Till alla som har följt min historia om mobbande grannar i bostadsrättsföreningen - nu har jag beslutat mig. Jag ska inte flytta. Man orkar inte hålla på att leta hus hur länge som helst. Det blir till slut en outhärdlig stress att mentalt ständigt vara på väg. "Rotlösheten" blir destruktiv och man skiter i allt man har omkring sig - för att det blir bättre sen.

Jag gav mig själv en deadline: hade jag inte hittat något hus eller slutfört något köp före den 15 augusti så skulle jag i n t e flytta. (Med tanken på att ha tre månader till tänkt inflyttning, som då skulle bli senast i november, med tid till att få rimlig ordning till jul/nyårshelgerna.) Nåväl nu är jag här, det är den 15 augusti idag. Jag har letat hus sedan den 25 april, alltså nästan fyra månader. Jag har varit v ä l d i g t nära två husköp - men det har varit så många konstigheter och tjafs, underliga förbehåll som skulle skrivas in, vägran att ta prover före kontraktskrivning etc. Och en mäklare som skällde ut mig som om jag vore en olydig tonåring. En annan som tyckte att jag var omoralisk som snokade i uppgifter! Ja, herrjösses så många turer det har varit.

Nej, nu har jag tagit ett beslut, och det känns väldigt skönt. Jag trivs ju så jättebra i mitt hem som jag har lagt ner mycket pengar och arbete i och jag älskar min trädgård. Bostadsrättsföreningen har blivit utskälld av min närmaste granne (som jag tycker väldigt mycket om och som jag aldrig har haft problem med). Folk som bar sig illa åt hälsar inte, undviker mig - men det är inte mitt problem.

Nu har jag börjat att släpa ut mina balla baljor (soptunneskåp) i trädgården igen. Traktordäcket och andra däck ska ut ur garaget för att bilda stadga åt en upphöjd rabatt - precis som jag hade planerat. Tradiga cementplattor ska vändas på och läggas i en svängd gång till entrén. Jag ska satsa på växter som döljer insyn till mitt paradis. Sittplatser ska omgärdas av grönska och doftande rosor - här ska det bli fint som fan!

Jag tror inte någon vågar bråka med mig nu. Och skulle det bli så har jag skrivit upp varenda grej som har hänt och kommer inte att tveka att vända mig till "högre instans" för att berätta hur jag har blivit behandlad. Grrrr!

Alltså, jag blir kvar!

Skönt att höra att du tagit ett beslut! Hoppas det kommer fungera och se till att fortsätta inreda och utsmycka din trädgård så att DU trivs! Håll lågan brinnande!

Med tanke på vilka grannhistorier det finns i hus, så är det inte säkert att det blir bättre av att flytta...?
Hoppas du kommer att trivas!

Skönt att du känner dig så stark och full av tillförsikt

*Lycka till, ditt hem är din borg*

Du vet att jag finns i närheten om du skulle behöva hjälp att ta hand om dina odågor till grannar!

Skönt att du kommit till ro med tanken!

Lycka till!

Sååå ska det låta Ewa...ingen ska tala om för dig
hur du ska ha det...du bestämmer över ditt liv
Önskar dig allt gott och lugn o ro i din trädgård!
Kram

Hej Eva! Bra att du har bestämt dej för att stanna kvar. Ditt hem är ditt - och det vore väl tusan också om du skulle behövt flytta på dej p.g.a. inskränkta och missunnsamma grannar! Att surkartarna som bar sig illa åt inte hälsar och låtsas att de inte ser dej är väl skit samma! Då slipper du dem och det är ju inte nån förlust!
Kram och lycka till med din trädgård, hoppas den blir jättefin!

Grattis vännen - hoppas fler komemr och öppet ger Dig sitt stöd mer än vi dv s :-))
annars kanske vi skulla starta Odla.nu - marschen för mobbade forumister!!!!

