Jag uppmanar alla att bekämpa jättebalsaminen. Den klassas som en agressiv inationsart. Visst är den fin, men den kan tränga undan all annan vegitation på stora fält. De har haft problem med dett i utlandet, jag kommer inte ihåg var nu. Många befarar att samma sak är på väg att hända här i sverige.....

En bild kanske? Så man känner igen den om man skulle ha den...

Den virtuella floran

Här kommer en länk.

Lustigt att detta kom upp just idag, min dotter har plockat blommor av balsaminen i buketter till mig hela sommaren och vi undrade vad det var, finns gott om den på skolgården(stor del består av ängar) och runt om kring i diken. Visst ej var det var, men hittade den i nordiska floran idag när jag letade.


Detta fann jag på nätet på vår bostads hemsida:
Det finns nog många med dig Ing Britt som gjort på samma sätt som du, sått ut några frön och sedan fått hålla efter denna livskraftiga ettåriga växt. Jättebalsaminen sprätter ut sina frön när frukterna är mogna.
I Svensk Botanisk Tidskrift 1998/6 finns en intressant artikel av Per Milberg om "aggressiva invasionsarter". Jättebalsamin tillsammans med t ex jätteloka och vresros är upptagna av författare som "ett allvarligt naturvårdsproblem". Varför är då dessa växter så problematiska? Jo, jättebalsamin förökar sig snabbt, liksom de andra aggressiva invasionsarterna, i värdefulla naturmiljöer och de tränger bort de inhemska arterna. Jättebalsamin växer vid exempelvis åkanter och strandsnår och den är allmän i sydvästra Sverige.

Hm, ettårig, då gäller det ju att plocka och göra slut på dem så de ej går i frö.

Här kommer ännu en länk, det ser ut som du har helt rätt erik, tack för uppmaningen.

Hälsn cissi onsala





FN:s konvention om biologisk mångfald

Har sått denna blomma i flera år!!!
Men ingenting har ännu kommit upp ur jorden.
Förklara det om du kan, den har fått olika jordmån och jag har också försökt dra den i växthuset så hos mig trivs den absolut inte.
Hälsar Anne

Hade den i ett par rabatter för några år sedan men drog upp den så fort den tittade fram på våren. Den var alldeles för hög för att platsa i rabatterna. Det var inga problem alls att bli av med den, tog nog bara två somrar så var den borta.

Men i fjol tog jag frön av en ljusrosa variant - har för mej att dom jag utrotade var mörka, finns det olika färger? - och spred ut dom på ett begränsat område där dom kan få växa fritt. Nu blommar dom härligt men jag är inte rädd för att dom ska sprida sej så jag tappar kontrollen över dom.

Jag tror inte att dom kan bli såna monsterodjursväxter som Erik är rädd för.

Vid min avfartsväg är ett helt fält med Springkornsbalsamin som jag fortfarande kallar växten, fast jag vet att den bytt namn, men det kommer jag aldrig ihåg Ska åka ner och ta en bild senare. På det fältet passar den bra för där är ganska fult annars, men jag skulle nog passa mig för att ta in den i en mindre trädgård.

Nästan vit jättebalsamin.
Jag klipper bort fröställningar på växter jag vill hålla på mattan, ex. knölklocka.

Min faster hade en planta förra året, i år var det lite flera kan man säga. De är ju lätta att ta kål på men de har en förmåga att sprida en himla massa frön.

Anne, ditt problem låter lite konstigt. Har det varit färska frön? Har du stratifierat dem? I vilken zon bor du?

Jag bor i zon två och ja de är behandlade efter konstens alla regler fröerna. Om jag inte miss minner mig så har jag även fått en planta, men nähäpp här vill den inte växa.
Jag har kompst, kogödsel, stallgödsel och hönsgödel i olika land men ingenstans inte ens på kompost högen vill den växa.
Tur är väl att allt annat växer här.
Min mentor en äldre herre säger också att det är väldans konstigt. Han är en mycket duktig odlare och odlar i zon ett på öland så hans plantor av denna tjuriga växt borde faktiskt ha tagit sig här.
Samma fenomen har jag med akeleja, men den växer på framsidan mellan mina plattor där förra frun en gång planterade den. Har grävt upp allting och gett bort plantorna men nähäpp den återkommer på samma ställe hela tiden.
Alla andra akelejor som planteras i landen stendör. Inte den inte. den står där hur mycket jag än kämpar för att den skall förflytta sig en eller två meter. Förklara det om du kan.
Hälsar Anne

Nu var det väl inte direkt problem i trädgården med dessa växter iallafall mitt inlägg avsåg. Problemet är när de själva tar sig ut utanför och vi ihärdiga trädgårdsfixare inte finns där att hålla efter den. Risken var att den kan slå ut delar av vår vanliga flora om den får härja.

