Ros från Storbritanien 1937, föräldrar okända. Såg rosen första gången hemma hos Anette i Nora i hennes fantastiska rosenträdgård och blev så himla glad i rosen, så på vägen hem köpe jag rosen på Plantmarknaden. Den har förvånat mig med att frysa ner ganska lite två vintrar, har den i ett öppet lite kallt läge, visserligen på vår baksida men ändå. Enligt LÅG en zon 3 ros, en ovanligt tuff sådan då, mera zon 4. Blir ca 1 - 1.20 m det blir en kraftig liten buske med långa grenar.


Får puttesmå nypon, doftar i stort inget. Enligt LÅG kan den få mycket svartfläck, min är planterad så blåsigt så den har varit mest frisk. Blommar långt in på hösten.

Kul att du fortsatte, Kajsa!
Härlig färg på rosen ...Kan säkert också finna en plats hos mig, om jag springer på den.
Det står i LÅG's gröna serien böcker att det är Bentall som introducerat den, och hr och fru Bentall arbetade hos Pemberton som trädgårdsmästare sedan 1920. När Joseph Pemberton dog 1926, tog hans syster Florence över(hon nämns inte så mycket i historien kring Pemberton&Bentall)och tog fram iallafall 10 rosor efter brodern död, tills hon själv dog 1930. Sedan förvaltade Bentall arvet efter Pembertons, och när hr Bentall dog 1939, tog frun Ann, över.
Det finns mycket intressant att gräva i om myskroshybrider...

Och kvinnorna kunde säkert lika mycket i arbetet med rosorna, men räknades väl knappt vid tiden. Ja tänk vad mycket historia det finns runt de äldre rosorna, tänk att prästgården hade trädgårdsmästare, var det alla rosodlingar som fodrade det ? Undrar hur han sålde rosorna, eller gav prästen Pemberton bort till hela bygden, dop och giftas presenter kanske, måste få flyga iväg lite här Anna.

Jättetrevligt att du fortsätter med myskrosorna Kajsa...(och att jag fått dit dej på en ros också!) Som jag sagt tidigare, myskrosorna är en underskattad grupp.