Ja, det var en underbar vårdag igår!

Jag bestämde mig för att försöka rensa på utsidan av häcken. Gatan som mitt nyinköpta hus ligger på är så smal att det inte finns några trottoarer. Så häcken växer ända ute vid gatan. Jag skulle tro att tidigare ägare av huset inte på flera år krattat undan nedfallna löv från häcken. Löven har multnat och bildat ett jordlager där allsköns ogräs slagit rot.

Det blir väl en lätt match att rensa det! tänkte jag och gav mig ut med mina redskap. Men döm om min förvåning när jag såg såg att det inte bara var ogräs som växte på gatan. Den sextio år gamla häcken hade också trängt ut på gatan och sprängt sönder asfalten!

Det tog mig hela dagen att klippa bort ostyriga häckgrenar som kom upp ur asfalten. På ett ställe gjorde jag halt. En vildros hade tagit sig in i häcken. Den växte också den upp ur gatan. Den kunde jag bara inte klippa bort. En ros som växer ur asfalten, vilken metafor för livets kraft!

Vårhälsningar på er allesammans!