Visst finns det ställen där det inte varit så grannt förr där balsaminen lyser upp, där är ju jätte vacker som blomma, frågan är bara om den är så vacker att vi vill ha hela vår svenska natur full i den? Vi är ju ganska mycket för lagom. Höjden gör ju att den skuggar och kväver mycket annat. Antar att det är som med kaninerna i australien, de har liksom inga "fiender" och det kan ju bli för mycket av det goda.

Hälsn cissi Onsala

Så lustigt. Akelejan har ju en pålrot om jag inte missminner mej, men den är ju ganska känslig. Inte som maskrosens altså. Jag flyttade 2 plantor på försommaren, det gick väl så där. De lever och kommer nog att repa sej men de har tagit stryk. På gamla stället syns ingenting, får c i vår men jag tvivlar. Har du testat att gräva upp evighetsplantan olika tidpunkter på året, jag antar attdet borde kunna spela in. Annars så kanske du får ta och gräva ½ kilometer så du får bort hela roten. Jag antar att du försökt med det men det är ju bevisligen en bit kvar.... Jag skulle tro att det är någonting speciellt med din jord. Du hade drivit den i växthus sa du, med köpejord då eller? Några extra stora variationer mellan natt och dag temperatur? Någon speciell bakterie? Svårt fall...


Nej jag menade såklart i den vilda faunan. Det räcker ju med att en fågel tar med sej ett frö. De går rakt igenom har jag för mej... De utrotar massa arter när de går fram... Tänk på alla vilda orkidéer t.ex. de är ju inte alls de ända drabbade. Jag läste en ny avhandling om just detta problem som någon student på SLU hade skrivit, problemet är bara att jag inte vet var jag har den. Förmodligen är den redan borta. Det stog bland annat fröfirmor ofta sålde den förr men nu är det bara de lite mera oseriösa som såde den. Då uppmanades man att sätta den vid åar och vattendrag så den skulle spridas vidare den vägen, då tänkte man inte på att det kan bli problem med nya arter i naturen. Det är ju värre än mördarsnigeln igentligen. Den gör äter ju oftast inte upp hela plantor, möjligen små, men den äter inte upp hela fält.....

Erik, har du alls sett någon balsamin i verkligheten? Det låter ju som om du beskriver nån farlig farsot som ska förgöra hela växtligheten!

Där jag tog mina fröer i fjol växer balsaminen vid en åkant, men bara inom ett begränsat område där. Dom har inte spridit sej ens på andra sidan den smala vägen, eller utmed ån. Området är kanske 12-15 kvadrat och har varken ökat sej eller minskat under dom senaste åren.

Och tycker du att dom sprider sej "ohämmat" i rabatterna är dom lätta att dra bort. Skulle man missa nån som liten planta och den går i blom drar man bort dom innan dom fått frön igen. Dom blir ju hööööga och är lätta att se!

Bild på balsamin i rabatt!

Jo jag vet hur en balsamin ser ut. Flera forskare säger att de är ett hot och jag har själv sätt det en bit härifrån. Kanske vet du bättre?

Kom att tänka på att på Gotland växer det massor med aklejor i vägdiken och på "grusåkrar", alltså i sandig/grusig jord. Kanske värt att prova?
Däremot kan jag inte förklara att den återkommer om det inte är så att den hinner släppa något frö innan du tar bort den. Eller kanske fröna gör som bolmörtfrön - ligger i jorden i åratal och väntar tills någon kommer och rör om i den.

Det är möjligt jag....jag vet inte.


Jag hittade artikeln, men jag årkar inte skriva hela utan väljer ut lite fakta.

