Jag bor vid foten av Kinnekulle, som också kallas för det blommande berget.
Tyvärr så kommer nog stora delar inte vara så vackra i år pga av avverkning, http://www.hallekis.com/xx080216a.htm , http://www.nlt.se/artikel.php?id=132165&am...;avdelning_2=40 .
Ihöstas fick vi 7st nya naturskydds områden, för att här är så unik natur, dessa avverkas ju inte naturligtvis och vi har även en gammelskog, där inget får röras.

Efter de gångna årens stormar har det naturligtvis blivit nödvändigt att göra något, men jag kan inte förstå att det kan vara tillåtet att gå så hårt fram som de har gjort i stora områden här.
Förstår inte att kommunekologen inte har mer befogenhet än att diskutera med ansvariga, de gör ju sedan det som det ligger mest pengaintresse.

Jag vet att de måste få ut skog pga hotet med barkborren, men det är konstigt att de som har skog gränsande till gammelskogen hotas av böter om de inte får ut träden innom en viss tid, medans i gammelskogen, brevid så ska allt ligga kvar inget får röras, vet barkborren att den bara får vara kvar i det området , eller vad är det som säger att inte den skogen kommer att orsaka skada?

I ett annat område fick en person bygglov av kommunen och började röja mark och bygga, när arbetet är klart, så lägger sig länsstyrelsen i och säger att området ligger nära unik miljö och att det var fel av kommunen att bevilja bygglov, byggaren får nu inte använda marken, måste återställa området och eventuellt väntar böter......, om inte kommunekologen ger dispans??????,
Borde inte kommunekologen tillfrågats, vid godkännandet av bygglovet och varför ska länstyrelsen lägga sig i när kommunen har gett klartecken och sedan ge ansvaret till kommunen igen?

Jag vet att jag skrivit lite rörigt och jag är för naturvård, missförstå mig inte, men frågan är om de som bestämmer vet vad som är bäst eller ifall de hittarpå efterhand?
Det är inte bara jag som är förvirrad; http://www.expressen.se/ledare/1.1051413/0...t-som-skogsvard

Hej!
Det förekommer att markägare som är grannar med naturreservat får ersättning på grund av skador av barkborren.
MVH
Jan Lindgren

När det gäller reservatsskötsel så gäller reservatets skötselplan. Om skötselplanen säger att det ska vara fri utveckling och att stormfällt virke inte får föras bort så får man rätta sig efter det. Ibland blir det problem då de som har upprättat reservatsföreskrifterna inte har räknat med stormar som Gudrun och Per och inte skrivit in att vid extrema stormar får undantag göras. Tyvärr ganska vanligt problem i reservat.

När det gäller byggande i områden med känslig natur så tror jag inte att en tjänsteman (kommunekologen) får göra undantag utan dispens ges av byggnadsnämnden/ miljönämnden. Det är alltså en politiskt tillsatt nämnd och inte tjänstemän som beslutar om dispens.

Tilläggas kan att det är ytterst sällan att ett Naturreservat har "Fri utveckling" i skötselplanen..

Tyvärr är det väl så att de politiskt tillsatta har ännu mindre kunskaper, än sakvetarna. Länstyrelserna är ENDAST pålästa på lagar och förordningar, avbräck från dessa kan länstyrelserna INTE godkänna, då de bryter mot deras egna föreskrifter. Därför skickas ärendet tillbaka till den politiska nämnden, istället för till sakvetarna. Därefter går politikernas beslut tillbaka till länstyrelsen, som då ska besluta om de eventuellt kan frånse från sina egna föreskrifter.
Detta kan bli en mycket lång och utdragen process. Det finns andra exempel på liknande händelser, där skogar har blivit totalförstörda av insektsangrepp, under tiden ovanstående process fortgår. Ersättning till markägarna utgår då i regel inte, eftersom processen trots allt beror på om markägaren gjort rätt eller fel.
Sensmoralen i detta är då: Vänta minst 1½ år (Inom 2 år) efter beslut, innan du gör något enligt beslut, eftersom beslut kanske inte är beslut, utan ett vidarebefodrande till annan instans.

Nu finns det ett kryphål man kan använda sig av om man är driven och ens skog hotas av insektsskador. Man avsätter helt enkelt området till privat naturreservat och skriver en skötselplan... Tex: kalhuggning, och hyggesbränning, för att främja svedjenävan. Återplantering med gran. Åtgärden upprepas vart 70 år. I övrigt röjning och gallring efter behov. Punkt klart slut...
Lätt som en plätt.

