En växts abiotiska faktorer.
Ja, vad är då abiotiska faktorer, allt som inte är levande. För Linné fanns det tre riken, växt- djur och stenriket. Stenriket tillhör en av de många abiotiska faktorer som påverkar en växt. Sol, vatten och vind, kan vi dela upp det i.

SOL

Allt levande behöver solljus för att omvandla vatten och koldioxid till socker (byggstenar) och syre. Växter har under miljoner år anpassat sig på många olika sätt och ett är att vissa växter är C3 växter och andra C4.

Detta är ett exempel på hur det på olika sätt kan avvända solljuset. Vi kan nämna sockerbetor och sockerrör som exempel.

Om man tittar på den geografisk karta över var man odlar dessa växter ser man bla att den mängd ljus dom får dagligen som skiljer dom åt. Sockerrör (C4) odlads där det är varmt året runt, nära ekvatorn där solen konstant lyser, 12 timmar varje dag. Medan sockerbeter (C3) odlas norr om vändkretsen, där det är väldigt olika med ljuset, under året. På vinter är det nästan igen sol alls med det på sommaren är ljust dygnet runt. Alltså ljuset påverkar växten.

Ett annat exempel med ljuset är om man sår ett frö inne i en mörk garderob kommer detta att bli långt och mycket gängligt och vitt, medan plantan blir kraftigare, ej så långa och gröna, om fröet får gro där det finns gott om ljus. I långa loppet kommer planta som inte får ljus att dö. Alltså ljuset påverkar växten.

En fundering; Kanske vi måste genmanipulera växter så att det blir C4 nu när temperaturen höjs globalt? Jag har förstått det som att C4-växter kan binda in CO2 vid högre temperatur men det kan inte C3.

Det finns visst även CAM-växter! Dessa förkommer hos framförallt suckulenter och för att inte förlora vatten öppnas endast klyvöppningarna på natten, vilket gör att dessa växter måste spara på CO2 till dagen därpå för att få igång fotosyntesen. Eller är det så att det är CAM-växter vi behöver? Fast vatten kommer vi inte att få ont om då polarisarna smälter. Detta leder oss över till nästa punkt.

VATTEN

Vatten eller icke vatten det är frågan?

Från början var allt bara vatten, bara vanligt vatten. Fast i fel form, färg eller temperatur kan det vara rent av skadligt. Kokande vatten, vattenånga är det inte många växter som klarar av, några få som lever i gejsrar på Island och Nya Zeeland. Andra vill formligen vara dränkta i vatten och lever på flera tusen meters djup i våra världshav. Vattnets tredje form är is och i den kan inget levande växa (vad jag vet). Men då får man ha i bakhuvudet att vatten är väldigt speciellt, för det är som tyngst när det är +4 grader C. Eftersom det har den egenskapen, kan is flytta på vatten och detta i sin tur bidrar till att våra hav och djupa sjöar inte bottenfryses och på så sätt kan en växt överleva trots att det är en massa minus övan havsytan.

Färgat vatten, fullt av smuts gör det brunt och kan innebära att det är humus ämne som lakats ur och följer med regnvattnet ner i våra sjöar, som i sin tur blir övergöda. Då regnvattnet passera någon odling där man gödslat med NPK, kan överflödet av dessa ämne följa med regnvattnet. Regnet kan också få bergytan att vittra sönder och fortare går det tack var vår miljöförstöring som gör att regnvattnet oftast är försurande och därför vittrar bergarter fortare. Dessa näringsämne, mikronäringsämne följer med regnvattnet och ibland grundvattnet, vilket kan bli rostbrunt till färgen om järn (Fe) lakats ur. Om växten sedan skall kunna ta upp dem eller ej beror på ph-värdet i marken. Lågt Ph gör att tungmetaller fälls ut och växten kan bli förgiftat, är det för högt kan det hända att inte näringsämnen som en växt behöver blir tillgängliga utan binds till andra komplex som växten inte kan ta upp. Lagom är helt klart bäst och då hamnar ph runt 6,5 för våra vanligaste växter.

Om vi blandar och ger kan vi ta fenomenet tjältorka. Här är temperaturen väldigt hög, solen lyser intensivt på växten som öppnar sina klyvöppningar (om det nu inte är en CAM växt) och då dunstar det bort massor med vatten, växten försöker desperat sträcka på sina rötter för att ta upp mer, men kan inte röra dem de är fastfrusna precis som vattnet i marken. Växten kommer sakta men säkert att dö!

VIND

Vinden vinner och det drar kallt. Jippi eller usch, det är frågan?

En varm sommardag vill växten ha lite svalka men en bitand kall vinterdag kanske den bara bidra ännu mer till kylan. Vinden vinner eller susar den i säven? Var den än gå tar den med sig små partiklar som både kan var till nytta och skada för en växt. Gasen från en fabriks släpps ut i luften, koldioxiden transporteras och syret kan bilda ozon. Detta gör att växten skyddas mot en del uv-ljus. Men vad händer då ozonlagret förstörs? Finns det solkräm för växter? Kanske det är bra att växter täcks med vägdamm för att skynda sig eller täpps bara klyvöppningar igen? Är det renar luft högra upp i bergen som några säger, skall då alla växter anpassa sig efter den tunna syremängd som där finns, eller är mängden CO2 den samma?

Vinden tar tag i ett frö och blåser det vidare till en ny växtplats med nya abiotiska faktorer för växten att försöka överleva i.

Med det är kretsloppet slutet för denna berättelse om abiotiska faktorer. Vore tacksam för kommentarer!

Hej!
Jag är ibland lite petig så jag tycker vi ska skilja på växter, alger och bakterier.
MVH
Jan Lindgren

Hej!
Jag är ibland lite petig så jag tycker vi ska skilja på växter, alger och bakterier.
MVH
Jan Lindgren

______________________________________________________________________________
Det har du helt rätt i, jag var så ivrig när jag skrev. Det är ju cyanobakterier som lever i värmakällor och alger i världshaven,
Maria

Hej!
Det är ingen risk att ozonlagret förstörs. Ozon nybildas konstant i tropikerna och bryts ned vid polerna. Vissa ämnen kan i kombination med kyla påskynda nedbrytningen. Detta märks tydligast vid antarktis. Där bildas varje år ett ozonhål. Som tur är är växtligheten inte så stor där det är brist på ozon. Förbudet mot att använda freoner tycks ha gett effekt då ozonhålet minskat något.
MVH
Jan Lindgren