Jättebalsaminen får mellan 700 & 800 frön/planta. I ett invationsbestånd växer det mellan 50 & 100 plantor/m2. De sprider fröna 2-3m när kapseln exploderar. Fröna sprids vidare genom fåglar, myror och vatten. I frankrike har den invaderat drygt ½ av flodstränderna. Den växer normalt i Himalaya på 2000-2500m höjd. Fröna är kortlivade och plantorna är känsliga för mekanisk bekämpning. Den bör ske på försommaren så att plantorna inte hunnit blomma. Stora invationsbestånd kan täcka 100-tals m2. De växer upp och skuggar efektivt annan vegitation och dessutom bildar de stora mängder förna som missgynnar andra växter. I bestånden hittar man en hög andel (man gämför med annan norman vegitation) kvävegynnade perenner som hallon, brännässla,kvickrot och älggräs. Där jättebalsaminen etableras växer ibland också springkorn (Impatiens nolitangere). Om dessa arter kan växa sida vid sida eller om den större tillsut kväver den mindre är oklart. Den infördes till England 1839 och förvildades ganska snapt. Den var vanlig i fröhandeln i början på 1900-talet. Nu sprids den främst från person till person. I en bok från 1884 rekomenderade man till och med att man skulle plantera dem vid ett vattengrag så de kunde spridas vidare. Fröna rullar längs med bottnen och stannar när den övriga sedimenten stannar vid stränder. När den väl är etablerad vid ett vattendrag så är den mycket svår att begrensa. Med den spridning som redan nu finns i sverige så skulle det vara mycket svårt att utrota den.

Ojoj! Så många frön får inte mina blommor och dom växer absolut inte så tätt!

Hej hopp, nu är vi ute och snurrar!

I mitt första inlägg i den här debatten bifogade jag två länkar, en hamnade mycket långt ned i inlägget(sorry är ej så van än), men det innehåller något som jag tror ni alla missat läsa efter att jag läst era inlägg. Det är en länk till fn konventionen!
Så detta är inget en student hittat på, ta er upp på sidan och leta efter länken sist i mitt första inlägg.

+ lite hjälp tack, min signatur ser ju helt galen ut, varför får jag inte rätt teckensnitt och färg utan svart och notering om vad jag valt? Någon som vet? Tacksam för hjälp.

Hälsn Cissi Onsala

Verkar som du inte har stängt taggarna. Varje tag måste avslutas med [/tag], t.ex. {B}text{/B} för fetstil. Ersätt {} med [].

Erik var hittade du detta?? Källan?

Dina odlingar är kanske inte så vilda, annars kan du ju räkna plantorna på 1 m" får du se. Räkna även fröna från en planta. Tänk på att det finns 5-10frön (har jag för mej) i varige frökapsel som skjuter iväg. Det blir en kalsel/ blomma. Du borde få ca 100 blommor på en planta och en sesång...

Intressant att läsa era erfarenheter om att jättebalsaminen på vissa ställen inte lyckas växa eller sprida sig. Här på holmen i zon 3 sprider den sig mycket snabbt. Från en rabatt till ett halvskuggigt skogsområde till alla möjliga ställen runt skogområdet.

Jag tycker det är en intressant och vacker växt, men gillar inte att den på vissa områden sprider sig så snabbt. Utan den vill jag inte vara, men det är en av mycket få växter jag absolut inte vill ha in på min tomt. I en trägård har de givit upp en tidigare stor rabatt för att balsaminen kommer i tusental på våren, försommaren och även om man rycker upp dessa två generationer - också på sensommaren.

Men svårare än kirs borde den inte vara att få bort från en rabatt ändå. Om man ägnar ett år att gräsklippa och kanske en vinter och vår att marktäcka borde det går att plantera in något annat också.

Ni som odlar jättebalsaminen utan problem med oönskad spridning är bara att gratulera! Fortsätt med det, för helt utan att kunna beskåda denna starka växt vill man ju inte vara.

Jag hittade en del bra information om invationsarter i sverige.

Forskningsprojekt om "AquAliens"

Informations sida från naturvårdsverket




Ett sitat från naturvårdsvärkets sida;

"Främmande arter som hot mot Sveriges biologiska mångfald
För den inhemska floran och faunan kan främmande växter och djur utgöra ett hot på flera olika sätt:
En främmande art kan utrota någon av landets egna arter eller bestånd. Ett exempel är minken, en nordamerikansk art som i slutet av 1920-talet började föras in i Sverige för uppfödning på pälsfarmer. Många djur har rymt eller släppts ut från dessa farmer, inte minst under andra världskriget, då ägarna inte längre hade råd att ge minkarna mat. Under senare tid har djurrättsaktivister saboterat flera pälsfarmer och släppt ut ett stort antal djur.

