finna en fungerade behandling mot det. där kan ju allmänheten hjälpa till genom att rapportera in.

Jo, men det kan inte nog betonas: Beskärning är mycket sällan en gottgörande åtgärd mot någon sjukdom eller angripare på träd!

Hej
Jag tycker om man beskära rätt , på den här sätt kan man minskar mycket sjukdom, för att första reglar till beskärning:
1- Ta bort skada delar.
2- Ta de grenar som korsa varandra för att solen och luften blir bättre på den här sätt kan man minska sjukdom.
Obs: mestadels beskäring kan minska mycket Svampar sjukdom och bakterie sjukdomar om vi
Lycka ta bort under beskärning skada delar, men efter det vi ska kompletterar det med medicin,
Om du vill, jag kan skriva namn på sjukdomar som kan beskärning hjälpa till, jag hålar med Markus h
Han är duktig.
Lycka till- H BAssam

Här är ett par till:
Klibbal - en mycket allvarlig svampsjukdom har börjat angripa klibbal i vissa områden av södra Sverige. Sjukdomen har sedan tidigare härjat i Centraleuropa och upptäcktes för första gången i Sverige för ca 10 år sedan. Även gråal och andra arter av al kan tydligen angripas.
Tall - greminiella och törskatesvamp dödar mycket tall. Norrbotten har tydligen drabbats särskilt hårt av angrepp av törskatesvamp på senare tid.

Ett problem är att växtsjukdomar från världens alla hörn numera lätt sprids med människans hjälp. Klimatförändringarna kan också spela in genom att stressa träden så att de får sämre motståndskraft mot sjukdomar. Även det moderna skogsbruket är en bov i dramat - i synnerhet för barrträden. I skogsbruket har man ibland använt provenienser som inte är lämpliga för området när man återplanterat skog vilket har ökat problemen med sjukdomsangrepp. Ett annat problem, som det dock inte så ofta talas om i skogsvårdskretsar, är att man genom att plantera stora arealer med ett och samma trädslag och skapa stora likåldriga bestånd utarmar skogarnas naturliga variation och struktur. I och med att man dessutom väljer trädplantor som härstammar från några få speciellt utvalda träd utarmas även den genetiska variation hos trädslagen. Sammantaget leder detta till att sjukdomarnas och skadeinsekternas härjningar blir mer förödande än de annars skulle bli. För liten variation på det odlade materialet är säkerligen ett problem även bland de träd som planteras i trädgårdar och parker.

Huggorm skrev:

Har för mig att kastanjemalen övervintrar i de nedfallna löven och att man kan lindra angrepp genom att samla upp kastanjelöven på hösten och bränna dem.

Och så är det pilskorven (Pollaccia saliciperda), men den är inte heller särskilt ny. Kommer och går i olika områden, men drabbade fontänpilar brukar fortsätta att angripas. Drabbar särskilt fontänpilen Salix × pendulina och till den grad att många grönyteansvariga slutat att plantera den.

Häggspinnmalens framfart det senaste decenniet har också påverkat allmänna planteringar, och det finns större tveksamhet hos beslutsfattare för att sätta in hägg. Visserligen överlever hägarna nästan alltid, men häggspinnmalen brukar kaläta och spinna in dem i 2-3 säsonger.