Hälsar Ingrid

Å så glad jag blev över ditt inlägg. Blir dom för jäkliga så bed oss skriva på namnlista och vad vi tycker om deras förfarande.
Är förresten själv en" jävla satkärring "just nu.
Vågade tala om hur illa jag tyckte dom tog hand om sina katter. Det skulle jag inte ha gjort, då tog det hus i helsike. Så du Eva, jag vet hur du har det. Först blev jag ledsen, men sen ilsknade jag till ordentligt,
jädrans djurplågare.
Så låt dom inte trycka ned dig, på dom bara och bit i ordentligt.

Vad skönt att du bestämt dej! Det är, precis som du säger, skitjobbigt att hela tiden vara på väg nån' annanstans.
Lycka till med trädgården och tillvaron!

Kramar från Ina

Känns väl skönt att ha tagit ett beslut. Får väl hoppas att surkarten låter dig få ha det som du vill i din egen trädgård hädanefter. Lycka till!

Hejja Eva
ja man vet vad man har men man vet inte vad man får, knäppskallar kan finns över allt.

Ralf

du är en VINNARE!

bra Eva! Du har ju grannen du gillar och hon verkar ju ställa upp för det som är rätt.

Jag har själv alltid haft problem med att jag är frispråkig och säger vad jag tycker och tänker istället för att rätta mig efter samhällets linjer
vägrar! man måste få ha åsikter utan att folk tar illa upp för det.
eller börjar behandla en som skräp.

Nä, STOR KRAM till dig! Jag är glad för din skull, jag läste om hur du behandlades av bostadsrättsföreningen med tårar av ilska i ögonen. Det känns skönt att nu få le tillsammans med dig.

Glada Hälsningar
Tittiluringen

Jag skulle vilja ge dig en riktig bamsekram, Eva! Det krävs mod och vilja att fatta detta beslut, vilket inte alla hade gjort! Jag stödjer dig också fullt ut och hoppas att den här trevliga grannen och du går era egna vägar och inte bryr er om surkartarna! Och som nån sa; gräset är inte alltid grönare på andra sidan.[I] Lycka till med den fortsatta tillvaron!

Kram från Ann-Louise i Umeå

Roligt att du kommit fram till att stanna.
Fick häromdagen ett ordspråk av min chef " Vem har problemet" ??
Inte du iallafall.
Kom igen, så ställer nog de flesta upp av forumristerna.
Gör som du själv vill i din egen trädgård och låt oss andra få se och beundra.
Har förslag till snabbbyggt insynskydd i albumet hehe. Det gick jädrans kvickt att få upp och kommer att vara klart innan grannen kommer hem och kan gnälla. De är borta i tre veckor. Endast lite tryckt virke som ram några pallkragar och så trä eller plast rutor inhandlade på byggmax. Hela kalaset kostade inte mer än sex hundra spänn, får ett insynsskydd på ca sex meter.
Kramisar Anne

Det måste kännas skönt nu när du bestämmt dig och du märker att vi alla stöder dig. Du skalll se att det blir bättre, nu när du visar att du har styrkan.
Lycka till!!

Bra Eva!

Ett litet citat att begrunda:

"Lyckan är inre, inte yttre, och därför beror den inte på vad vi har utan på vad vi är."
Henry van Dyke

Roligt att du bestämde dig för att stanna. Du har ju ändå lagt ner så mycket möda och känslor på ditt ställe. Jag tycker det låter som en bra idé att sätta rejält med insynsskydd.
Jag har själv varit i valet o kvalet om jag skulle ge upp allt strul som varit på mitt ställe (inte med grannar utan med byggnader och vattenledningar och den ena saken efter den andra) och flytta in till en lägenhet i stan. Men jag kom fram till att det var för tidigt att ge upp. Och jag skulle nog omgående längta ut till landet igen. Nej, jag ska anpassa mig till omständigheterna och försöka rida ut stormen.
Stor kram och lycka till!

