Vi sågade av en ganska tjock gren i början av februari, det började droppa sav med en gång ( så tidigt? ), och det bara fortsätter. Det har runnit längs hela stammen, och det syns att det kommit mängder! Vad kan man göra? Finns det någonting att stryka på? Glad för lite tips!!

kleta inte på saker på ytan det ökar bara risken för ifektioner.

Björk är blödare beskärs under JAS-perioden.
för att stoppa den nu pågående blödningen, kan du prova med ympvax eller att försöka stryka lerjord på såret.
Tyvärr är bara risken stor att det också går in sjukdomar samtidigt, då trädet är extra känsligt denna tiden på året.

Hej Jag tycker att säga, du kan stoppa blöder , genom att bränna sårytan, jag prövat och det funkar jättebra.
LYCA till, H: Bassam

Ett år samlade jag saven och försökte koka ihop den till något användbart - lyckades inte

Nej, ha inte på något på såret. Saven som kommer ut hindrar sjukdomar från att komma in. Men precis som MariaS skriver är JAS (juli/augusti/september) bästa tiden för beskärning av blödande träd. Jag har hört att det som rinner ut är det som annars skulle gått till den borttagna grenen, men jag vet inte om det stämmer.

Låter intressant att bränna sårytan, Bassam. Hindrar det även från att få in eventuella sjukdomar eller får det bara stopp på "blödandet"?

Det är ju också så att nu är tiden då björken, bl.a. börjar sitt stora 'drickande'. Jag har björkar hemma som det rinner vatten (?) ur men det slutar så småningom när björkbladen är på plats.

Låt den blöda. Gör ingenting. Björken far inte illa. Smeta inte över såret. Såret hålls rent just därför att det blöder. Björkar klarar normalt av sår på 5-7 cm.

*Trådkapning*

Hej!
Vi vill hugga ner en björk, när är bästa tiden för det? När slutar dom sava?

Mvh g

Det kan du göra när som hellst, det brukar inte komma rotskott.





Vet du varför det inte fungerade? Saven innehåller 2-3% socker, det borde gå att koka ihop det till en form av sirap, men då måste mycket vatten kokas bort, se t ex:

http://www.tracentrum.se/files/publikationer/BJORKSAV.PDF

Recept på björkdricka. Jag har aldrig prövat själv men vet sådana som brukar göra det.

http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=218.0

Tack kurt!

Men det var inte riktigt det jag undrade. Utan när den slutar sava.
Farfar berättade att han högg ner en björk en gång och det var mitt på våren och den savade så att det nästan stod som en fontän.
Det gjorde väl inget förrän efter ett par dagar då det började jäsa och lukta fan i hela grannskapet.

Så när slutar björkar sava? Har dom börjat?

( bor i zon 2-3, eskilstuna )

I södra Sverige har de definitivt börjat, om man väntar till Juli så har det nog minskat. Men så stort problem tycker jag inte att det är, det kan dock se lite äckligt ut. Men saven lockar också till sig fjärilar och andra insekter som behöver socker.

Hej
Jag tycker att strukit sår Hindrar sjukdomar och stopp på "blödandet"?
Obs : sava smakar bra så insekter och bakterie tycker om, med strukit det såren stänger och ohyra virus bakterie svampen kan inte kommer inne på växter. Också sava räknar som växterblod så växter hälsa ska inte blir bra när de saknar mycket sava.
Lycka till :H Bassam

Att det rinner sav ur en snittyta är naturligtvis inte bra, men det är inte fatalt. Saven är relativt rik på kolhydrater så det innebär naturligtvis en energiförlust för trädet, men värre än så är det inte. När träden är i tillväxt är det naturligtvis lättare för vedkärlen att "täppa" igen för att förhindra savning. Därför bör beskärning ske under sommaren när träden är i tillväxt. Nu när träden är i väldigt liten tillväxt eller ingen aktivitet sker i vedkärlen flödar det bara på. Dock har vi människor en tendens att jämföra träd med människor och att vi dörför måste "stoppa blodflödet". Detta är inte nödvändigt eftersom träd inte är människor. Träden löser detta bäst själva utan att vi ska vara där och "lägga förband".

