Jag har stora, fina plantor som är redo att planteras i landet. Om jag avhärdar dem i en vecka, tror ni att jag ska våga sätta ut dem då? Om jag minns rätt, tåler de en aning frost. Jag har tänkt att odla dem under odlingsväv, TÄCK OCH VÄX- tunnlar och jag odlar i zon 1.

Nog för att zon 1 är lite närmre sommaren än zon 2 men så långt fram är vi inte, här i zon 2 brukar det vara lagom att sätta ut kålplantorna i början av juni, kål bör inte utsättas för låga temperaturer (inte under +12-15C under någon längre tid) då kan de stocklöpa även om de ofta överlever några frostnätter.

Va! Och jag som redan utsatt plantorna för 3 grader vissa nätterna!

Då är det väl lika bra att så nya nu då, det är ju onödigt att riskera att de stocklöper!

Kålrabbin har normalt mycket kort odlingstid, den innebär ju inte så stor investering. Så den kan man ju chansa och sätta ut tidigt, liksom endel sallads sorter. Men grönsaker med lång utvecklingstid bör man inte chansa med.

Läs gärna Len Israelsson bok "Handbok för köksträdgården ", den har information om de enskilda växterna och hur lång utvecklingstid resp. växt har.

Kålrabbi brukar även gå bra att direktså i omgångar.

Även Runåbergs fröer har jättebra odlingsinfo i katalogen (kan beställas gratis) + på hemsidan. På de allra flesta kålväxter i nätbutiken hänvisas det till odlingsbeskrivningen som finns för vitkål och här är den:

Det är osäkert var och när den första vitkålen såg dagens ljus. Att den var vanlig hos romarna, det vet vi. Det var självaste Julius Caesar som förde både den röda och den vita huvudkålen med sig på sina härjningståg i nordvästra Europa. Den spreds snabbt och vid slutet av 1500-talet finns minst 15 olika sorter namngivna. I synnerhet för den fattiga befolkningen har vitkål varit en mycket viktig föda. Möjligheten att förädla och förvara den som surkål har räddat många undan bristsjukdomar och svält. Surkålen kom troligen först till östra Europa med Djingis Khan. I Asien har man sedan urminnes tider använt syrning och inläggning som metoder för att spara olika grönsaker. Så påståendet att den Kinesiska muren byggdes med hjälp av surkål är nog riktigt. Huvudkålen indelas efter sin utvecklingstid i sommar-, höst- och vinterkål. Men några tydliga gränser finns inte. Sorter som i södra Sverige betraktas som höstkål, kan längre norrut användas som vinterkål. Den går utmärkt att odla i hela landet, bara man väljer en lämplig sort. Vitkål kan odlas på både lättare och tyngre jordar med bra dränering. Men ska den lagras länge, blir den bäst på relativt styva lerjordar. Vid odling i sandjord bör man vattna, trampa till jorden och täcka med organiskt material, så att den får en mera fast och fuktig karaktär. Odlar man huvudkål i öppen jord, bör man vara försiktig vid ogräshackningen. Vitkålen har en hel del ytliga rötter som skadas om man går för djupt. Vitkål har ett stort behov av vatten och näring, speciellt kalium och kväve, men också av mikronäringsämnen som bor och mangan. Därför uppskattar den naturgödsel, väl sammansatt kompost, algomin och stenmjöl. pH-värdet ska ligga omkring 7,0. Överdriven kvävegödsling ger stora, lösa huvuden med dålig motståndskraft och hållbarhet. Även kaliumbrist ger lösa huvuden. Risken för angrepp av skadedjur och svampar minskar betydligt om kålen odlas på en luftig och öppet plats. Se också under kålväxter för mera råd om odling, samplantering och bekämpning.


SÅDD: Så glest inomhus eller i drivbänk, ca. 1 cm djupt, 4-6 veckor innan beräknad utplantering. Fröna vill ha god värme under groningen, gärna strax över 20°C. Efter uppkomsten ska de stå ljust, svalt och luftigt för att undvika att de blir gängliga och angrips av rothalsröta. Men inte under 14°C någon längre tid. Låga temperaturer ökar risken för stocklöpning betydligt. Avhärda plantorna successivt innan utplanteringen, som sker när frostrisken är så gott som över. En lätt frostnatt tål de flesta kålslagen. Plantera ut småplantorna något djupare och packa till jorden. Det hindrar en del kålflugor att lägga sina ägg. Många tidiga sorter går att så direkt på friland när jorden blivit uppvärmd.Låt inte sådden torka ut.

AVSTÅND: Håll 5 cm inbördes avstånd vid plantuppdragningen. På friland behövs 35-60 cm mellan plantorna och 50-70 cm mellan raderna. Det kortare avståndet för mindre starkvuxna sorter och det längre för de kraftiga höst- och vintersorterna. För tät plantering ger lätt små och underutveckla de huvud och för gles stora, lösa huvud med dålig hållbarhet.

SKÖRD: Sommar- och höstkål skördas efterhand. Får den stå för länge, spricker den snabbt. Man kan försena mognaden genom att ta ett stadigt tag om plantan och vrida den ett kvarts varv eller genom att hugga av en del rötter med en spade när huvudet är så gott som skördefärdigt. Vinterkålen skördas relativt sent. Den tål flera minusgrader, men måste tina upp riktigt innan den skördas. Normalt skäres huvudet av med en vass kniv och några blad lämnas kvar som skydd. Att linda in huvudet i tidningspapper för att undvika direkt beröring med andra huvuden, förlänger lagringen. Ett annat sätt är att gräva upp hela plantan med roten. Putsa av jord och en del blad och hänga det i källaren med roten uppåt. Behandla alltid kålhuvud varsamt. Minsta stöt kan leda till svampangrepp längre fram under lagringen och minska hållbarheten betydligt. Förvara vitkålen svalt (nära 0°C) och vid hög luftfuktighet, men ändå så luftigt som möjligt.

Tack, snälla ni för era svar! Jag ska prova att plantera några kålrabbi och ett par blomkål, så får vi se om det blir något. Resten av plantorna hamnar på komposten och nästa år kommer jag att vänta med förkultiveringen tills april!

Vad är "stocklöpning"? Mina förgrodda broccoli har också utsatts för lägre temp än 10 grader - är det kört alltså???


Vic

Växter som stressas, tex av kyla eller värme, kan gå i blom för att i alla fall försöka överleva genom att stätta frön. Det betyder att den satsar allt på att blomma, och den blir i princip inte ätbar. Mera specifikt i detta fall när det gäller kålväxter, så är de normalt tvååriga, de samlar näring första året och skall blomma andra året, men om de stressas så finns det risk att de går i blom redan första året. Hur stor denna risk sedan är är både sort och artberoende, många av våra vanliga köksväxter har man avlat mycket, just för att de inte skall gå i blom även om de utsätts för stress.

Broccoli odlar man ju för blomhuvudena så där gör inte lägre temperatur något väl? Det finns perenn broccoli som kan övervintra.

Visst är det blomknopparna man äter på broccoli men utsätter man plantorna för låga temperaturer går även de i blom för tidigt och pyttesmå plantor sätter inte så värst stora blomknoppar så det blir ju inte så mycket att skörda från varje planta.