Tyvärr var ju avverkningen redan gjord! Hade markägaren skrivit detta innan avverkning och första ansökan, hade ovanstående problem aldrig uppstått.
Det är som ordspråket säger: Tänk efter före

Visst är det sorgligt med kalhyggen, men skogar odlas för att avverkas i sverige. Vi får vara tacksamma att vi har en lag som säger att vart nedtraget träd ska ersättas med en ny planta, även om det tar lång tid innan skogen växer upp igen och återfår sin flora och fauna.

Jag kan trösta dig med att ett hygge som har ett par år på nacken kan vara gudomligt vackert i sig. Jag bor i en "gryta" och solen går ner över en kulle som varit ett hygge i några år nu. På morgonen lättar diset från det purpurfärgade fältet och stubbar och vältor avtecknar sig som mörka figurer. Ibland står jag och spejar ifall det kan komma någon älg trampandes över kullen där borta, men den vackra utsikten har låtit vänta på sig. Sommarkvällarna kan man, om man står och betraktar hygget, se hur dimman sakta rullar ner över kullen mot åkern nedanför och de sista röda solstrålarna ger lekande ljuseffekter i kvällsdiset.

Jag har skog runtom i övrigt, så än så länge kan jag vara tacksam för detta hygge, men det skulle inte vara roligt att bo här med hyggen runtom huset.

Jag är så kär i "min" skog Jag skulle vilja ha min gravplats där ute i mossan.

Skall vi slåss om saken??

Skämt o sido.

Vad många inte tänker på är utsikter. Tänk er att åka igenom ett skogslandskap utan hyggen...
Inte en utsikt för att träden är i vägen. Alla vyer skulle döljas bakom träd ridåer. Faktum är att hyggena öppnar upp landskapet..
Tänk på det nästa gång ni är ute och åker... ÅÅÅÅÅÅ vilken vacker utsikt... titta då mellan utsikten och dig själv.. är där ett hygge??

Nu säger en del ÅÅÅÅÅ vad synd att här är ett så fult hygge med denna underbara utsikt.. Men skulle utsikten finnas där om skogen stod kvar???

Ja akta dig du så att jag inte sliter loss resterna av min söndertuggade arm och dänger till dig med den. Eller skickar hundarna på dig så du får anledning att löpa som en gasell över hyggets härlighet...

Hej!
Trevligt att det finns fler än jag som gillar hyggen. Djur och växtlivet skulle vara betydligt sämre utan hyggen. Jag har haft lite problem med skogsvårdsstyrelsen. De gillar inte att jag vägrar att plantera mitt hygge. Jag har sagt åt dem att jag kan acceptera några solitära granar. Nu har jag sagt åt skattemyndigheterna att det är betesmark och trädgård så nu tycks det ha lugnat ner sig. Ingen har dock ännu upptäckt att jag huggit ner den sista snutten granskog och planterar rhododendron istället för granar. Jag har dock köpt frön av Pinus koreanensis så det ska bli några tallar också. De har extra stora ätliga frön men om jag lever så länge att jag får äta dem är nog tveksamt.
MVH
Jan Lindgren

Jag är mycket tacksam för att det inte är du som äger Amazonas.

Hej!
Amazonas har i alla fall en intressant skog. Oändliga granskogar är trista. Det måste finnas öppna ytor där älgarna kan beta och träden kan få ha grenar hela vägen. Det blir dåligt timmer men härliga träd.
MVH
Jan Lindgren

Skogsvårdsstyrelsen kräver väl inte att du planterar gran?, bara att du sköter din skog och ser till att det blir skog igen efter en avverkning. Jag tror både älgar, natur och människor mår bäst av blandskogar, lite gran, lite löv och tall där det passar. Jag är mest för att ta mindre hyggen, men har nyligen frångått mina "principer" och rensat ett område som var svårt skadat av stormarna Gudrun och Per. Detta område (ca 3 hektar) kommer jag att beta med får och sedan plantera en blandning av gran, tall och ev. en del löv.

Jag har också mark där skogsvårdsstyrelsen gått med på att lägga om skogsmark till betesmark permanent, med inslag av gammal ek och björk. Tyvärr tyckte granfröna från skogen bredvid att det verkade vara ett trevligt ställe att växa på och fårens små klövar tycks ha fungerat som rena såmaskinerna - jag har aldrig sett så mycket självsådda granplantor någon stans där man VILL att dom skall växa.