Det bästa är att låta det vara och låta trädet sköta övervallningen på sitt sätt. Påstrykning av preparat kan vara till mer skada än nytta eftersom det stänger inne fukt i veden och leder på sikt till en bättra miljö för rötsvampar. Bränning av snittytan kan visserligen stoppa savningen men samtidigt förstör det cambiet som behövs för att snittytan på sikt ska kunna vallas över. Detta leder till att rötsvampsangrepp på sikt riskerar att öka.

De senaste åren har björk och lönn savat tidigare än jag varit med om. Jag tappar vissa träd på sav för att göra saft, och har fått starta tidigare. I mars har savningen redan upphört.

När man fäller en björk brukar det inte ha betydelse om det är savperiod eller inte.

Låt det var, har du riktigt tur dör den, men oftas fixar naturen den själv.

Hej jag tycker att säga, varför jag försöker att läsa och jobba för hittar naturliga lösning till den här problem, på grund att många kompisar haft samma problem och sina växter dog eller blir mycket svaga med ohyra skador, och jag har en fråga till varför alla experter i Sverige garantera beskära under JAS tiden för att sav rör inte på den här tiden, så på den här orsak kan vi undvika om vi beskära under JAS perioden att mina växter blir dog eller attackerad från ohyra, om vi säga hela tiden vi ska inte göra någonting, varför prata vi med varandra eller varför läser växter böcker,
OBS: javisst människor och djur och växter har samma värde.
Lycka till, H:Bassam.

Det är väl synd om den dör?

Hej Bassam: Jag har läst om en förklaring till att man förr beskar träd på vårvintern: trädgårdsmästarna hade mest tid då. I juli-augusti-september (JAS) fanns så mycket annat att göra i trädgården. Undantag från den regeln var körsbärs- och plommonträd. Men det är inte så många som håller sig med trädgårdsmästare nuförtiden.

Senare har man märkt att många träd mår bättre av att beskäras i JAS-månaderna, när deras häftiga vårtillväxt är över. Snittytorna läks bättre den tiden på året. Men också i JAS ska man välja torra, soliga dagar för att undvika svampangrepp i beskärningsytorna.

Vad jag tycker är svårt är att
1. man måste veta vad man har för träd!
2. inte alla sorters träd ska behandlas lika
3. fast man lärt sig beskärningsprinciperna rent tekniskt, så finns det misshandlade, stympade, döende träd där grenarna inte växer som i boken. Då är det svårt att fatta beslut om hur snitten ska läggas.
4. råden om att lägga på trädbalsam på alla större snittytor har visat sig mindre lyckade - i själva verket sker övervallningen bättre utan balsam

För övrigt har jag själv haft mycket glädje av Cillas sansade råd. Så jag hoppas alla som är det minsta villrådiga, när de står med såg och sekatör i högsta hugg, läser först och kanske sågar lite mindre sedan.

jag har druckit en gång (det var från en gren som gick av av misstag)... o de var gott (björken klarade sig).

Om jag förstår din fråga rätt Bassam så hoppas jag att det inte finns trädvårdare i Sverige som garanterar att alla beskärningar blir bra bara för att de görs i JAS. Om man på äpple t ex fått "nödropet" som gensvar från trädet, dvs att det växer med vattenskott, så går det inte att göra samma sorts beskärning i JAS och få trädet att må bättre. Vattenskott är i första hand en fråga om felaktig beskärning, inte om tidpunkt för beskärningen.