Minken, som numera är spridd i hela Norden, är ett effektivt rovdjur som äter fisk, fågel, mindre däggdjur, kräldjur och kräftor. I Sverige har den orsakat störst skada längs kusterna, framför allt genom att attackera sjöfåglar som häckar på marken. I Stockholms ytterskärgård är inte minst tobisgrisslan hotad; i Blekinge skärgård skräntärnan.

En främmande art kan förändra ett helt ekosystem. Utsättning av fisk i fisktomma sjöar är ett exempel. Fisktomma vatten är vanligen rika på bladfotingar och liknande kräftdjur, men dessa blir snabbt uppätna och försvinner så snart det kommer fisk i sjön. Detta skapar i sin tur problem för alfågeln, som till stor del livnär sig på kräftdjuren ifråga.


Signalkräftan är resistent mot kräftpest men har bidragit till sjukdomens spridning i Sverige. - Foto: Magnus Melin/Naturbild.
En främmande art kan vara bärare av nya sjukdomar som angriper inhemska arter.
I många vattensystem har den nordamerikanska signalkräftan satts ut som ersättning för den inhemska flodkräftan, som drabbats av en svampinfektion kallad kräftpest (även den av nordamerikanskt ursprung). Signalkräftan kan ofta fungera som smittbärare av kräftpesten. På så sätt har den bidragit till att sjukdomen permanentats och till att utslagningen av de kvarvarande bestånden av flodkräfta kunnat fortsätta."



Listor på invationsarter i Sverige:

Direktlänk till en lista över invationsarter på land

En lista på marint främande arter i sverige

En lista över främande arter i sveriges sjöar och vattendrag


^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
Intressant läsning, om man orkar. Men man kan ju kolla de grupper som man är intresserad av...



Nu måste tilläggas att alla arter inte är argrisiva invationsarter, uten de allra flesta kan leva utan att förstöra/störa den naturliga ekobalansen.
Som exempel kan nämnas vinbärs snäckan och mördarsnigeln. Den ena gör stor skada medans den andra är ganska harmlös om den inte bildar allt för stora populationer, som tur är det inte så vanligt.


Hoppas ni orkar läsa, för det är intressant

Hur kan du uppmana fålk att odla den när du vet hur den sprider sig? Jag tror inte du vet vilken skada den gör....

Har försökt odla den, men den torkar alltid bort hos mig - måste vara en helt annan grej vid vattendrag och på syd- och västkust...

Cilla,13-08-2003, 00:43
Ni som odlar jättebalsaminen utan problem
med oönskad spridning är bara att gratulera!
Fortsätt med det, för helt utan att kunna beskåda
denna starka växt vill man ju inte vara.

Javisst är den vacker! - Virtuella florans bildgalleri.

Vilken urtjusig bild Berith
Har i flera omgångar haft jättebalsamin i min "Snusnäsduk" Har aldrig haft några problem med fröspridning, någon enstaka planta har dykt upp, här och där, trots att dom har varit omkring två meter höga och haft armstjock välgrenat stam, med massor av blommor.
Klipp bort alla överblommade blommor, sedan blir det inga problem. Tycker att balsaminen är mycket vacker. Tyvärr har jag inte plats för den längre, annars skulle jag ha den varje år.

Hej Erik,
Jag har helt riktigt inte hittat exempel på jättebalsaminens skador på orter i Sverige mer än beskrivningar om att den skulle kunna sprida sig enormt snabbt. Jag har sett den tränga ut annat i trädgårdar ungefär som praktlysning och vintergröna sprider sig, men inte i vilda naturen även om jag sett den spridas där också. Trots den enorma inneboende förmåga den har att sprida sig verkar det på mig som att den ändå har svårt att sprida sig "överallt". Men kanske har jag missat något som du säger. Ser jag den orsaka skada i naturen så kommer jag också sälla mig till dem som vill stoppa den från att planteras.

Lite hoppfullt är det att många misslyckas med att plantera den - då misslyckas den säkert själv i vilda naturen också. Jag håller med om att man ska vara försiktig och jag skulle inte odla den själv, men behöver nog konkreta exempel på var den skadat annat innan jag går så långt som du.

Det var intressanta länkar du satte in, tack för dem! Vad många arter det är som införts och på olika sätt är främmande för svensk flora; äpple, gräslök, gran, fläder, lupin, akleja, persilja...

Håller med dej Cilla, jag har också kvar min åsikt om jättebalsaminen tills jag ev. upplever nåt annat.