Blandskog

GB är världens största knähundar..... och så är de rädda för katter!!!!




Får funkar ganska bra om man vill ha gran. de äter granens fiender, vegetationen, men gillar inte gran... klart små årsplantor ryker med i hastigheten.. Speciellt om det är mindre hyggen kan man åter beskoga på detta sätt...




Cembra tall ger mycket bättre frön. Men som sagt, i framtiden får man ju ta träd någon annan stans än från din mark. Amazonas ligger ju härligt långt borta för att producera toalettpapper.......

hej Jan
kan man inte ha både gran å rhododendron samtidigt, jag trodde dom skulle trivas tillsammans

Där jag bor har det avverkats rejält de senaste åren. Fastigheter har bytt ägare och nya ägare vill snabbt få ut pengar ur skogen. Inte så mycket att göra åt men landskapet har helt klart ändrat karaktär.

Det värsta är när de kör i gång med avverkningen under fåglarnas häckningstider. Ser framför mig de små liven som åker i marken medan föräldrarna skriker runtomkring.

Det är rent ut sagt för dj.....gt att inte skogen och djurens barnkammare är fredad under de två, tre veckor när det är som känsligast för djuren.

Ifjol gick jag runt när gubbarna kom med röjsågen och bad dom kolla så det inte fanns fågelbon i träden. Men när maskinerna kommer då är det kört.

För några år sedan blev det förbud att klippa ängar som står i träda före den första juli (lite osäker på datumet) för att skydda markhäckande fåglar.

Samma borde gälla för skogens innevånare också men som alltid är det ekonomin som styr. Maskinerna är som dyra så de borde väl gå dygnet runt för att bli lönsamma.

Hej Tettan!
Jag föredrar tall och rönn ihop med rhododendron. Det blir mindre rotkonkurrens. Granen skuggar också för mycket.
Jag har inte köpt min mark för att bedriva skogsbruk utan för att få en miljö runt huset som jag trivs med. Förhoppningsvis så ska allt bli betesmark och trädgård så småningom. Det är skönt att gå upp på kullarna och kunna se sig omkring utan att alltför många träd stör. I viss mån är det en återgång till hur det var här i trakten förr. Då fanns det överhuvudtaget ingen skog här i byn. Den skog som nu finns sattes för 50 - 70 år sedan och är nu averkningsmogen. Jag har hittat taggtrådsrester runt hela min mark så det har varit betesmark tidigare.
MVH
Jan Lindgren

Jag håller med dig Gunilla. Jag tycker inte det borde vara svårare att införa en lag om skogsfrid gällande avverkning under fåglarnas häckningstid, än det nu gällande lagen om koppeltvång på hundar i skog mars-augusti, som jag knappast tror att någon sund hundägare motsätter sig längre.
Möjligen är det maskinkostnader eftersom maskiner kostar pengar även de veckor som de står stilla , men pengar som argument är en piss i nilen för en naturextremist som jag (tydligen har blivit)
Kanske vi skulle höra med Greenpeace och WWF om de försökt få till en sådan lag, och vad regeringen hade för argument att inte införa det - och om de inte har det, så finns det ju inga hinder att börja jobba förJa att införa en?
Jag mailar frågan nu, men det hindrar ju inte att alla som vill gör det, för ju fler kockar desto bättre rotmos.

Har försökt den politiska vägen...för ca ett år sedan men, men ...ärendet finns nå´nstans .. it´s a long way to Tipparary...men man får försöka alla möjliga och omöjliga vägar.

Naturextremist...kallar jag mig gärna till mångas förtret..

Bra om du kan hitta andra kanaler för påtryckningar. Såvitt jag vet har t.ex. Finland något strängare lagstiftning när det gäller just detta. Här i Sverige heter det att markägaren skall, i möjligaste mån ta hänsyn till djurlivet.

Alltså till intet förpliktigande...

Nej, det är inte lätt att vara hänsynsfull när grankottarna börjar påminna om dollartecken... nå, jag har mailat frågan nu iallafall till GP och WWF, får se vad de svarar och sedan får vi väl försöka se till att fågeläggsvärn blir lite mer förpliktigande.
Bra att du uppmärksammar sådana här saker, jag är lite mer mekanisk och ser inte alltid det lilla utan blir mest upprörd över jättestora missöden - men din beskrivning skär i hjärtat - helt klart.