Det finns ALLTID människor som mår dåligt och vill ge andra skulden för det... Jag har alltid haft kul med mina intressen och aldrig haft tid över att ge mig på andra för att fly undan mina problem.
Jag har alltid gått min egen väg och haft j-t kul i det som jag hållit på med, och visst "sticker" det i ögonen på många...
Jag var med på villa medusa 2001 och fick massor av svarta kameler för att jag hade kul på mitt håll. Då skulle man BESTRAFFAS tyckte tjejerna..
Men till slut så vann jag allt och alla sa att jag hade gjort RÄTT!!
De andra hade bara inte vågat göra de som de egentligen velat..
För det är lättare att flyta med strömmen än att simma emot den..
(men inte lika skoj.. )
Du gör nog rätt i ditt val och det kommer andra att förstå en dag, men det tar tid.
Man SKA följa sina drömmar och må bra...
Har du EN vän så har du lyckats...
(så tänker ialla fall jag..)
De andra kan få gå och må dåligt, de har ju valt det själva...

Snälla Adrian! Skulle du vilja ta bort eller förminska bilden i din signatur. Som det är nu så gör den texten bredare i alla trådar som du varit med i och då får jag med min lilla skärm sitta och skrolla hela tiden. Det är jättejobbigt!!!!

Skönt att du fått stöd, nu när det kommit någon så kommer det kanske flera... Hoppas det.

Bra att du bestämt dig för att stanna.

Din trädgård kommer säkert att bli jättefin. Det blir ett år eller två som det är nyanläggnigsfult sen kommer det att bli så fint att alla kommer att vara avundsjuka på dig. Satsa du på insynsskydd nu, så att du slipper se de andras sura miner, sura nu för att de inten kan kontroller dig och sura senare för att de är avundsjuka.

Glad för att du finns här en tänkane människa. Det är kul!

Bravo Eva! Skönt med tjejer som bestämmer själva! En boendefråga ska ju aldrig avgöras av någon annan. Och som alla tidigare sagt - du har vårt fulla stöd! Vi chartrar en buss och kommer till undsättning om du behöver hjälp.

Tänk, jag höll på att flytta förra sommaren av rena misstaget. Hade iofs hittat en fantastisk våning norr om stan med jätteterass som gjort för odlingar. Det var vänner på norr som tyckte min nuvarande lägenhet var lite sunkig och tyckte jag behövde en nystart efter att ha blivit rånad på min egen gård etc.

Jag kontaktade mäklare och värderade min lägenhet och lämnade ut den till försäljning. Dagen efter gick jag i Farsta C där de flesta känner igen en efter 25 år. Man stannade på sina vanliga stället, pratade en stund, gick vidare. Och när jag kom hem kände jag bara att: Nää, jag kan inte flytta från den här stadsänden! Jag trivs ju här! Folk är vänliga och öppna. Jag har naturen inpå knutarna. Min kolonilott. Plus hela mitt härliga tjejgäng som jag hängt ihop med genom vått och torrt i 20 år.

Dagen efter ringde jag mäklaren igen och sa - "Det var ett misstag! Jag ska inte alls flytta!"

Vännerna på norr blev lite snopna. Men det får de leva med. Vi har ju bilar och det tar faktiskt bara 30 min att forsa genom stan.

Den här sommaren insåg jag att det nog var högre makter som skötte mitt beslut förra sommaren. Efter två och en halv månad med diskbråck inser jag att jag inte hade klarat mig utan mina vänner. De har gjort allt från bäddat min säng, gått ut med mina sopor, handlat åt mig, tvättat. Allt, allt, allt som jag inte kunnat klara av på egen hand. Fantastiska tjejer! Tänk om jag suttit där i en ny lägenhet, bland främlingar på norr?

Hoppas att du får lugn och ro omkring dig Eva! / Kram från Annki

Skönt att du bestämde dig för att stanna.
Man skall inte ge upp för elaka typers skull.
Önskar dig lugn och ro och kanske nya trevligare grannar så småningom.
Lycka till!

TACK alla, för stöd och sympati!

Egentligen är lösningen att flytta från mitt hem, för att folk är oförskämda, elaka och mobbiga, alldeles mot min "personlighet". Jag är ingen mes, men efter att utstått massor av trakasserier och lögner på årsmötet (för andra året i rad), blev jag så oerhört kränkt av att mobben till slut hånade och förlöjligade min trädgård. Det var som ett dolkhugg. Trädgården, med allt sitt pyssel, har varit det enda som har kunnat skingra svårmodet, fått mig att hålla galenskapen utanför dörren. En livsuppehållande låga, för man går ju inte och hänger sig när den nya klematisens första blommor snart ska slå ut...

