Jag tog mig en ordentlig och skön simtur strax efter solnedgången igårkväll.
När jag efteråt torkade mig såg jag en svart grej på huden nära vristen. Den påminde i form och storlek om ett sädeskorn och med en änden rakt in mot huden. Jag tog tag i det - det verkade inte direkt sitta fast - och i min handflata förvandlas det till en flera cm lång, trådsmal slingrande tingest som jag raskt kastade ut i sjön igen.

Trots min klart mogna ålder har jag aldrig tidigare funnit en igel på min kropp. Jag sökte nyss på webben för att se om de kan vara farliga på något sätt, men de tycks vara helt ofarliga.
Istället kunde jag på sidan "Blodigel läsa: "Blodigeln har tagits med på den nationella rödlistan över hotade arter i Sverige då den bedöms vara en missgynnad art

Har ni råkat på några?

Är du säker på att det var en blodigel då? Hästiglar är mer vanliga, och sådana stöter man ju på ibland. Helt ofarliga förstås.

Jag hade inte ens börjat skolan, när jag ramlade i en pöl.
I hela (?) kroppen satt fast massa blodiglar.
Det tog mej många år, innan jag uppskattade bad i pölar...

Blodiglar är ofarliga - och används i medicinskt syfte fortfarande.
Man använder ju även maskar i svensk sjukvård för att ta bort röta från sår.

Jag skrev väl inte att "min" igel bestämt var en blodigel.

Efter den där händelsen har jag funderat på om iglar kanske är den möjliga förklaringen att jag ibland på sistone flera gånger känt det som om något struckit intill mot vrister eller tår när jag simmat. Kanske hinner de lagom fram till nämnda kroppsdelar.

Ok, läste lite slarvigt. Annars finns det gott om småkryp i vattnet som kan bitas, bl.a. en del dykarbaggar. Hästiglar brukar f.ö. inte bita sig fast på människor. Fast undantag finns säkert.

Läste också att
"Namnet på klassen Hirudinea kommer från det latinska order "hirudo" som betyder blodigel."
på sidan
Iglar

Intressant då att konstatera var salvan hirudoid fått sitt namn ifrån, den ökar ju blodgenomströmningen i muskeln, precis samma syfte som medicinsk behandling med blodiglar.

När vi tömde vår gamla damm hittade vi en massa iglar på botten - de sög sig fast i vattenhinken så vi fick sköja bort dem med hjälp av vattenslangen!
De var riktigt "äckilga" bläääääääääääää
Undrar hur de har kommit dit? Med rådjur, fåglar? Är det möjligt?

På sidan "Blodigel står det:
"Om lämpliga värddjur saknas kan dock grodor och paddor vara intressanta även för en vuxen blodigel."
Det verkar som att möjligheterna för blodiglarna att utbreda sig s.a.s. är "hoppfulla".

Kul onödig info är att man kan köpa "äkta" blodiglar genom apoteket. Sant!
/Eva

Är de mariga att ta bort?

Har för mig att det enklaste sättet att ta bort iglar är att salta på dom. Dom släpper direkt. Blodigeln är färggrann med band i olika färger, hästigeln som är mycket vanligare är helsvart. Angriper inte hästar, lever på insekter och snäckor. Iglar kan ta sig fram på land.

Läste idag i en veckotidning 'att om en blodigel har fått ett riktigt skrovmål, kan den sedan svälta ett helt år'.

Efter lite vidare research har jag funnit detsamma... men att däremot "riktig" blodigel tycks kunna suga blod från hästar. Egendomligt om den som heter hästigel inte besvärar hästar, men däremot den som inte har 'häst' i namnet.