Maskinerna kostar inte såmycket att ställa. Men pappersbruken!!!!! Ett pappersbruk som står still kostar 8 siffriga belopp per dag...

Ja, fast då kanske det är dags att även pappersbruken får lära sig att produktionsplanera? Det borde faktiskt inte vara något större problem (hela grejen).

De kanske kan använda sig av returpapper under den perioden?

Tyvärr är det inte så enkelt..





säg det till en virkeschef på ett pappersbruk.... Du kommer få en konstig blick...

Vad är det som är så katastrofalt jobbigt? Är det brist på sysselsättning under tiden? Vad är det som gör att skog måste avverkas året om för att hålla igång pappersbruk? Har vi för många pappersbruk?
Berätta! Jag behöver jättemycket argumentationsunderlag.

Jag tvivlar inte alls på att jag kommer att få konstiga blickar, folk har en tendens till att vara lite konstiga överhuvudtaget när det gäller industriell ekonomi.

1. Massaved är en färskvara.

2 Massaved kan lagras om det vattendränks. Detta kostar dock massvis med pengar samt är ett miljöproblem. De vattendränkta lager du ser i dag är till produktionssäkerhet (kostar ännu mer att stå still) samt till att ta hand om toppar i virkes avverkningen, dvs vinteravverkningen. Inte heller helt lätt för pappersbruken att få tillstånd för vattenlagring... Efter Gudrun och Per gavs dock dispans för att undvika kapitalförstöring.

3. pappersbrukens råvaruplanering är idag mycket svårare än om man skulle producera på massavedslager

Men någon lagertolerans måste det väl ändå finnas? Hur länge kan det ligga innan det blir förstört?

Använder vi verkligen allt papper som produceras "ship to line" , eller har vi en herrans massa papper i lager och bara fyller på för att bruken ska ha något att göra?

Gunilla, hur länge har fåglarna ägg och ungar på våren? Och vilka månader rör det sig om?

Visst finns det en styrning beroende på efterfrågan men den är ju inte helt lätt att förutse. Ingen vill ligga på lager då det kostar pengar.. Likväl får man lageruppbyggnad ibland. Men om du tänker efter. om det kostar så mycket att stå still vad kostar då inte lagret.. En dygnsproduktion kostar mer än ett stilleståndsdygn. Om man lägger på lager måste man ha dessa pengarna. Sedan kan du ju tänka dig vad det skulle behövas för summor för att lagerhålla två månaders produktion för att stå stilla under häckningsperioden.

Nä, man måste vara realist.... Tänk om Grävlingens vänner kom och sa att all biltrafik skulle ställas in på våren. Detta för att grävlingarna är så yra då och massvis blir överkörda.. De e bara att handla hem mat och förnödenheter för två månader då om du inte cycklar till affären förståss..

Glömde... vanligt krav är max 3 veckor efter fällning.. då skall det alltså ut till bilväg och transporteras till bruket på denna tid...

Håller med. Men 2-3 veckor är det ju knappast utan snarare mars - augusti eller så. Många fåglar lägger två kullar, och häckningstiderna är olika för olika arter. Mindre korsnäbb kan dessutom börja häcka på vintern redan. Det konstiga är att skogsbruk går före allt annat, fåglar, svampplockning, rennäringen... Vem har bestämt att det ska vara så? Det är bara för att de kan tjäna mkt pengar på det. FSC-märkningen verkar också rätt meningslös när man t.ex. tittar på de djupa spåren som skogsmaskinerna gör när det är fuktigt.

Ta en Svensk tallskog.. vi kan säga att den avverkas när den är 100 år gammal. Den röjs en gång och gallras 2 ggr och vi kan säga att vid dessa tillfällen förloras 33% av alla reden, om vid häckningssäsong. Så röjning och gallringarna kan vi anta att de förstör lika många reden som en slutavverkning.. Eftersom en slutavverking bara sker ett år på 100 så får vi en faktor 2. (0,33+ 0,33+ 0,33 +1)

Nu sker maximalt 30% av alla röjningar, gallringar samt slutavverkningar under häckningsperioden. 2 x 0,3 =0,6.

Alltså kan vi anta att skogsbruket förstör maximalt 0,6% av alla häckningar.

Alltså VI, det demokratiska Sverige, har bestämt att detta är ok. Den grundläggande orsaken till detta är de stora inkomster landet har från skogen. I själva verket drar skogen in lika mycket i netto som hela övriga Svenska industrin. Här har du läkemedelssubventioner, fri utbildning, sjukvård mm.