Det geniala uttryck som Ella så träffande använder - nyanläggningsfult - ja, så ser det ut hos mig. Och att det förmodligen har gjort så alldeles för länge i omgivningens ögon. Men jag möblerar och möblerar om, tänker och tänker om. Och det kan ju verka irrationellt att flytta växter och plattor och krukor och baljor hit och dit.

Grundproblemen är insyn och nyfikenhet. För vore det inte så att min trädgård låg så utsatt för allas insyn: häcken på ena sidan är gammal och trött och når knappt en halv meter upp, gångbanor precis förbi min häck på tre sidor, garage/parkering och infart till området precis framför mig, soptunnorna även - a l l a ser in. Jag har i mångas ögon också blivit ett "favoritknasobjekt": folk kan gå ut med ett tomt mjölkpaket till soptunnorna för att kolla "vad sysslar hon nu med då?" eller plötsligt rasta hunden på parkeringsplatsen (!?) och passera mycket, mycket långsamt när jag ordnar i mitt garage och sätter upp hyllor - man hälsar inte, bara glor. Jag ignorerar dumheten med att vara upptagen med mina sysslor.

Men det verkar som om många bara ser det som inte är färdigt och inte det som jag faktiskt har gjort fint. Jag vet också att vi inte har samma syn på hur en trädgård ska se ut. Jag har fått höra att kvinnan som tidigare bodde här hade perfekt ordning och att det var så prydligt och fint.

Och här ligger ett synsett på trädgård som är främmande för mig: att det ska vara katalogfint runt huset, det ska se snyggt ut för de förbipasserande. Men jag vill att det ska vara fint - för mig. När jag sitter ute, med ryggen mot husväggen, ska det j a g ser vara fint. Förstår ni fokusförskjutningen? Men det finns också förbipasserande som spontant stannar och kommer med beröm, glada tillrop eller börjar diskutera trädgårdfrågor. Sånt är ju kul. Men jag gör ingenting i mitt hem eller i min trädgård för någon annan än för mig själv. Även indirekt i så motto att jag gör ingenting som skulle sänka värdet på huset.

Som bland andra Ralf och Hannele påpekar så finns det knäppskallar och surkart överallt. Någon analyserade klokt: om jag orkar med bli utsatt för något liknande på det nya stället? Jag vet ju ingenting om eventuella nya grannar. Hur utlämnad skulle jag då inte känna mig? Här har jag i alla fall koll på läget. Och omgivningen på mig - på mer än ett sätt

LYCKA TILL, EWA!!!
Du är bäst!!!



Sanna

Nu är min bild lite mindre...
(fast jag gillade min andra bättre)
*jag såg hjorden av svarta kameler komma travande emot mig...*

Eewa, ju längre du orkar stå på dig desto större kommer du att bli i andras ögon för du är starkare än vad de är...

Egetligen, ( nu är det förbasakt långt för mig i alla fall) så borde vi alla odla-vänner komma på en nyinflyttningsfest till dig. Så kan vi gå runt o bedömma dina grannars trädgårdar.

Tänker på en radioserie där sketercherna ofta slutade med samma replik
"-vem e du o e du så djävla duktig själv då?"

Det skulle man ta o fråga dina grannar

Så skönt att du har tagit ett beslut!! Känns som om det är genomtänkt oxå. Jag kommer på bred front tillsammans med alla dina vänner här på forumet när du behöver!!!

LYCKA TILL!

Bravo och stå på dig!

Önskar dig all lycka med nystarten hemma!

"så borde vi alla odla-vänner komma på en nyinflyttningsfest till dig."
Låter bra!

Grattis till ditt beslut.
Vad skönt att du bestämt dig att inte låta ogina grannar styra ditt liv. Stå på dig och lycka till

Kanon, de vann inte! Lycka till och tänk på dina kompisar här om vettvillingarna repar kraft igen, vi är många som bor nära nog för att marschera in på området...

Hoppas som alla här på Odla. nu att du får lugn och ro
att elaka grannar slutar och att du får arbetslust i din trädgård.
Kraft att ladda om, lycka till