I dagens ATL rapporteras om länsstyrelsens projekt där man genomfört en stor granskning av vatten kvaliteten i 28 kommuner i Skåne. Var tredje brunn är förorenad av bekämpningsmedel. Förhöjda halter av nitrat har påträffats i en fjärdedel av vattentäkterna.

I Landskrona har miljöförvaltningen undersökt hundra enskilda brunnar som används för dricksvatten och konstaterar att i nästan hälften av brunnarna bedömdes vattnet som otjänligt. I hela 35 brunnar fanns höga halter av bekämpningsmedel. I samtliga brunnar där man fann bekämpningsmedel fanns även förhöjda nitrathalter.

LRF kommer att starta utbildningar för jordbrukare men säger samtidigt att man ännu inte kan slå fast varifrån föroreningarna kommer. Föroreningarna sprids också från villägare och golfbanor. Villaägare som hanterar bekämpningsmedel men inte har tillräcklig kunskap om preparaten sprider också medlen till vattendrag.

Knappast troligt att enbart Skåne är drabbat - det var bara där man råkade på börja granskningen.

Användningen av både bekämpningsmedel och gödning har ökat de senaste åren. Sedan hävdas det att bekämpningsmedlen bryts ned så fort, men förhållandena variera mycket, så till sist hamnar det i vattnet ändå.

Nu kan jag inget om odla och ännu mindre om jordbruk. Men min fråga är :
Finns det en beräkning på avkastningen hos en bonde när det användes bekämpningsmedel / inte används nån bekämpningmedel?

Inom jordbruksområdet finns det säkert hur mycket som helst att läsa om detta. Jordbrukspolitiken måste ändras om det ska bli någon förändring. Nu får dom ju eu-stöd för odling med besprutning. Skåne står för halva förbrukningen av bekämpningsmedel i jordbruken. Norrland ca 2% .

http://www.borlange.snf.se/Fakataunderlag%20MVV.pdf

I samma ATL finns ett inlägg av en riksdagsledamot som hyllar regeringens nyss lagda proposition En skogspolitik i takt med tiden"

Regeringen vill öka avkastningen ur den svenska skogen och man avser att börja gödsla vår skog!!

Ni som kan dethär t.ex. Markus H - VAD INNEBÄR DETTA EGENTLIGEN FÖR SKOGEN OCH LIVET DÄR?

Vad kommer dethär att betyda för den biologiska mångfalden?

Besprutningens omfattning varierar väldigt mycket med olika grödor med. Potatis är en av de grödor som besprutas mest Man kan ju vara med och påverka genom att köpa KRAV-potatis oftare.

Angående den nya skogspolitiken så har den sågats totalt längs med fotknölarna av både ledande forskare inom området och av samtliga miljöorganisationer.

och ändå fortsätter man....är pratet om miljöhänsyn bara munväder?

Det är kanske bäst att påpeka att miljörörelsens lilla hatobjekt Roundup inte nämndes utan det gällde här andra preparat. Klorföreningar används väl mest mot insekter?

Vad tycker du Gossen Ruda om att vårt vatten är så förorenat av kemikalier? Rent vatten är en förutsättning för allt liv på jorden men är också det som sprider föroreningarna vidare när dessa når grundvattnet.

Vad tycker du vi skall göra?

Det enda rimliga är såklart att förbjuda företag och privatpersoner att sprida ut gift i områden där sådant bevisligen läckt ner i grundvattnet. Omedelbums. Helst bör man undersöka eventuella möjligheter att utkräva skadestånd också. Man kan tänka sig att sådant används för att oskyldigt folk med grävda brunnar ska få borrade brunnar finansierade, etc.

"Rimligt" i det avseendet att det kan vara befogat med förbud men fullständigt totalt orimligt (ej riktat mot dig som person) att ens tänka i de banorna för det finns som bekant en gemensam marknad inom EU där godkännande i ett land leder till godkännande av giftet i de övriga med. Av "konkurrens skäl" och massa andra skäl så skulle ett sådant förbud säkert motarbetas av både odlare och kemiindustri.

Skadestånd är svårt att utkräva då det är svårt (omöjligt?) att utreda från vem och var? giftet har läckt.

Märkligt är det däremot att jordbrukare krävs på utbildning för att bespruta men privatpersoner har inga restriktioner och kan i princip (och gör säkert ofta) sprida mer gift och konstgödning / hektar än vad lantbrukare får.

Man bör sluta använda medel som skadar naturen och vattnet om inte konsekvenserna blir för stora. OM medlen skall användas måste det ske på rätt sätt, jag tror att mycket av skadorna beror på felanvändning. Att försöka utkräva skadestånd är ganska svårt pga svårigheten att bevisa vem som är skyldig. Kollektiva bestraffningar är inte tillåtna i Sverige. Framför allt måste man peka ut vilka medel som är värst och vilka som är minst eller kanske inte alls farliga. Många samlar ihop alla "kemikalier" som lika skadliga. Bönderna måste också lära sig använda gödning rätt så vi slipper nitrit i grundvattnet. Nitrit kan komma både från konstgödning och djurskit/piss.

Nu skriver jag om sådant som jag inte behärskar men tror ändå att vi är på rätt väg. Förr spred bönderna dynga året om, nu får man väl bara sprida from någon viss datum på våren tom någon viss datum på hösten. Det är ju inte gratis med konstgödning precis, tror att det med tiden blivit allt bättre kunskap om när den ska spridas för att tas upp bäst, det är ett steg på vägen.

Det jag har har funderat mycket över är betande djur på strandängar. Tror att det ( i alla fall tidigare ) gavs stöd åt att hålla betande djur på strandängar för att det inte ska slya igen. Nog vore det bättre för miljön med rejäla buskage och träd längs alla vattendrag som kan bidra till att ta upp kväve. Ännu hellre blommande växter och sådant som tar upp mycket fosfor.

Det beror väl på vad du menar med "miljön". Fokuserar man bara på övergödningen kanske det skulle funka, men strandängslevande fåglar (och säkert växter också) skulle minska/kanske dö ut om man gjorde så överallt. Och de är väl också en del av den skyddsvärda miljön.