Intressant är att jämföra med Norge. Dom har ju olja brukar det heta.. Men hur ligger det till med nettoinkomster?? Tänk om Sverige drar in mera i nettoexport på skogen än vad Norge gör på sin skog och olja tillsammans??? Vad skall vi då säga..

Utan skogsbruket skulle Sverige vara en potatis republik!!!

Tyvärr är det jättelätt att vara gullig och omtänksam. Men till syvende och sist handlar det om resurser och när ens barn ligger svårt sjuk så frågar man inte om medicinen är testad med djurförsök. Inte eller om behandlings pengarna kommer från skogsbruk som dödar småfåglar..

Jehovas vittnen är en grupp som ofta får spott och spe. Speciellt när dom nekat till att ett av deras barn skall få blodtransfusion och det dör. Hemskt tycker vi. Själv kan jag inte låta bli att beundra dem för sin ståndaktighet även inför döden.

Övriga i GullSverige skriker högt om djurförsök, ekologi och en massa annat. Köper speciell makeup för de skulle alldrig befatta sig med något som har med djurförsök att göra, tycker si och så, skäller gärna på andra som inte tycker så. En dag blir de svårt sjuka. Vård!!!!!! Plopp!!!!! Där föll kravet på fritt från djurförsök, skövlade skogar, återvinning och andra gulligheter. För nu är vi inne i den sjukaste världen av alla , sjukvården.

Ok den militanta veganen, djurrättsaktivisten samt aktive inom miljörörelsen har nu glömt sitt kall. Appropå kall så duger ju inte de gamla becken i rostfri plåt längre. Kalla och besvärliga.. nej engångs i papp skall det vara.. De kyler inte rumpan.. Medicinen skall vara ordentligt kliniskt testad, så inga biverkningar som yrsel, frossningar eller pip i öronen uppstår under behandlingen. Om detta kostat 12 shimpanser, 8 babianer, 20 katter, 80 kaniner och 345, speciellt framavlade ,vita möss är helt ovidkommande. Denna fråga ställs inte..... Inte heller möter de krav på en kall plåt becken under rumpan. eller att man skall pocka fram de gamla hästsprutorna, som kan köras i autoklav, istället för de små engångs dito...

Ja, det är pengar som styr, men jag är inte 100 säker på att de verkligen har funderat ut det mest ekologiska sättet - varför skulle de, när inte många andra industri-inriktningar har det?
Ta metall t.ex, som har vetat hur länge som helst att järnmalmen håller på att ta slut för att vi grävt som idioter och flyttat upp malmen ovan jord och skapat en massa underliga konstruktioner av det, som långt ifrån alltid har varit livsnödvändigt - men vi har tjänat en herrans massa kosing på det. NU börjar tillverkningsindustrierna få panik för de får inte tag i material till sin produktion och det de får tag i är dyrt som synden samtidigt som deras kunder kräver en 9 %
-ig prisminskning varje år. Först nu börjar de fundera på alternativ - en del får panik och börjar investera i högteknologiska maskinparker för att kunna producera ännu mer ännu snabbare - för att inte behöva lägga ner, andra börjar titta på annat material, plast t.ex. Fordonsindustrin börjar titta på lösningar för att eliminera svetsbehovet. o.s.v.
Hade vi kunnat tänka efter före någon jäkla gång och värdera hushållning av resurser så kanske vi skulle kunnat fortsätta fiska, gräva i gruvor och fälla träd utan att störa vare sig ekologi eller ekonomi.




Ja..? Har du nte hört att jag är en sån där extremist som släpper ut minkar och grejar?
Länge leve grävlingen på det svenska vägnätet! ... eller inte.

En ornitolog skulle nog kunna besvara denhär frågan bättre än jag men jag tänkte på den mest intensiva perioden och den ligger någonstans i slutet av maj och början av juni.

De flesta fåglar ruvar väl ung. i två veckor och matar i två veckor så då handlar det om en månad totalt. Jag brukar hålla koll på starungarna och de lämnar boet ganska precis den 6 juni.

Sedan är det naturligtvis så som Myosotis skriver att många fåglar kan häcka en gång till men om man nu skulle kunna skydda något så faller väl ändå valet på maj/juni.