I en annan tråd diskuteras nu åkervinda, det är en blomma som "skrämmer" mej mer eftersom man lätt tappar kontrollen över dess rotsystem. Tror att rotogräs ställer till mer förtret än en ettårig fröspridare!

Den vackra åkervindan, ja...



Den har verkligen utvecklad god förmåga att kväva! Jag har några andra, långa snabbt slingrande saker som jag tror är bindor. Dyker upp lite varstans och klättrar gärna på solrosorna. De är betydligt snällare än åkervindan, men ställer till en del trassel ändå.

Åker- eller lövbinda


Snårvinda


En annan slingrande sak som stör mitt kryddland är en orangegul, smal och lövfri slingerväxt med vitgula små svulster som kan vara blomställningar. Snärjer hårt det den klättrar på. Den är liten men kan snärja in en stor planta på nolltid och det är svårt att se var den har kontakt med jorden.

Någon som vet vad det är?

Ser nu i virtuella floran att det kan vara linsnärjan jag har, http://linnaeus.nrm.se/flora/di/convolvula...cu/cuscepl.html.

Den ska visst vara utrotad sedan 1950-talet, så man kanske ska vara lite rädd om den ändå!

Den sprider sig främst utmed sjöar och i störd mark, men även på t.ex. ängsmark där den ställer till stor skada genom at den är kväve bindande och skuggar andraväxter genom att den växer kvaftigt och tätt.

Den betraktas som naturaliserad i Gata- svealand sedan 1920-talet. Under 1900-talets andra helft har den ökat drastiskt i och med att trandnära betet har minskat.

Men som sakt det är inget påhitt från min sida, det står ju till och med om den i FN-konventionen. Den artickel jag har läst är ett examensarbete av Charlotta Larsson vid botan i uppsala. Artikeln finns publiserad i Bio diverse nr 1, 2003, sidan 10.

För många år sedan var det ett himla liv på en man som uppmanade till utrotning av Björnloka. Jag tror attt även Vägverket var ute och sprutade.

Min egen erfarenhet av Björnlokan: jag fick en ettåring av en släkting i Höganäs, den planterade jag i trädgården och pysslade om och klippte gräs under. Plantan blev ca 150 - 200 cm hög. När frökorgen var "klar" tog jag av och torkade den. Jag hade aldrig några besvär av Björnlokan och inte kom det upp någon mer heller
Det sägs att den kan ge brännskador på hud vid solsken.

För en tid sedan körde jag ner till Skåne....och där vid vägkanten stod plötsligt en Björnloka, jag undrar hur länge den fick vara kvar?

Vad tycker ni om lupiner utefter vägarna ? Lupinen kväver också växtligheten under sig. Den är också kvävebindande.

Balsaminen har jag nog inte sett här på Västkusten. Därimot för jag en ojämn kamp mot Kirsen som också kan kväva annan växtlighet.


Till slut: Jättebalsamin, Lupiner och Björnloka går att hålla efter men citat:"Tror att rotogräs ställer till mer förtret än en ettårig fröspridare!

Lupinerna tränger ju undan, men deras frön skvätter inte iväg på samma sätt. Jag vet att de är kvävebindande, det är de flesta växter som tillhör ärtfamiljen...

Björnlokan vet jag inte hur den ser ut ens, men det är antagligen en ganska agresiv invationsart.

Rotogräsen är bedrövliga. Kirsen avskyr jag, men den sprider sej inte långa sträckor även om den ställer till det där den finns. Den får ju också frön som fåglarna bär med sej, men jag har inte sätt så mycket fröplantor.... men det är klart, den räknas ockå till agresiv invationsart...

Det var väl jättebjörnlokan från sibirien va?
Jag har hört att man även i mina trakter utrotade många, då de är fleråriga var man tydligen tvungen att gräva upp rotsystemet på varje växt åxo. Vet inte riktigt hur länge sedan det var, kanske på 70 eller 80 talet.
Vår egen björnloka är väl ingen fara med.

Hälsningar,
Navåsarn.

Har äntligen kommit iväg och plåtat Balsaminfältet. Där har de hittat rätt plats. Har noterat att de finns på många fler platser i år, även vid stränderna (Vättern) inne i Hjo stad.

jaha jag som har fin fina balsamin frön som ja ska sätta i min trädgår ajja ja tänker sätta endån de e ju ba att norpa av dom högexplosiva fröställningarna! och behålla nåra och sätta dom

......agresiv invations art. Det kliar i fingrarna att gå ut med en lie på fältet, men nu är det ju lite sent. Nästa försommar?