Att man beskar äpple och päron på vårvintern förr har mest med det som Fågelvägen skriver, dvs att det var då man hade tid. Andra arter beskar man också då för att vårvinterbeskärning stimulerar vegetativ tillväxt, dvs gren och blad. Det är bra om man t ex vill ha många fler elelr längre skott på buskar, vissa träd som hamlas mm.

Men om man fått vattenskottsutveckling i ett träd är det inte "stimulans" man givit trädet. Då har man helt enkelt orsakat trädet nöd och vill man upphöra med det så måste man ändra beskärningssätt - framförallt hur mycket och ofta man beskär.

Under JAS är livsprocesserna långt mer aktiva i ett träd än då träden inte har blad. Övervallningen efter snitt sker visserligen inte snabbare om man beskär då, men de inre försvarssystemen som träden har är mycket snabbare. Träd har åtminstone fyra sätt inne i veden att försvara sig mot angrepp utifrån (röta mm), och det är framförallt dessa som är aktiva under sensommaren.

För dem som är intresserad så förkortas trädens inre försvarssystem som CODIT och det finns mängder av böcker, forskning och avhandlingar om det.

Det kan också vara värt att tänka på att trädet efter beskärningen kan börja växa och de nya skotten kan ha svårt att invintra ordentligt och fryser då bort.

h

Hej
Jag tycker att du har rätt, men vi är människor så vi kan göra fel ibland, javisst ska man läsa först och känna det här trädet som han ska beskära, om göra fel och beskära på fel tid, på grund att man har inte tid under Jas perioden eller annan period som den här träd ska beskära, på grund fel går sav ner, vad ska man göra, man ska bara titta på sin älskade träd skadar eller dör långsam, eller ska man gör någonting för att träd ska bli bättre, vi kan inte lämna naturen gör allt, vi ska hjälpa till för att naturen ska bli bättre.
Obs: varför jag tror på Jas period för att sav blir nästan ställa och finns stor möjligheten för torr och soliga dagar.
Lycka till, H: Bassam

Henrik - helt rätt och en bra nyansering. Först gäller det att lära sig att JAS finns som beskärningsmöjlighet, sedan gäller nyanser kring denna, till exempel:

- Unga träd vill man ju ofta ska stimuleras att växa, då är för många arter vårvintern bäst

- I zon 4 och uppåt kan juli för starkväxande träd vara en dum beskärningsmånad eftersom det som du skriver blir eftertillväxt som kan få svårt att avmogna. Då är augusti bättre. Å andra sidan är det bara yttersta delarna som fryser bort - en liten sak om man jämför med de stora konsekvenserna som ännu vanligare beskärningsfel ger och med tanke på kräftan som sprider sig lättare vid beskärning på vårvintern

- Upprepad beskärning i JAS kan få äldre kronor att närapå avstanna (äpple, päron). De utvecklar längd på sina grenar men inte så många sidoskott elelr nya skott. Å andra sidan behöver inte äldre kronor beskäras varje år, det kan räcka med vart 3e elelr vart 5e, och då hinns skottillväxt oftast med

Vi har en fantastisk björk på tomten. Stammen är tredelad i midjehöjd, totalhöjden är säkert tjugo meter. Eftersom vi var oroliga att någon av stammarna skulle knäckas kontaktade vi en arborist. Det är ett par år sedan nu. Han kom förbi och lugnade oss. Ingen fara, björken stod stadigt.

Men, i höstas blåste en av stammarna ner och tog med sig en bit av hustaket. Vi sågade till den del som var knäckt. Nu savar det i snittytan och jag är orolig för resten av trädet. Snittytan är ganska bred, säkert tjugo cm i diameter. Är det bara att ha is i magen?

/AC

Nja, så stora skador som 20cm har björkar ofta svårt att läka på ett bra sätt. Det är nog risk att det kommer gå röta i stammen, och sedan kanske de två kvarvarande stammarna tar med sig mer av taket. Mitt spontana råd utan att ha sett trädet i verkligheten är att ta bort det.