Då handlar det plötsligt om att välja vilka arter du vill skydda. Bivråken t.ex. anländer inte till Sverige förrän i maj. 4 veckor gäller bara några vanliga småfåglar. Det finns flera aspekter på det här: 1. gulligull-perspektivet som Stella-Polaris så föraktfullt beskriver. Akta talgoxarna för jag tycker de är så söta. 2. moraliskt perspektiv: det är moraliskt fel att mörda fåglar, deras liv är mera värd än vårt välstånd. 3. naturskyddsperspektivet: skydda först och främst hotade arter, individen är mindre viktig.

Jag har också starholkar. Lagom när ungarna blivit flygga flyttar tornseglarna in vars ungar är kvar till slutet av augusti. Är starar bättre än tornseglare? Vilka ska vi skydda?

Grå: jag hoppas du inte menar allvar med minkarna. I så fall är du värre än alla skogsskövlare tillsammans. Vet du vad minkarna har ställt till med längs kusterna? På sina håll håller de nästan på att utrota ejdrar mm. Jag är också helt emot minkfarmer, men att släppa ut minkarna (av vilka de flesta blir överkörda eller svälter ihjäl) är dumheter.

Stella Polaris,

jag delar inte ohejdat din cyniska syn på människan. I en demokrati får inte marknadskrafterna fritt spelrum, massor av människor, enskilda och organisationer kämpar för det de tror på, kosumentmakten t.ex. är inte obetydlig.

Beträffande "gulligull" människorna så är det lätt att ta hem poäng men jag vill i alla fall tro att övertygelsen sitter djupare än vad du låter påskina. Sen handlar det om valfriheten, vad har patienten att säga till om om man nu får ett pappersbäcken? Att vara miljövän handlar väldigt mycket om kunskap - vi lär oss hela tiden.

Maktlöshet är väl ingen angenäm känsla, att bara lägga sig platt för att inget ändå förändras. Då kan vi avskaffa politiska partier, intresseorganisationer och rubbet!

För inte alltför länge sedan var det brukligt att skogsavverkningar genomfördes enbart under vinterhalvåret. Orsaken var, gissar jag, att det blev minsta möjliga skada på naturen och att det var svårt för maskinerna att arbeta om det inte var tjäle i jorden.

Hur klarade sig pappersbruken då? De måste ha haft lagringsmöjligheter, allt kunde väl inte hamna i vattnet? Och när ändrades detta så att skogsavverkning numera sker under hela året?

Myosotis - tror inte vi har så olika uppfattningar om sakernas tillstånd. Min tanke var att om det är möjligt just skydda den mest intensiva perioden. Att utsträcka det till hela våren och sommaren tror inte jag heller är realistiskt, fast önskvärt.

Beträffande tornseglarna så bor de iaf här hos mig under takpannorna på logen och skadas inte av skogsavverkningen.

Jag har också uppfattat det så att vi till stora delar håller med varandra. Men jag som fågelmänniska kan inte så där på rak arm säga vilken tid som är "intensivast". Bivråken illustrerar väl att augusti är lika viktig som juni.
Tornseglaren var bara ett exempel av många. Jag har tur som har dem häckande i holk, det är annars ovanligt här nere i söder. Men i norra Sverige häckar de i holkar och ihåliga träd i skogen och blir som sagt inte flygga förrän i augusti.

Idealet är väl att man bara får avverka vintertid? Eller vad tycker ni?

Du har absolut helt rätt!!! Vi går tillbaka till 50talet. Vid denna tidpunkt sysselsatte skogsbruket fortfarande folk. Skogsskötslen var tveklöst bättre och det avverkades främst under vinterhalvåret, Man flottade istället för att tansportera på lands väg. Man lagrade massa veden i sjöar och dyl. Hästar arbetade i skogen. Husquarna tillverkade Rödmyran och de rika kunde kanske köpa sig en PV. Det gick bussar på landsbyggden och det bodde folk i Norrlands inland. På 5o talet så låg den gamla postorderskatalogen på utedasset. Att cykla 10 mil, på en dåtida cykel, eller gå en mil var något man ihuvudtaget ej omtalade då det var helt normalt. (nuförtiden skryter vi nästan om vi gått till brevlådan). Det var vanligt att ett nystädat hus luktade såpa..

Detta system gav oss en viss inkomst. Inkomsten används som bekant att köpa grejor för. Men idag är sjölagring förbjuden. Ett arbete som flottare skulle aldrig tillåtas, av arbetarskyddsstyrelsen, och alternativet vore att än en gång bygga om våra älvar (ja dom är inte "orörda" utan de har anpassats till flottning) Högre krav på avkastning och levnadsstandard har lett till effktivare produktionslinjer. Idag går det åt mindre skog per ton papper just pga färskhetskrav (ved bryts ner) effektivare bruk mm.

Vad har vi då fått av dagens system.. Vi har bil, vi har flyttat till stan, vi har mjukt toalettpapper, sköljmedel, samt minst 25 andra kemiska medel under diskbänken och i tvättstugan, vi går på gym, tittar på DVD, printar ut det senaste fotot på lillen osv
Vi har även blivit miljömedvetna. Vi skickar iväg vår gamla postorderkatalog och telefonkatalog för omarbetning. Returpappret kommer ut på en liten tur om minst 50 mil innan det kommer hem till dig igen.. Allt detta kostar resurser.

Dock har vi som människor allt mer tappat kontakten med vad resurser är. Den gamla småbonden kände till det väl då hans existens berodde på det. nyttodjur, djur, skadedjur..... Nyttodjuret tillför resurser. Djuret är mer neutralt medans skadedjuret kostar resurser. Skadedjur upplevs sällan som gulliga.... Alltså likställer vi inte djuren utan vissa är mer värda än andra.. När hördes krav på stopp mot råttgift??? När hördes krav på att förbjuda slagfällan som används mot mus. När hördes någon anmäla sig frivilligt för att fungera som reservat för den, i Sverige, utrotningshotade binnikimasken? När ställde någon sitt hus eller medel tillförfogande för att rädda den sällsynta husbocken????

Jag förstår att man inte vill ha 50 talets trycksvärte rumpa. Jag förstår att man vill minska skogsbrukets negativa sidor. Men vad jag inte förstår är när man inte är beredd att betala vad det kostar.... Vi tar ett lite exempel.. Telefonkatalogen.. På 50 talet hadde denna ovillkorligen hamnat på dasset är den nya kom. Idag vill vi inte ha denna papperskvalitet när vi torkar rumpan. Vi köper därför speciellt toalettpapper. Detta papper innehåller så gott som alltid en viss procent nya fiber (SKOG) är ofta blekt (KLOR eller VÄTEPEROXID) Samt har som absolut minimun 50 mil transport bakom sig. Allt detta för att du inte vill använda telefonkatalogen........... Gå nu in på dass och titta vad som sitter i hållaren... Troligtvis hänger där en av orsakerna till småfåglars död, utsläpp och elände........ En skitsak kan tyckas

Mycket bra historiebeskrivning Stella Polaris - minns stockarna som forsade nedför älven och minns även lastfartygen som lastade timret på fjärden utanför vår sommarstuga. Minns även hur vi cyklade nästan en mil på lördagskvällen för att ta oss till båten för att sedan ha en timmes färd med båt ut till sommarstugan.

Men i övrigt förstår jag banne mej inte vad du menar??? Utvecklingen har gett människor ökad levnadsstandard bl.a utrotat bikinnemasken vad nu den haft för funktion - säkert någon- men resursslöseriet har också skapat nya bekymmer. Många människor idag är nog beredda att avstå överflödet om det är vad som krävs för att för att minska belastningen på naturen.

Häromdagen kunde man läsa i tidningarna att forskare vid Halmstads högskola kommit fram till att ett svenskt barn i åldern 3 -5år i genomsnitt har 600 leksaker i sitt rum.

Men visst - vi kan sluta protestera, sätta oss tillrätta i bästa TV fåtöljen och sjunga "Que sera sera" och hoppas att någon oppfinnarjocke någonstans i världen ser till att vi inte drabbas av Harmageddon eller får en tyst vår som Rachel Carson skrev om på 60-talet.

Blir vi intellektuellt frustrerade kan vi ju alltid dra igång en rasande spännande debatt om fotbolls Svennis äktenskaps problem

Vad jag menar är att handling är bättre än ord... Det heter alltid: De skall!! Skogsbruket skall... men först tycker jag att den protesterande konsumenten skall ta sitt ansvar...

Om nu det protesterande skulle ha telefonkatalogen, på dass, så har han tagit sitt ansvar.. Om han sedan riktar sin protest mot dasspapperskonsumenterna eller skogsbolagen är sin sak. Han har visat att han är beredd att ta konsekvenserna.. OCH det finns alltid konsekvenser...

Själv har jag billigt dasspapper med en viss % av ny fiber. Varje gång jag går dit är jag medveten om den ekologiska kostnaden. Vad tycker ni??? Lite småfåglar som stryker med, dubbelt så dyrt toapapper, telefonkatalogen eller en hög med torkat gräs??? Det är bara att välja..... stå sedan för ert val....

NEJ jag menade inte allvar, men en debattör har lagt den egenskapen i knäet på mig på detta forum, jag var ironisk.
Jag anser att om det nu finns människor som fryser i dun, så är det bättre att avla pälsdjur än att tjuvjaga utrotningshotade djur och djurungar, men det är en helt annan diskussion.
Önskvärt vore att människan kunde inse att hon inte blir snyggare även om hon försöker klä ut sig till ett djur, men det är väl för mycket begärt..

Jag bara måste få kommentera detta. Råttor. Då har vi det där med behov igen.
Idag skulle inte sverige klara sig utan råttgift, vet du varför?

Jo, människan har även på detta plan tagit all plats. Ormen, som kan slingra sig in i bon och äta råttungar tar man död på, så fort man få se en. Likaså räven skjuter man så fort den kommer smygandes. Inte heller ugglan eller vråken kan få finnas vid vår sida. Och gör man inte detta själv så hjälper industrin gladeligen till att spy ut en massa miljögifter som tränger bort de naturliga råttätarna från samhälle och städer där det är som mest gynnsamt för råttpopulation (fyrbent, alltså)

Inte nog med detta - inte ens katten, som är den mest suveräna hjälpreda vi kan få i detta ärende får vistas utomhus längre.
Varför inte då? Jo, de bajsar i grannfruns rabatt.

När man sedan gräver upp gatorna för att lägga ner bredbandskablar och fjärrvärme blir det ett herrans liv. Folk springer runt som vettvillingar och fäktar med armarna och skriker.
Kloakråttorna har kommit till byn, upp till en halvmeter långa mellan nos och svanstipp. De som har levat under jord och haft det så bra, får sina bon förstörda och blir helt plötsligt synliga.
"SKANDAL" skriker människorna. "LEVANDE DJUR!!? HÄR I VÅR SMÅSTADSIDYLL??!!"

Råttor brukar få runt 15-18 ungar i varje kull och de brunstar inte en gång på våren - nej , de brunstar vart femte dygn.
Råttor är även mycket intelligenta problemlösare som vet hur man klarar biffen, de är också mycket måna om de sina och tar hand om varandra.
Gissa om vi skulle behöva ha skogens alla vilda fyrfotingar och glosögda fjäderfän på vår sida om vi någonsin ska få bukt med det vi kallar råttproblem...

I övrigt så är det ett mycket vettigt resonemang du för gällande skogsbruk v/s pappersindustri, men jag tycker ändå att det är värt ett försök att få till stånd någon form av häckningsfrid. Man måste ju prova innan man kan säga att det inte går, eller hur?
Tack för all info!



... du glömde tummen, minsta möjliga miljöpåverkan...

Aha och hur mycket kemiska och pappers artiklar skulle det gå åt för att sedan fixa tummen på dagens moderna människa...
Tvål, antisepitiska våtservetter, asolsprit och att inte förglömma det nya tumpappret.......

Är inte detta den moderna människans intellekt. Såpor, veckotidningar och kändisar. Om den genomsnittlige Svensken skulle kunnat lika mycket om ekologi och produktion som om kändisar, vem som producerade den där vinylplattan 1981 och vilken teaterpjäs man skall gå på om man kommer till Stockholm, så vore det lättare att lösa problemen.....

Ack du negativa och svartsynta människa som sitter här skryter med ditt lågfiberskithuspapper, vadfårdigatttroattduärbättreänallaandraVA?


Vad ska vi göra då?
Gunilla känner i hjärtat med nakna fågelungar som fryser och svälter ihjäl om inte de blir ihjälkörda av skogsmaskiner, och tro mig, att ha den empatiska förmågan är inte speciellt roligt och jag är allmänt förbannad över mänsklighetens egotrippar över lag och du lite småsur över konsumenternas tanklöshet.
Vad ska vi göra åt skiten?

Hittade ju förresten en bild på "mitt" vackra hygge Inte så bra men dock en bild.


[attachment=13791:Silo.jpg]





Hittade fler bilder...

[attachment=13792:Vårvy.JPG]

Vi skall lugna ner oss och tänka igenom saker och ting innan vi tar våra beslut och ställer våra krav. Väl så bör man stå för dem....